Pedagogisk planering matematik Gäller för november-december 2015

Transkript

1 Pedaggisk planering matematik Gäller för nvember-december 2015 Myrstacken Äldre årskurs 6, Hällby skla L= mest för läraren E= viktigt för eleven I periden ingår bedömningsdelar vi pga muntliga prv ch annat inte hann med under förra periden. De delarna sm finns kvar syns blåmarkerade i delarna Förväntat resultat ch Bedömning. Vi hann inte heller göra spelet med rd ch begrepp m figurer ch vinklar. Den delen ändras till en kreativ redvisningsuppgift under denna perid. Förankring i kursplanen: Syfte L Eleven ska genm undervisningen ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: frmulera ch lösa prblem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier ch metder välja ch använda lämpliga matematiska metder för att göra beräkningar ch lösa rutinuppgifter använda ch analysera matematiska begrepp ch samband mellan begreppen föra ch följa matematiska resnemang använda matematikens uttrycksfrmer för att samtala m, argumentera ch redgöra för frågeställningar, beräkningar ch slutsatser Förankring i kursplanen: Centralt innehåll L Enkla ekvatiner med additin ch subtraktin Vardagliga händelser uttryckt i en ekvatin Multiplikatin ch divisin av ett decimaltal med 10, 100 ch 1000 Krt divisin ch divisin med rest Prblemlösning med aktuellt innehåll, strategier Gemetriska krppar sm rätblck, kub, cylinder, pyramid, kn ch klt samt grundläggande gemetriska egenskaper hs dem Rita cirkel samt begreppen radie ch diameter Likfrmighet i tvådimensinella figurer, förhållande ch skala Rep. av enheter längd, vlym, vikt ch tid Rep. av prefixens innebörd när det gäller enheter Rep. av tidsskillnader, beräkningar Rimlighet i beräkningar ch svar

2 Förväntat resultat E Efter avslutat arbete förväntas du: Förstå ett mönster med tal eller figurer Kunna frtsätta mönstret Kunna beskriva mönstret ch kunna kppla det till en algebraiskt skriven regel (t.ex. K =n 3) Kunna förklara Gemetri- rden: rät vinkel, trubbig vinkel, spetsig vinkel, vinkelben, gradskiva, vinkelsumma, liksidig triangel, likbent triangel, likfrmig triangel, höjd, bas ch area Kunna uppskatta, mäta ch själv rita vinklar med lika antal grader Kunna beräkna arean av en triangel Kunna lösa enkla ekvatiner Kunna para ihp räknehändelser med ekvatiner Kunna teckna enkla ekvatiner utifrån text ch sedan lösa dem Kunna multiplicera ch dividera decimaltal med 10, 100 eller 1000 Kunna lösa en krt divisin Kunna förklara Gemetri-rden: rätblck, kub, cylinder, pyramid, kn, klt, hörn, sidyta Kunna rita en cirkel ch använda begreppen diameter ch radie för att t.ex. jämföra lika cirklars strlek Kunna använda begreppet likfrmighet mellan lika figurer, samt att kunna uttrycka ch använda förhållandet mellan dem i skala. Kunna växla enheter till decimaltal (rep.) Kunna använda prefixen för att göra växlingar (rep.) Kunna räkna ut tidsskillnader (rep.) Kunna lösa eller prva att lösa text- ch prblemuppgifter kpplade till aktuellt innehåll. Kunna diskutera m beräkningar ch lösningar är rimliga. Undervisning E Gemensamma genmgångar ch diskussiner. Eget arbete i bken utefter arbetsschema (fram till kap. 4 i Mattespanarna). Gemensamt arbete med delar av bken sm ej är med i arbetsschemat, t.ex. när det gäller textuppgifter ch att teckna ekvatiner. Spel ch praktiska övningar kring gemetri. Extra Arbetsblad, för elever sm behöver extra träning ch elever sm behöver utmaningar. Övningar i Nmp ch elevspel, enskilt ch ibland hela gruppen (via prjektrn). Pararbete kring gemetri-rden, se mer under rubriken Aktiviteter/uppgifter för bedömning. Muntliga natinella prven i matematik.

3 Aktiviteter/uppgifter för bedömning E - Bedömningsuppgifter ur bken Tummen Upp, samt ev. kmpletterande skriftliga testfrågr där de flesta delar under Förväntat resultat finns med. - Prv 1 sm hör till vårt lärmedel Mattespanarna - Gemetri-rden kmmer du att få chansen att visa kunskap kring när du i par eller grupp gör en redvisningsuppgift där ni ska förklara rd ch begrepp. Ni kmmer att få vara kreativa ch utfrma redvisningen på det sätt ni själva väljer, t.ex. göra ett eget spel, göra en bk eller plansch, göra mdeller/teckningar med skyltar till. Läraren nterar vad var ch en visar förståelse för under arbetets gång samt i slutredvisningen. - Dina diagnser efter kapitlen är en del av bedömningen, ch där vägs även in att du försöker rätta till ev. fel. - När det gäller dina förmågr att föra ch följa matematiska resnemang ch använda matematikens uttrycksfrmer för att samtala m, argumentera ch redgöra för frågeställningar, beräkningar ch slutsatser (prblemlösning) bedöms det framför allt i muntliga natinella prven, del A. Bedömning E De här kunskapsmatriserna kmmer läraren att använda under rättning ch bedömning av dina prestatiner vid bedömningstillfällena. Använda ch beskriva begrepp, samband Beskriva mönster ch använda en algebraisk regel Beskriver mönster med egna rd ch kpplar det till ett enklare algebraiskt uttryck (exempel finns att välja på). Beskriver ett mönster ch gör ett mönster utifrån en algebraisk regel. Tecknar en enkel algebraisk regel utifrån ett mönster (utan algebraiska exempel att välja på). Använda begrepp m vinklar Känner till begreppen rät, trubbig ch spetsig vinkel ch kan använda dem för att beskriva vinklar. Känner till begreppet vinkelsumma ch kan använda det. Beskriver betydelsen av begreppen rät, spetsig ch trubbig vinkel. Använder fakta m vinkelsummr för att räkna ut kända vinklar.

4 Förståelse av begreppen likfrmighet, liksidig ch likbent när det gäller trianglar Känner till begreppet likfrmighet ch kan avgöra m trianglar är likfrmiga. Kan ckså avgöra m trianglar är liksidiga eller likbenta. Känner till begreppen höjd ch bas. Bedömer m även andra figurer, sm t.ex. rektanglar, kan vara likfrmiga. Kan använda detta i enklare situatiner. Ritar egna trianglar sm visar likfrmighet, liksidiga trianglar ch likbenta trianglar. Förklarar sina bilder med krrekta rd. Gemetriska figurer, även tredimensinella, känna till ch beskriva Gör enklare, begränsade beskrivningar av gemetriska figurer. Namnger gemetriska figurer ch ser enklare samband mellan tvådimensinella ch tredimensinella krppar. Gör beskrivningar av gemetriska figurer ch använder dem i bekanta sammanhang. Namnger gemetriska figurer ch ser samband mellan tvådimensinella ch tredimensinella krppar. Gör beskrivningar av gemetriska figurer, använder, jämför ch värderar dem även i nya sammanhang. Namnger gemetriska figurer ch ser samband mellan tvådimensinella ch tredimensinella krppar. Begrepp sm rör cirkeln Känner till enklare begrepp sm radie ch diameter. Känner till ch använder lika begrepp sm radie, cirkel, cirkelsektr i bekanta situatiner. Känner till ch kan förklara lika begrepp sm radie, diameter, cirkelsektr samt kan använda dem i nya sammanhang. Tlka algebraiska uttryck ch ekvatiner Avgör m ett uttryck eller en ekvatin stämmer i ett givet sammanhang. Beskriver innehållet i lika uttryck/ekvatiner. T.ex. Du vet att 1/3 av talet X är 4. Hur mycket är X? T.ex. Lös uppgifterna genm att rita en bild. Du vet att 4/6 av talet X är 16. Hur strt är talet? Kan tydligt beskriva innehållet i lika uttryck/ekvatiner. T.ex. Vilket värde kan X ha i uttrycket X, m prdukten ska ligga mellan 610 ch 630? Kan flera svar vara möjliga? Välja ch använda metder Beräkna arean av en triangel Beräknar arean av en triangel, även där man måste mäta höjden själv. Beräknar arean av en triangel, även där höjden ligger utanför triangeln. Använder frmeln för areaberäkning för en triangel genm att t.ex. räkna ut höjden eller rita en triangel med given area.

5 Mäta ch uppskatta vinklar Uppskattar ch mäter vinklar med enkla hjälpmedel. Mäter ch gör beräkningar ch uppskattar vinklar i andra sammanhang, t.ex. när vinklarna är större än 180 grader. Löser ekvatiner med räknesätten additin ch subtraktin Löser enklare ekvatiner i välkända ch anpassade situatiner. T.ex. a + 5 = 15 Löser ekvatiner sm är delvis anpassade, men med viss variatin. T.ex. a + 4 = 16. Då är ckså a = 16-4 Löser ekvatiner med varierade lösningsmetder i situatiner sm är delvis nya. T.ex. Vad betyder X i en räknehändelse sm beskrivs av ekvatinen X = 108? Beräkningar med multiplikatin ch divisin Använder huvudräkning för att multiplicera ch dividera enklare decimaltal med 10, 100 ch T.ex. 3,4 10 = 34 Ser ch använder psitinssystemet när eleven multiplicerar ch dividerar med 10, 100 ch T.ex. Hur mycket blir siffran 3 värd i 53,5 100? Förstår ch använder sig av psitinssystemet när eleven multiplicerar ch dividerar med 10, 100 ch 1000, även i nya sammanhang. Krt divisin Använder metden krt divisin ch får fram lösningar sm ftast stämmer (en del fel ch slarvfel förkmmer). Använder metden krt divisin ch får fram lösningar sm så gtt sm alltid stämmer (ett fåtal fel/slarvfel förekmmer). Kan upptäcka egna fel, tänka rimlighet i sina beräkningar. Använder metden krt divisin ch är helt ch hållet säker. Får fram lösningar sm stämmer. Tänker alltid rimlighet i sina beräkningar. Gör likfrmiga figurer Gör enkla likfrmiga figurer med ett givet förhållande. Gör likfrmiga figurer där vissa förhållanden är givna. Gör lika, nya likfrmiga figurer, både utifrån vissa givna förhållanden ch då inga förhållanden är givna. Kan knstruera en cirkel Knstruerar en cirkel med enkla givna mått med hjälp av en passare. Knstruerar en cirkel utifrån lika mått med hjälp av en passare.

6 Tecknar längder, vikter, vlymer ch tider ch uttrycker dem i decimalfrm Uttrycker enklare längder, vikter ch vlymer i decimalfrm. T.ex. 1 l ch 5 dl = 1,5 l 2 kg ch 3 hg =2.3 kg Uttrycker lika längder, vikter ch vlymer i decimalfrm. T.ex. 1 kg ch 125 g = 1,125 kg 1 l ch 2 cl = 1,02 l Använder sin förståelse för decimaltal för att uttrycka längder, vikter ch vlymer i decimalfrm. T.ex. 1 gram är en tusendel av ett kg ch skrivs på tusendelsplatsen, dvs. 0,001 Extra anpassningar E För extra tydlighet finns till varje lektin en tydlig lektinsstruktur på tavlan, samma sm i alla våra ämnen. Vi går alltid igenm den muntligt tillsammans. Mattespanarnas Bashäfte för elever sm har avtalat det på utvecklingssamtal eller vid annat tillfälle. När du jbbar i ett sådant häfte behöver du inte föra över siffrr från bk till räknehäfte så fta, uppgifterna är färre men handlar m samma saker sm i vanliga Mattespanarbken. Lathundar finns både på lektiner ibland ch till vissa läxr så att du kan få km- ihågstöd. Labrativt material, t.ex. gemetriska krppar (att veckla ut så att man ser hur de är uppbyggda), tibasmaterialet (gula klssarna ch stavarna), finns att ta när man vill (utm ev. vid vissa test- eller prvtillfällen). Om det hjälper dig får du gärna rita bilder till när du löser uppgifter. Du kan alltid be m att få uppgifter upplästa, eller rd förklarade, m texten i uppgiften känns lite svår. När vi har läxförhör eller prv så får du chans att visa mer muntligt efter att du har gjrt det skriftliga m du vill. De elever sm i IUP har bestämt att de ska fta av whitebard- eller Starbardgenmgångar mm. får självklart möjlighet att göra det. Kunskapskrav L Samtliga Kunskapskrav i ämnena finns att läsa på: Klicka in på ämnet matematik ch klicka på Kunskapskrav.