Resvaneundersökning Ludvika och Smedjebackens kommuner

Transkript

1 Resvaneundersökning Ludvika och Smedjebackens kommuner Våren 2014 GENOMFÖRD AV KOUCKY & PARTNERS OCH ENKÄTFABRIKEN

2 Titel: Resvaneundersökning Ludvika och Smedjebackens kommuner våren 2014 Författare: Uppdragsgivare: Kontaktpersoner: Anna Zajc, Erik Granberg Ludvika kommun Karin Sandahl, Ludvika kommun Anna Zajc, Koucky & Partners AB Erik Granberg, Enkätfabriken Datum:

3 Sammanfattning Under våren 2014 genomfördes en resvaneundersökning i Ludvika och Smedjebackens kommuner. Undersökningen har gjorts på uppdrag av Ludvika kommun och utgör en del av det pågående stadsbyggnadsprojektet Genomfart Ludvika som genomförs tillsammans med Trafikverket och Region Dalarna. Koucky & Partners AB och Enkätfabriken har genomfört undersökningen. Resvaneundersökningen har gjorts genom utskick av enkäter till slumpmässigt utvalda invånare i Ludvika och Smedjebackens kommuner i åldersgruppen år. Utskicken av enkäter gjordes under mars-maj Totalt har invånare svarat, vilket motsvarar en svarsfrekvens på 40 procent. Nedan sammanfattas några av undersökningens huvudsakliga resultat. Kvinnor och män gör nästan lika många resor, men män reser längre sträckor. Kvinnor gör i snitt 2,3 resor per person och dygn medan män gör 2,4. Mäns resor är dock längre, 10 kilometer (median) jämfört med 7 kilometer för kvinnor. Skillnader finns också mellan olika åldersgrupper, personer i åldersgruppen år gör flest, men också kortast resor. Vardagsresorna är fler men kortare än helgresorna. Under vardagar görs i snitt 2,5 resor per person och dag, medan motsvarande siffra under helgdagar är 2 resor. De resor som görs under helgerna är dock längre, 10 kilometer (median) jämfört med 8 kilometer under vardagar. Under en genomsnittlig dag är det 35 procent som inte gör någon resa alls. Flest antal resor görs under vardagarnas morgon- och eftermiddagstimmar. 71 procent av alla resor görs med bil. Också bland kortare resor står bilen för en stor andel av resorna. För resor under 5 kilometer står bilresorna för 6 av 10 resor och också för resor under 1 kilometer står resorna med bil för närmare 4 av 10 resor. Av samtliga resor görs 10 procent till fots, 8 procent med cykel, 6 procent med buss och 3 procent med tåg. Utöver resor till bostaden är resor till arbetet den vanligaste typen av resa. 19 procent av alla resor görs till arbetsplatsen. Andra vanliga typer av resor är inköpsresor, fritidsresor och resor till skolan. Kollektivtrafikens marknadsandelar är 15 procent i Ludvika och 7 procent i Smedjebacken. Marknadsandelen i Ludvika ligger något över snittet från Kollektivtrafikbarometern 2013 för Dalarna som är 10 procent, medan Smedjebacken ligger något under detta snitt. Stora variationer finns också mellan olika geografiska områden inom Ludvika och Smedjebackens kommuner. Högst är marknadsandelen i Grängesbergs tätort där den uppgår till 20 procent. Resor till och från Ludvika tätort står för en stor andel av resandet. 62 procent av Ludvikaoch Smedjebacksbornas resor har Ludvika tätort som start-och/eller målpunkt. Bland dessa utgör 30 procent resor inom tätorten. Bland resor utanför Ludvika och Smedjebacken är resor till Borlänge, Fagersta och Falu kommun de vanligaste. För resor utanför de båda kommunerna görs en fjärdedel av resorna till Borlänge kommun. Resor till Fagersta kommun står för 14 procent, medan resor till Falu kommun utgör 13 procent av resorna. Resvaneundersökning Ludvika och Smedjebackens kommuner våren

4 94 procent har en eller flera bilar i sitt hushåll. Utöver utbredd tillgång till bil i hushållen har också närmare 9 av 10 körkort för personbil. I de flesta hushåll finns även tillgång till andra fordon, 82 procent har en eller flera cyklar i hushållet, 15 procent moped och 11 procent motorcykel. Innehav av elcykel är ännu ej utbrett, endast 3 procent har en eller flera elcyklar i hushållet. 3 av 4 har en kollektivtrafikhållplats inom 500 meter från sin bostad. En majoritet har tillgång till en kollektivtrafikhållplats inom rimligt gångavstånd. De flesta, 95 % har inte heller några funktionshinder som begränsar möjligheten att resa med kollektivtrafiken. Samtidigt är innehavet av kollektivtrafikkort låg, endast 18 procent har ett kollektivtrafikkort hos Dalatrafik. 1 av 4 funderar på att minska sin bilanvändning i framtiden. Närmare 80 procent uppger att de idag använder bilen ofta. Bland dessa funderar 33 procent på att minska sin bilanvändning i framtiden, medan resterande tänker åka lika mycket bil i framtiden. Bland de som uppger att de idag sällan eller aldrig använder bilen, tänker drygt en tredjedel resa mer med bil i framtiden. Bland dessa är en majoritet i åldersgruppen år. Billigare kollektivtrafik uppges som den mest avgörande faktorn för att öka sitt resande med kollektivtrafiken. Även fler avgångstider, färre byten, kortare restid, bättre kännedom om avgångar och linjer samt möjlighet att kunna räkna in restid i arbetstid uppges av många som avgörande faktorer. Tryggare och säkrare trafikmiljö uppges som den mest avgörande faktorn för att öka sitt resande med cykel. Också faktorer som fler eller mer sammanhängande cykelvägar, bättre underhåll och vinterväghållning, samt tillgång till cykel/fungerande cykel uppges av många som faktorer som skulle öka cyklandet. Utöver kortare avstånd, uppges bättre underhåll och vinterväghållning av gångvägar samt tryggare och säkrare trafikmiljö för gående som de mest avgörande faktorerna för att ökat resandet till fots. Många av de svarande har i egna kommentarer beskrivit just dålig belysning som ett stort hinder. För att minska skjutsning med bil till skola uppges busstider som passar skolans startoch sluttider som den mest avgörande faktorn. Många uppger också att säkrare gång- och cykelvägar, säkrare trafikmiljö vid skolan samt säkert och tryggt på bussen skulle vara avgörande för att låta barnet gå, cykla eller åka kollektivt till skolan. Resvaneundersökning Ludvika och Smedjebackens kommuner våren

5 Innehållsförteckning 1. Inledning och upplägg Bakgrund Syfte Metod och genomförande Definitioner Urval Enkät Utskick Bearbetning och geokodning Jämförelser med den nationella resvaneundersökningen och Kollektivtrafikbarometern Svarsfrekvens och bortfallsanalys Svarsfrekvens Väder Bortfallsanalys Svarsgruppen Kön och ålder Geografisk fördelning Sysselsättning Utbildningsnivå Hushållets sammansättning Tillgång till olika färdmedel Användning av olika färdmedel Attityder Bil Kollektivtrafik Cykel Gång Skjutsning till skola Antal resor Antal resor vardag och helger Antal resor uppdelat på område Antal resor uppdelat på kön och ålder Antal resor jämfört med nationell nivå Reslängd och resornas fördelning över dygnet Reslängd vardag och helg Reslängd uppdelat efter område Resvaneundersökning Ludvika och Smedjebackens kommuner våren

6 9.3 Reslängd uppdelat på kön och ålder Resornas fördelning över dygnet Resornas fördelning över vardagsdygn uppdelat efter ärende Reslängd jämfört med nationell nivå Val av färdmedel Färdmedelsfördelning Färdemedelsfördelning uppdelat efter resans längd Färdmedelsfördelning uppdelat på kön och ålder Färdmedelsfördelning uppdelat på veckodag Färdmedelsval uppdelat efter geografiskt område Färdmedelsval uppdelat på ärende Färdmedelsfördelning jämfört med nationell nivå Ärenden Ärendefördelning Ärendefördelning uppdelat efter vardag och helgdagar Kollektivtrafik Kombinationsresor med kollektivtrafiken Kollektivtrafikens marknadsandelar Reserelationer De vanligaste reserelationerna inom Ludvika och Smedjebackens kommuner Ludvika Västra Sunnansjö-Saxdalen Grängesbergs tätort Ludvika tätort Ludvika Norra Smedjebacken Norra Smedjebackens tätort Smedjebacken Södra Vanligaste reserelationer utanför Ludvika och Smedjebacken kommuner Bilaga 1: Enkät och resdagbok Bilaga 2: Följebrev, första utskick Bilaga 3: Följebrev, påminnelseutskick Resvaneundersökning Ludvika och Smedjebackens kommuner våren

7 1. Inledning och upplägg Att veta hur resandet i en kommun eller region fördelas mellan olika färdsätt är en förutsättning för ett systematiskt arbete för hållbart resande och för att följa utvecklingen i trafiken. Under våren 2014 genomfördes därför en resvaneundersökning i Ludvika och Smedjebackens kommuner. Undersökningen har gjorts på uppdrag av Ludvika kommun och utgör en del av det pågående stadsbyggnadsprojektet Genomfart Ludvika som Ludvika genomför tillsammans med Trafikverket och Region Dalarna. Undersökningen har genomförts av Koucky & Partners AB och Enkätfabriken. Resvaneundersökningen har gjorts genom utskick av enkäter till slumpmässigt utvalda invånare i Ludvika och Smedjebackens kommuner. Totalt har invånare svarat, vilket motsvarar en svarsfrekvens på 40 procent. Kontaktpersoner hos Ludvika kommun har varit Karin Sandahl och Emma Johansson. Övergripande projektledare för undersökningen har varit Erik Granberg från Enkätfabriken som också stått för enkätinsamling och statistiks analys. Koucky & Partners har stått för framtagande av enkätfrågor, samt resultatanalys. Anna Zajc har varit projektledare för Koucky & Partners och Michael Koucky har varit projektets kvalitetsgranskare. Från Koucky & Partners har också Hanna Ljungblad och Torunn Renhammar medverkat. I denna rapport beskrivs resvaneundersökningens metod och resultat. Kapitel 1-5 består av inledning, bakgrund, metod samt svarsfrekvens och bortfallsanalys. I kapitel 6-13 redovisas undersökningens resultat. Först beskrivs svarsgruppen, följt av svaren på enkätundersökningens attitydfrågor. Därefter beskrivs antal resor, reslängder, färdmedelsval samt ärendefördelning. Resultatet från resedagboken analyseras utifrån antal resor, reslängd och resornas fördelning över dygnet. Dessa analyseras utifrån olika bakgrundsvariabler så som ålder och kön och jämförelser görs med resultat från den nationella resvaneundersökningen som genomförs av Trafikanalys. Därefter följer ett kapitel som specifikt rör kollektivtrafiken och jämförelser görs med resultat från Kollektivtrafikbarometern. I rapportens sista kapitel beskrivs reserelationer mellan och inom de olika områdena i Smedjebacken och Ludvika samt till platser utanför Ludvika och Smedjebacken. Till rapporten finns också bilagor innehållandes enkät, resedagbok och följebrev. Resvaneundersökning Ludvika och Smedjebackens kommuner våren

8 2. Bakgrund Ludvika och Smedjebacken utgör (tillsammans med Ljusnarsberg) en egen lokal arbetsmarknadsregion. Mellan kommunerna sker mycket pendling, medan pendlingsutbytet med omgivande regioner är förhållandevis lågt. Ludvika och Smedjebackens vision är att få en tillväxt av både befolkning och företag genom att skapa en attraktiv region, där bra kommunikationer är en viktig del. Kollektivtrafiken i Ludvika och Smedjebacken är förhållandevis väl utbyggd inom och mellan kommunerna, men i förhållande till andra regioner finns brister i tillgängligheten och läget kan ses som perifiert.enligt den nationella undersökningen Kollektivtrafikbarometern som genomförs av Svensk kollektivtrafik ligger kollektivtrafikens marknadsandelar i Dalarna i bottenskiktet bland Sveriges regioner och har också minskat under de senaste åren. En omläggning av kollektivtrafiken pågår i Ludvika där bland annat ett nytt koncept med servicetrafik införs. Strävan är att förbättra möjligheterna att resa kollektivt i framförallt stråken och att resebehovet inom tätorter liksom till och från stråken allt mer ska kunna tillgodoses med servicetrafik samt gång- och cykelresor. I Ludvika kommun pågår stadsbyggnadsprojektet Genomfart Ludvika som genomförs tillsammans med Trafikverket och Region Dalarna. 3. Syfte Det övergripande syftet med undersökningen är att bidra till uppfyllelse av nationella mål om hållbart resande och samtidigt skapa god tillgänglighet till arbete, utbildning, service och fritidsverksamhet inom Ludvika, Smedjebacken och den omgivande regionen. Ludvika och Smedjebackens kommuner har idag ett ganska bra grepp om hur trafiken ser ut på marken (trafikströmmar med bil, barriärer, möjliga infrastrukturåtgärder osv), men kunskapen om hur och varför invånarna reser samt vilken inställning de har till att förändra sitt resande är låg. Målen med resvaneundersökningen är att få ett bra underlag för att genomföra och följa upp åtgärder i projektet Genomfart Ludvika och övrig planering av transportinfrastrukturen, att få en analys av kollektivtrafikens marknadsandelar och av möjligheterna att få fler att gå, cykla och resa kollektivt samt att få förslag på fortsatt inriktning och prioritering av åtgärder för arbetet med hållbart resande. Målet är också att kunna jämföra resvanor och attityder med de mått som tas fram på nationell/regional nivå samt med eventuella upprepade undersökningar. Resvaneundersökning Ludvika och Smedjebackens kommuner våren

9 4. Metod och genomförande 4.1 Definitioner Vissa begrepp är centrala för den genomförda resvaneundersökningen och beskrivs därför närmare nedan. (DEL)RESA En förflyttning med syfte att uträtta ett ärende. Ett exempel på en resa är en förflyttning från hemmet till arbetet. Den som på vägen från hemmet till arbetet lämnar barn på förskola gör två resor: en resa från hemmet till förskolan och en från förskolan till arbetet. En förflyttning som görs utan syfte att uträtta ett ärende, så som att ta en joggingtur eller att rasta hunden räknas inte som en resa. Inte heller räknas förflyttningar som ingår i en yrkesutövning, så som den förflyttning busschauffören gör under körningen eller brevbäraren under utdelning av post, som resor. Andra förflyttningar som görs i tjänsten räknas dock som resor. Definitionen av en resa i denna resvaneundersökning motsvarar bäst det som kallas delresa i den nationella resvaneundersökningen. HUVUDRESA Utgångspunkt är den definition som används i den nationella resvaneundersökningen som genomförs av Trafikanalys. Varje huvudresa startar i en huvudresepunkt och pågår till nästa huvudresepunkt. Som huvudresepunkt räknas bland annat bostad, tillfällig övernattningsplats, skola och arbetsplats. Samma definition används i Svensk kollektivtrafiks Kollektivtrafikbarometer. I denna resvaneundersökning analyseras resorna på huvudresenivå endast vid jämförelse med Kollektivtrafikbarometern. Som huvudresepunkt räknas här egen bostad, egna arbetsplatsen, skola eller praktikplats, fritidsbostad eller annan tillfällig övernattningsplats. HUVUDSAKLIGT FÄRDMEDEL Med huvudsakligt färdmedel avses det färdmedel som i huvudsak använts under resan. Det huvudsakliga färdmedlet bestäms genom följande fallande rangordning: Tåg, buss, färdtjänst, taxi, bil som förare, bil som passagerare, moped/mc, cykel, gång och annat. KOLLEKTIVTRAFIKENS MARKNADSANDELAR Utgångspunkten är den definition som används i Svensk kollektivtrafiks Kollektivtrafikbarometer. Som kollektivtrafikens marknadsandelar räknas andelen huvudresor där kollektivtrafik eller taxi varit det huvudsakliga färdmedlet, i förhållande till det privata motoriserande resandet. Till det privata motoriserade resandet räknas bil som förare eller passagerare samt moped/mc. Övriga färdsätt, så som gång, cykel, färdtjänst etc. exkluderas från beräkningen. 4.2 Urval Resvaneundersökningen omfattar medborgare bosatta i Ludvika och Smedjebackens kommuner. Åldersspannet som används är år. Totalt skickades enkäter ut. Urvalet bestod av två stratum, ett för Ludvika kommun och ett för Smedjebackens kommun. Antal respondenter i Resvaneundersökning Ludvika och Smedjebackens kommuner våren

10 vartdera stratum var proportionerligt utifrån antal invånare i respektive kommun. Adressregister för Ludvika kommun tillhandahölls av kommunen, medan urval för Smedjebackens kommun genomfördes av Statens personadressregister (SPAR). Urvalet gjordes i nära anslutning till utskicksdatum för att säkerställa att registret var aktuellt. 4.3 Enkät Resvaneundersökningen har genomförts med hjälp av postala enkäter. I enkäten fanns en del med bakgrundsfrågor (ålder, kön, tillgång till olika färdmedel etc.), en attityd-del samt resedagbok där respondenterna fick fylla i vilka resor de genomfört under en på förhand utvald dag. Enkät och resedagbok finns i bilaga Utskick Totalt genomfördes tre stycken utskick. Ett aviseringsutskick med information om den kommande undersökningen, ett enkätutskick och en påminnelse. Vid enkätutskick och påminnelse skickades enkäten, instruktioner och ett svarskuvert. I instruktionerna fanns även en länk och en kod som möjliggjorde att besvara undersökningen på Internet. Mätveckor i undersökningen var enligt följande: Enkätutskick: Vecka 14,15,19 Påminnelseutskick: Vecka Samtliga respondenter tilldelades ett datum inom mätveckorna och fick enkäten skickad till sig i nära anslutning till det aktuella datumet. Aviseringsvykortet skickades cirka en vecka innan enkätutskicket. 4.5 Bearbetning och geokodning Resultatet från undersökningen har inkommit genom pappersenkäter och webbenkäter. Svaren från pappersenkäterna har scannats in och kopplats samman med svaren från webbenkäten. Databaserna har kontrollerats för att upptäcka eventuella felaktigheter som kan uppstå vid exempelvis sammanfogning av flera databaser. Stickprov tas från databasen som jämförs mot den faktiska enkäten för att kontrollera att inmatningen har skett på rätt sätt. Viss bearbetning av svaren har genomförts för att möjliggöra sammankopplingen. Svar som varit oläsliga vid såväl optisk inläsning som vid manuell tolkning har markerats som bortfall. Om respondenten angivit fler svar än det specificerade antalet markeras även det som bortfall. Samma sak gäller om det lämnade svaret ej stämmer med den definierade skalan. I undersökningen har respondenterna fyllt i ett antal platser och adresser. För att möjliggöra analys har dessa adresser geokodats till en plats och ett område. Geokodningen har i första hand gjorts genom en optisk inläsning och en automatisk platsbestämning. I de fall det ej varit möjligt att läsa in optiskt eller där platsen ej hittats har en manuell bearbetning genomförts. För att kunna genomföra den manuella geokodningen har kartor, adressregister och internet tagits till hjälp. Resvaneundersökning Ludvika och Smedjebackens kommuner våren

11 4.6 Jämförelser med den nationella resvaneundersökningen och Kollektivtrafikbarometern Resultatet från denna resvaneundersökning har jämförts med resultat från den nationella resvanundersökningen som genomförs av Trafikanalys för samt med Kollektivtrafikbarometern 2013 som genomförs av Svensk Kollektivtrafik. NATIONELLA RESVANEUNDERSÖKNINGEN Vid jämförelser med den nationella resvaneundersökningen redovisas det nationella snittet samt snittet för den kommungrupp som Ludvika respektive Smedjebacken räknas till i Sveriges kommuner och landstings kommungruppsindelning. I denna indelning klassas Ludvika som varuproducerande kommun, vilket innebär att 34 procent eller fler av nattbefolkningen mellan 16 och 64 år är sysselsatta inom tillverkning och utvinning, energi och miljö samt byggverksamhet. Smedjebacken klassas som pendlingskommun, vilket innebär att 40 procent eller fler av nattbefolkningen pendlar till annan kommun 1. Det finns metodskillnader mellan denna resvaneundersökning och den som genomförs på nationell nivå. Bland annat genomförs den nationella resvaneundersökningen via telefonintervjuer, medan postala enkäter använts i denna undersökning. Det finns också skillnader i hur olika begrepp definieras (för beskrivning av de definitioner som används i denna undersökning se 4.1). För att minimera skillnadernas effekter på jämförbarheten har den nationella datan rensats från förflyttningar i yrkestrafik samt motion- och friluftsresor, där en majoritet av resorna kan antas vara förflyttningar utan syfta att uträtta ett ärende (promenad, rasta hunden etc.), vilket är förflyttningar som inte inkluderats i denna resvaneundersökning. Vanligtvis brukar data från den nationella resvaneundersökningen redovisas på huvudresenivå. När jämförelser här görs har datan från den nationella resvaneundersökningen istället analyserats på delresenivå. (För definitioner av delresa och huvudresa se kapitel 4.1.) Resultaten bedöms i och med analysarbetet som jämförbara, men bör tolkas med metodskillnaderna i åtanke. KOLLEKTIVTRAFIKBAROMETERN Det finns metodskillnader även mellan denna undersökning och Kollektivtrafikbarometern. I Kollektivtrafikbarometern används telefonintervjuer, medan postala enkäter används i denna resvaneundersökning. I Kollektivtrafikbarometern definieras huvudsakligt färdsätt som det färdsätt som respondenten själv uppger som huvudsakligt, medan huvudsakligt färdsätt i denna undersökning definieras utifrån en rangordning (se kapitel 4.1 för definitioner). Då Kollektivtrafikbarometerns resultat redovisas uppdelat på huvudresa och möjlighet att bryta ned resultatet på delresenivå har saknats vid analys, har istället denna undersöknings resultat analyserats utifrån huvudresor vid jämförelse med Kollektivtrafikbarometern. Resultaten bedöms trots metodskillnader som jämförbara, men bör liksom jämförelse med den nationella resvaneundersökningen, tolkas med metodskillnaderna i åtanke. 1 Sveriges kommuner och landsting (2010) Kommungruppsindelning Revidering av Sveriges kommuner och landstings kommungruppsindelning Resvaneundersökning Ludvika och Smedjebackens kommuner våren

12 5. Svarsfrekvens och bortfallsanalys 5.1 Svarsfrekvens Fram till att inscanning av enkäter stängdes den 9 juni hade totalt enkäter inkommit. Det motsvarar en bruttosvarsfrekvens på 40 procent. Totalt 77 enkäter kom i retur på grund av att adressen var okänd, respondenten var avflyttad eller av annan orsak som gjorde att respondenten ej ingår i målpopulationen. Efter korrigering av bruttourvalet uppgår nettosvarsfrekvensen till 41 procent. Totalt svarade 95 procent av de respondenterna via pappersenkät och 5 procent svarade på Internet genom undersökningens webbenkät. 5.2 Väder En jämförelse av medeltemperaturer från 2002 och framåt för mätdagarna har genomförts. Jämförelsen visar att det inte funnits några större temperaturavvikelser under den undersökta perioden. 5.3 Bortfallsanalys I de allra flesta undersökningar finns ett bortfall. Bortfallet kan bli problematiskt om vissa grupper faller bort eller är tydligt underrepresenterade i undersökningen. Bortfallet kan exempelvis bero på bristande språkförståelse, ointresse eller sjukdom. För att kartlägga om det finns ett problem med representativeten hos vissa grupper har en analys av bortfallet genomförts. Analysen utgår från populationens sammansättning i de båda kommunerna och jämför den med sammansättning av de svarande. En jämförelse har genomförts vad gäller kön, ålder, utbildning, sysselsättning och geografiskt område. Nedanför visas resultat för ålder, kön och utbildning 2. Slutsatsen av bortfallsanalysen är att respondenterna är representativa gällande utbildning och geografiskt område, men att det finns ett problem med få svarande i de yngre ålderskategorierna. Vad gäller kön finns det en viss skillnad, den bedöms dock ej ha en stor påverkan på resultatet. För att komma tillrätta med problemet har därför resultatet viktats på ålder för att ge ett mer representativt resultat. Tabell 5:1 Könsfördelning i befolkningen respektive i svarsgruppen Befolkningen Respondenterna Män 51% 45% Kvinnor 49% 55% Totalt Tabell 5:2 Åldersfördelning i befolkningen respektive i svarsgruppen Tabell 5:3 Utbildningsnivå i befolkningen respektive i svarsgruppen Befolkningen Respondenterna Förgymnasialutbildning 23% 22% Gymnasieutbildning 52% 41% Högskoleutbildning 23% 28% Annan utbildning 2% 9% Totalt Befolkningen Respondenterna % % 7% % 14% % 18% % 27% % 24% 2 SCB Resvaneundersökning Ludvika och Smedjebackens kommuner våren

13 6. Svarsgruppen I detta kapitel redovisas bakgrundsvariabler, så som ålder, kön och sysselsättning, för de som svarat på enkäten. För att svarsgruppen ska vara så representativ som möjligt för befolkningen har resultatet viktats på ålder. För övriga variabler har skillnaderna mellan svarsgruppen och befolkningen varit så pass små att ingen viktning bedömts nödvändig. 6.1 Kön och ålder Bland de som svarat har yngre varit underrepresenterade och urvalet har därför viktats så att fördelningen motsvarar den verkliga fördelningen i befolkningen. I tabell 6:1 visas de oviktade värdena för svarsgrupperna uppdelat på kön och ålder, medan tabell 6:2 visar det viktade värdena, vilket motsvarar det faktiska fördelningen i Ludvika och Smedjebacken. Samtliga resultat i denna rapport redovisas utifrån de viktade värdena. Tabell 6:1 Ålder och kön för svarsgruppen, oviktade värden Tabell 6:2 Ålder och kön för svarsgruppen, viktade värden n= 2259 n= 2259 Kvinna Man Totalt Kvinna Man Totalt år 16% 12% 14% år 7% 5% 6% år 26% 26% 26% år 15% 15% 15% år 35% 33% 34% år 39% 35% 37% år 24% 29% 26% år 39% 45% 41% Totalt Totalt Geografisk fördelning I resvaneundersökningen har Ludvika och Smedjebackens kommun delats upp i åtta områden, fem områden i Ludvika och tre i Smedjebacken. Tabell 6:3 visar vilka kommundelar som ingår i de olika områdena, medan karta 6:1 och figur 6:1 nedan visar områdena respektive svarens fördelning mellan de olika områdena. Flest svar finns bland boende i Ludvika tätort, där också en stor andel av Ludvika kommuns invånare bor. Tabell 6:3 Förklaring av geografisk indelning NUMMER OMRÅDE Består av 1 Ludvika Västra Fredriksberg, Nyhammar, Grangärde, västra glesbygden 2 Sunnansjö-Saxdalen Sunnansjö, Saxdalen, Blötberget, Gonäs, södra glesbygden 3 Grängesbergs tätort Grängesbergs tätort inklusive Hörks Hage, Örtjärn, Kyrkviken 4 Ludvika tätort Ludvika tätort 5 Ludvika Norra Sörvik, Gräsberg, Persbo, Håksberg, norra glesbygden 6 Smedjebacken Norra Norra delarna inklusive Hagge 7 Smedjebackens tätort Smedjebackens tätort inklusive Jobsbo och Flatenberg 8 Smedjebacken Södra Södra delarna inklusive Söderbärke Resvaneundersökning Ludvika och Smedjebackens kommuner våren

14 Karta 6:1 Geografisk uppdelning av Ludvika och Smedjebacken som används i undersökningen OMRÅDE 5 OMRÅDE 6 OMRÅDE 2 OMRÅDE 1 OMRÅDE 4 OMRÅDE 7 OMRÅDE 3 OMRÅDE 8 OpenStreetMaps bidragsgivare Ludvika Figur 6 1 Svarens fördelning mellan de geografiska områdena n= 2420 Smedjebacken 68% 31% 1. Ludvika Västra 9% 2. Sunnansjö-Saxdalen 8% 3. Grängesbergs tätort 8% 4. Ludvika tätort 36% 5. Ludvika Norra 7% 6. Smedjebacken Norra 11% 7. Smedjebackens tätort 14% 8. Smedjebacken Södra 7% Resvaneundersökning Ludvika och Smedjebackens kommuner våren

15 6.3 Sysselsättning Figur 6:2 visar svarsgruppens huvudsakliga sysselsättning. Hälften av de svarande förvärvsarbetar, 29 procent är pensionärer och 9 procent studerar. Denna fördelning stämmer väl med den faktiska fördelningen i befolkningen 3. Figur 6:2 Huvudsaklig sysselsättning bland de svarande n= % 2 1 Förvärvsarbetar 9% Studerar Pensionär 4% Arbetssökande 2% Föräldraledig 1% Sjukskriven 4% Annat 6.4 Utbildningsnivå Figur 6:3 visar högsta avslutade utbildning. 22 procent av de svarande har grundskoleutbildning, 41 procent har gymnasie- eller folkhögskoleutbildning, medan 28 procent har högskoleutbildning. Figur 6:3 Högsta avslutade utbildning bland de svarande n= % % 28% 1 9% Grundskoleutbildning Gymnasieutbildning eller folkhögskoleutbildning Högskoleutbildning Annan utbildning 3 Statistiska centralbyrån AKU Resvaneundersökning Ludvika och Smedjebackens kommuner våren

16 6.5 Hushållets sammansättning I figur 6:4 och 6:5 visas antal personer i hushåll respektive antal barn i hushåll. Den vanligaste hushållstypen är hushåll med två vuxna utan barn. Bland de som har barn är fördelningen mellan hushåll som har ett barn och två barn lika. Endast 5 procent bor i hushåll med tre barn eller fler. Figur 6:4 Hushållets sammansättning n= 2241 n= 2241 Figur 6:5 Antal barn i hushåll 22% 7% 4% 19% 3% En vuxen utan barn En vuxen med barn Två vuxna utan barn Två vuxna med barn Fler än två vuxna utan barn Fler än två vuxna med barn 3%2% 12% 12% 7 Inga barn 1 barn 2 barn 3 barn Fler än 3 barn 45% 6.6 Tillgång till olika färdmedel CYKEL Figur 6:6 visar antal cyklar per hushåll. I fyra av fem hushåll finns en eller flera cyklar, medan cykel saknas i var femte hushåll. Elcykel är fortfarande relativt ovanligt, endast 3 procent har en eller flera elcyklar i hushållet. Figur 6:6 Antal cyklar i hushållet n= 2189 n= % 22% 18% 16% Ingen Fler än 3 31% Resvaneundersökning Ludvika och Smedjebackens kommuner våren

17 KOLLEKTIVTRAFIK Viktiga förutsättningar för att kunna använda kollektivtrafiken är att det finns en hållplats inom rimligt avstånd från målpunkter och att resenären inte har några funktionshinder som begränsar möjligheten till att resa med kollektivtrafiken. För att resa med kollektivtrafiken regelbundet behövs också någon form av reskort hos aktuellt kollektivtrafikbolag. I figur 6:7 visas andel med någon form av funktionshinder som begränsar tillgängligheten till kollektivtrafiken. Bland de svarande har 5 procent någon form av sådant funktionshinder, medan resterande inte har några funktionshinder som hindrar resande med kollektivtrafiken. Figur 6:7 Andel med funktionshinder som begränsar möjligheten att resa med kollektivtrafiken n= % Ja Nej 95% Figur 6:8 visar avstånd från bostad till närmaste kollektivtrafikhållplats. Tre av fyra har en hållplats inom 500 meter från sin bostad. Figur 6:9 visar innehav av kollektivtrafikkort hos Dalatrafik. Drygt fyra av fem har inte något kollektivtrafikkort hos Dalatrafik. Av dem som har kort, är det vanligaste periodkort, skolkort eller reskort laddat med reskassa. Figur 6:8 Avstånd från bostad till Figur 6:9 Innehav av kollektivtrafikkort hos Dalatrafik närmaste kollektivtrafikhållplats n= 2336 n= % % meter meter 14% 500 meter - 1 kilometer 4% 1-2 kilometer 6% Längre än 2 kilometer 2 Nej, har inget kollektivtrafikkort hos Dalatrafik 5% Ja, reskort laddat med reskassa 5% Ja, reskort period 30 dagar 4% Ja, skolkort 1% Ja, seniorkort Ja, reskort företag Resvaneundersökning Ludvika och Smedjebackens kommuner våren

18 BIL Figur 6:10 visar körkortsinnehav. Närmare nio av tio har körkort för personbil. Lägst är körkortsinnehavet bland personer i åldern år. Körkortsinnehavet i denna grupp är 58 procent. Figur 6:10 Körkortsinnehav, personbil n= % Ja Nej 87% Figur 6:11 och 6:12 visar tillgång till bil. 94 procent har bil i sitt hushåll. Bland dessa har 88 procent enbart privatbil(ar), 6 procent både privatbil och förmånsbil, medan endast en mycket liten andel enbart har förmånsbil(ar). Närmre hälften har två eller fler bilar i hushållet. Figur 6:11 Bil i hushållet n= 2245 n= 2245 Figur 6:12 Antal bilar i hushållet 6% 6% Privat bil Privat bil och förmånsbil Förmånsbil Ingen bil % 37% 2 88% ÖVRIGA FORDON I HUSHÅLLET 1 1 I figur 6:13 visas innehav av andra fordon i hushållet. 15 procent har en eller flera mopeder och 11 procent har en eller fler motorcyklar i hushållet. Bland de 8 procent som uppgett andra fordon har snöskoter, husbil och fyrhjuling varit vanliga svar. Figur 6:13 Övriga fordon i hushållet n= % 3 3% 4 1% 5 Annat fordon 8% Motorcykel 11% Moped 15% 5% 1 15% Resvaneundersökning Ludvika och Smedjebackens kommuner våren

19 6.7 Användning av olika färdmedel Figur 6:14 visar hur svarsgruppen uppger att de brukar resa. Figuren visar på skillnader i användning av olika färdmedel. När det gäller kollektivtrafiken är det närmare 80 procent som uppger att de aldrig eller endast sällan reser med kollektivtrafiken, medan en förhållandevis liten andel, 15 procent uppger att de reser med kollektivtrafiken från någon gång i veckan till någon gång per månad. Figur 6:14 Hur ofta använder du normalt följande färdmedel? n= Gång Cykel (ej elcykel) Elcykel Moped eller motorcykel 11% 1% 3% 1 43% 22% 15% 26% 3 95% 84% 9% 11% 21% 11% Aldrig Mer sällan Någon/några gånger i månaden Någon/några gånger i veckan Dagligen Bil, ensam 41% 34% 8% 5% 12% Bil, samåker 1 32% 15% 17% 26% Kollektivtrafik 6% 6% 9% 33% 46% Annat färdsätt 2% 4% 6% 86% Resvaneundersökning Ludvika och Smedjebackens kommuner våren

20 7. Attityder I detta kapitel redovisas svarsgruppens attityder kopplade till resvanor. Attityderna analyseras också utifrån en rad bakgrundsvariabler. Resultaten över attityder och förändringsbenägenhet bygger på påståenden i enkäten som svarsgruppen har fått ta ställning till. 7.1 Bil BILANVÄNDNING I undersökningen har respondenterna fått ta ställning till fyra påståenden om bilåkning, vilket visas i figur 7:1. Drygt hälften uppger att de idag använder bilen ofta och att de också i framtiden tänker åka lika mycket bil. 26 procent uppger att de idag använder bilen för de flesta av sina resor, men att de funderar på att minska sin bilanvändning. Resterande uppger att de idag sällan eller aldrig använder bilen. 8 procent tänker göra fler av sina resor med bil i framtiden, medan 14 procent tänker fortsätta att använda andra färdmedel för de flesta av sina resor. De grupper som är mest benägna att minska sin bilanvändning är åldersgruppen år, boende i hushåll med barn, förvärvsarbetare och högskoleutbildade. Män uppger i högre utsträckning än kvinnor att de idag ofta använder bilen. De som i framtiden tänker resa mer med bilen är mellan år. Boende i Ludvika tätort samt Smedjebacken tätort uppger i högre utsträckning att de idag använder bilen sällan jämfört med boende i andra grupper. Figur 7:1 Vilket av följande påstående om bilanvändning stämmer bäst in på dig? n= 2134 Jag använder sällan eller aldrig bil, men jag tänker i framtiden göra fler av mina resor med bil 8% Jag använder sällan eller aldrig bil och jag tänker även i framtiden använda andra färdmedel för de flesta av mina resor 14% Jag använder ofta bilen, men jag funderar på att minska min bilanvändning 26% Jag använder ofta bilen och tänker åka lika mycket bil i framtiden 52% Resvaneundersökning Ludvika och Smedjebackens kommuner våren

21 ORSAKER TILL BILANVÄNDNING I figur 7:2 visas huvudsakliga anledningar till att bilen används ofta (dagligen eller någon/några gånger i veckan). Respondenterna har kunnat välja flera alternativ. Främst bland de huvudsakliga anledningar anges valfrihet, att själv kunna bestämma när resan ska göras. Detta följt av bekvämlighet, att flera ärenden behöver uträttas under resan samt avsaknad av kollektivtrafik som passar ändamålet. Figur 7:2 Vilka är de huvudsakliga anledningarna till att du åker bil ofta? n= 1722 Valfrihet (kan bestämma när jag vill åka) 54% Bekvämlighet (går snabbt, inga byten) Behöver uträtta flera ärenden under resan Saknar tillgång till kollektivtrafik som passar mig 46% 45% 44% Pålitlighet (vet när jag kommer fram) 29% Behöver bilen i tjänsten 13% Av vana 11% Saknar lämpliga gång- och cykelvägar 7% Annat skäl 6% Känner mig otrygg när jag använder andra färdmedel 3% Resvaneundersökning Ludvika och Smedjebackens kommuner våren

22 ELBIL Figur 7:3 visar respondenternas skattning av hur troligt det är att de skulle använda elbil om det fanns laddinfrastruktur för elfordon i deras närområde. Hela 16 procent uppger att detta är mycket troligt. Personer i de yngre åldersgrupperna uppger i högre utsträckning att det är troligt än de äldre. Resultatet bör inte tolkas som att 16 procent faktiskt hade börjat använda elbil om laddinfrastruktur fanns, utan måste sättas i relation till hur utbredd elbilanvändningen är nationellt. I slutet av 2013 utgjorde rena elbilar och laddhybrider 0,6 promille av den nationella fordonsflottan 4. Resultatet visar dock på att det finns ett stort intresse för elfordon bland befolkningen. Figur 7:3 På en skala från 1 till 5, hur troligt är det att du skulle använda elbil om det fanns laddinfrastruktur för elfordon i ditt närområde? n= % % 17% 12% 16% 1 - Inte alls troligt Cases weighted by vikt 5 - Mycket troligt BILPOOL Figur 7:4 visar respondenternas skattning av hur troligt det är att de skulle gå med i en bilpool om en sådan startades i deras närområde. Resultatet visar att intresset för bilpooler är relativt svagt. Endast fyra procent uppger att det är mycket troligt att de skulle gå med i en bilpool om det startades en i närområdet, medan 75 procent uppger att det inte alls är troligt. Andelen som uppger att det är troligt är något högre i de yngre åldersgrupperna. Figur 7:4 På en skala från 1 till 5, hur troligt är det att du skulle gå med i en bilpool om det startades en sådan i ditt närområde n= % Inte alls troligt 11% 2 7% 3 3% 4 Cases weighted by vikt 4% 5 - Mycket troligt 4 Trafikanalys (2014) Fordon i län och kommuner. Statistik 2014:02 Resvaneundersökning Ludvika och Smedjebackens kommuner våren

23 7.2 Kollektivtrafik Figur 7:5 visar respondenternas skattning av hur avgörande olika faktorer skulle vara för att öka deras resande med kollektivtrafiken. Billigare kollektivtrafik, följt av fler avgångstider och färre byten uppges vara de mest avgörande faktorerna för att öka sitt resande med kollektivtrafiken. För flera av faktorerna finns tydliga skillnader mellan olika grupper i befolkningen. Yngre uppger i högre utsträckning att de faktorer som de tar ställning till är avgörande. Bland annat uppger yngre att kortare restider, fler avgångstider, färre byten, bekvämare bussar och tåg, möjlighet att arbeta på bussar samt att kunna räkna in arbetstid i restid är avgörande. När det gäller bekvämare och trevligare bussar och tåg är skillnaderna mycket stora, i ålderskategorin år uppger hela 24 % att detta är mycket avgörande jämfört med 8-12 % i de andra ålderskategorierna. När det gäller bättre kännedom om kollektivtrafiken är det personer i åldersgruppen år tillsammans med personer i åldersgruppen år som uppger att detta skulle vara mest avgörande. Skillnader finns också mellan andra grupper. Kvinnor uppger i högre utsträckning än män att fler avgångstider, kortare restid och billigare kollektivtrafik är avgörande. Boende i hushåll med barn uppger att fler avgångstider för bussar och tåg är mer avgörande än boende i hushåll utan barn. När det gäller parkeringsmöjligheter vid resecentrum uppger boende i Ludvika kommun detta som mer avgörande än boende i Smedjebackens kommun. Figur 7:5 På en skala från 1 till 5, hur avgörande är följande för att öka ditt resande med kollektivtrafiken? n= Billigare kollektivtrafik Fler avgångstider för bussar och tåg Färre byten och smidigare förbindelser dit jag ska (t.ex. direktbussar) Kortare restid med kollektivtrafiken Möjlighet att få räkna in restid i arbetstiden Bättre kännedom om när tåget/bussen går eller vilken linje jag ska ta Bekvämare och trevligare bussar och tåg Bättre parkeringsmöjligheter vid resecentrum/hållplatser Kortare avstånd till hållplats Bättre möjlighet att arbeta på buss och tåg (t.ex. arbetsbord, internetuppkoppling) Tryggare hållplatser Kollektivtrafik som är mer tillgänglig/bättre anpassad för funktionshindrade Tillgång till motorvärmare vid resecentrum/ hållplats Hjälp med att bryta gamla vanor 43% 14% 13% 7% 23% 39% 15% 12% 6% 28% 31% 15% 15% 8% 32% 18% 14% 2 9% 39% 19% 1 1 6% 55% 18% 11% 16% 11% 44% 13% 12% 2 14% 41% 15% 9% 13% 1 53% 13% 5% 12% 12% 58% 8% 9% 12% 11% 59% 1 8% 14% 12% 57% 8% 6% 9% 9% 68% 7% 7% 12% 1 64% 6% 13% 1 66% 1 - Inte alls avgörande Mycket avgörande De svarande har också haft möjlighet att lämna kommentarer kring specifika hinder som försvårar användningen av kollektivtrafiken. Många av de inkomna kommentarerna handlar om brist på avgångstider, eller tider som passar de resor som de behöver göra. Exempelvis nämns att tider inte passar arbetsschema eller att det inte går att resa tur och retur på rimliga tider. Flera har också nämnt specifika platser och sträckor. I ett par kommentarer finns önskemål på bättre förbindelser till Falun/Falu lasarett från Ludvika. Dåliga förbindelser till Fredriksberg samt till Hagge nämns också i ett par kommentarer. Resvaneundersökning Ludvika och Smedjebackens kommuner våren

24 På frågan om hur avgörande olika faktorer skulle vara för att öka resandet med kollektivtrafiken har billigare kollektivtrafik rankats högst och det är därför inte heller förvånande att en del kommentarer handlar om just detta. Det finns önskemål om pensionärspriser samt gratis kollektivtrafik för barn och unga. I ett par av kommentarerna beskrivs också att det blir billigare att ta bilen än att åka buss. Ett antal kommentarer handlar om krångligt biljettsystem och brist på information, exempelvis kring hur man betalar för sin resa, eller när bussarna avgår. I ett par av dessa kommentarer beskrivs att tidtabeller saknas vid hållplatser. Vidare tas opålitlig kollektivtrafik, med inställda turer tas upp i ett par kommentarer, samt dålig anpassning till resor med barn(vagn) samt för handikappade. Ett antal klagomål kring otrevliga busschaufförer, eller chaufförer som kör vårdslöst eller inte stannar vid hållplatser har också lämnats. I några kommentarer beskrivs också att det är otryggt vid resecentrum i Ludvika, då alkoholister samlas där. 7.3 Cykel Figur 7:6 visar respondenternas skattning av hur avgörande olika faktorer skulle vara för att öka deras resande med cykel. De faktorer som uppges vara mest avgörande är tryggare och säkrare trafikmiljö, fler och mer sammanhängande cykelvägar samt bättre underhåll och vinterväghållning av cykelvägar. Samtliga dessa faktorer rör väginfrastruktur för cykel. Flera uppger också att säkrare cykelparkering skulle vara avgörande för att öka cyklandet. Intressant är också att notera att hela 28 procent uppger att tillgång till cykel/fungerande cykel skulle vara mycket avgörande. Yngre uppger i högre utsträckning än äldre att tillgång till fungerande cykel är avgörande för att fler av deras resor ska ske med cykel. Yngre uppger också i högre utsträckning att väderskyddade och stöldsäkra cykelparkeringar är avgörande. När det gäller tryggare och säkrare trafikmiljö finns tydliga skillnader mellan könen, där kvinnor i högre utsträckning än män uppger att tryggare och säkrare trafikmiljö skulle vara avgörande. Kvinnor uppger även i högre utsträckning att sammanhängande cykelvägar och kortare avstånd till arbete/studier skulle vara avgörande. Boende i Ludvika och Smedjebackens tätorter uppger också i högre utsträckning än boende utanför tätorterna att bättre underhåll och vinterväghållning av cykelvägar, stöldsäkra och väderskyddade cykelparkeringar skulle vara avgörande. Figur 7:6 På en skala från 1 till 5, hur avgörande skulle följande vara för att öka ditt resande med cykel? n= Tryggare och säkrare trafikmiljö för cyklister 29% 15% 14% 7% 35% Fler eller mer sammanhängande cykelvägar Bättre underhåll och vinterväghållning av cykelvägar Stöldsäkra cykelparkeringar Kortare avstånd till arbete/studier/service 27% 28% 22% 27% 16% 14% 6% 13% 13% 5% 13% 13% 8% 7% 1 7% 38% 41% 45% 49% 1 - Inte alls avgörande Mycket avgörande Vet ej / Ingen åsikt Tillgång till cykel/fungerande cykel 28% 5% 6% 4% 56% Möjlighet att ta med cykeln på buss och tåg 15% 9% 11% 8% 57% Väderskyddade cykelparkeringar 14% 9% 13% 9% 53% Möjlighet till dusch och ombyte på min arbetsplats 12% 8% 9% 8% 63% Att fler i min omgivning cyklade 6% 1 9% 7 Hjälp med att bryta gamla vanor 6% 11% 9% 69% Tillgång till tjänstecykel i arbetet 4% 5% 81% Resvaneundersökning Ludvika och Smedjebackens kommuner våren

25 De svarande har haft möjlighet att lämna kommentarer kring specifika hinder som försvårar resor med cykel. Många av kommentarerna rör brist på trygga vägar att ta sig fram på med cykel. Utöver brist på separata cykelbanor och dåligt underhåll och dålig vinterväghållning nämns återkommande brist på belysning. Exempelvis beskrivs att lampor har tagits bort, att det är glest mellan stolpar som lyser och att de som lyser endast lyser svagt. Ett par önskemål om möjlighet att ta med cykeln på kollektivtrafiken har också lämnats i kommentarer. I flera av kommentarerna nämns också specifika platser där förbättringar önskar. Bland de sträckor som nämns återkommande nämns separat cykelbana mellan Ludvika och Smedjebackens centralorter. Flera beskriver också att det känns farligt att cykla på riksväg 66 som den som vill cykla denna sträcka idag är hänvisad till. Önskemål finns också om att binda ihop sträckan Smedjebacken Lernbo Hagge Räfsnäs Ludvika, samt Ludvika Skeppsmora Grängesberg. 7.4 Gång Figur 7:7 visar respondenternas skattning av hur avgörande olika faktorer skulle vara för att öka deras resande till fots. Den faktor som flest uppger som mycket avgörande för att öka resandet till fots är kortare avstånd till arbete/studier. Därefter följer faktorerna bättre underhåll och vinterväghållning samt tryggare och säkrare trafikmiljö. Kvinnor anser i högre utsträckning än män att bättre underhåll, tryggare och säkrare trafikmiljöer samt kortare avstånd är avgörande. Personer i åldersgruppen år uppger i högre utsträckning att hjälp med att bryta gamla vanor och att fler i omgivningen promenerade skulle vara avgörande. Boende i Ludvika och Smedjebackens tätorter uppger även i högre utsträckning att bättre underhåll och vinterväghållning av gångvägar medan boende utanför tätorterna i högre utsträckning uppger att kortare avstånd till arbete/studie/service skulle vara avgörande för att fler av deras resor skulle göras till fots. Figur 7:7 På en skala från 1 till 5, hur avgörande skulle följande vara för att öka ditt resande till fots? n= Kortare avstånd till arbete/studier/service 37% 8% 1 4% 42% 1 - Inte alls avgörande Mycket avgörande Bättre underhåll och vinterväghållning av gångvägar 27% 9% 13% 7% 43% Tryggare och säkrare trafikmiljö för gående 25% 11% 14% 7% 43% Att fler i min omgivning promenerade 8% 4% 1 9% 69% Hjälp med att bryta gamla vanor 5% 1 9% 71% Resvaneundersökning Ludvika och Smedjebackens kommuner våren

26 Respondenterna har också haft möjlighet att lämna kommentarer och återkommande nämns avsaknad av gångvägar eller trygga gångvägar. En betydande andel av kommentarerna handlar om brist på belysning, till exempel att gatulyktor inte är tända eller att de är trasiga. Detta uppges av många som en anledning till att inte ta sig fram till fots. Många upplever också problem med vinterväghållningen, vilket gör det svårt att ta sig fram till fots under vinterhalvåret. 7.5 Skjutsning till skola De som uppgett att de ofta skjutsar barn med bil till skolan har också fått skatta hur avgörande olika faktorer skulle vara för att låta barnet gå, cykla eller åka kollektivt till skolan. Dessa skattningar visas i figur 7:8. När det gäller skjutsning till skola uppger 68 procent att busstider som passar skolans start- och sluttider och en säkrare gång- och cykelväg skulle vara mycket avgörande. 57 respektive 58 procent uppger också att säker trafikmiljö vid skolan och säkerhet och trygghet på bussen hade varit mycket avgörande. Figur 7:8 På en skala från 1 till 5, hur avgörande skulle följande vara för att låta barnet gå, cykla eller åka kollektivt till skolan? n= Busstider som passar skolans start- och sluttid Säker gång- och cykelväg till och från hållplats/ skolan 68% 68% 11% 6% 8% 6% 14% 1 - Inte alls avgörande Mycket avgörande 16% Vet ej / Ingen åsikt Säker trafikmiljö vid skolan 57% 15% 1 4% 14% Säkert och tryggt på bussen 58% 13% 6% 19% Mer tid, så att jag hann med att gå, cykla eller åka kollektivt tillsammans med barnet 38% 9% 2 7% 26% Föräldrar turas om att gå med varandras barn till skolan 22% 7% 16% 1 45% Resvaneundersökning Ludvika och Smedjebackens kommuner våren

27 8. Antal resor I detta kapitel redovisas antal resor. Resultatet bygger på de antal resor som angetts i resedagboken som var en del i enkäten. I genomsnitt gör invånarna i Ludvika och Smedjebacken 2,4 resor per dag. 2,5 i Ludvika och 2,3 i Smedjebacken. 35 procent gjorde ingen förflyttning under mätdagen. Den vanligaste orsaken till detta bland respondenterna var att de inte hade något ärende eller på grund av sjukdom. 8.1 Antal resor vardag och helger Figur 8:1 visar genomsnittligt antal resor per person uppdelat på veckodag. Under vardagar görs något fler resor än under helger. Resorna som görs under helgerna är dock längre än vardagsresorna (se kapitel 9.1). Figur 8:1 Genomsnittligt antal resor per person uppdelat på vardagar och helger n= Vardagar Helg 8.2 Antal resor uppdelat på område I figur 8:2 visas genomsnittligt antal resor per person uppdelat efter område. Flest resor görs av boende i Ludvika Norra, medan boende i Grängesbergs tätort gör minst antal resor. Figur 8:2 Genomsnittligt antal resor per person uppdelat på geografiskt område n= Ludvika Västra 2. Sunnansjö-Saxdalen Grängesbergs tätort Ludvika tätort Ludvika Norra Smedjebacken Norra Smedjebackens tätort Smedjebacken Södra Resvaneundersökning Ludvika och Smedjebackens kommuner våren

28 8.3 Antal resor uppdelat på kön och ålder I figur 8:3 och 8:4 visas skillnader mellan män och kvinnor samt mellan olika åldersgrupper. I svarsgruppen gör männen marginellt fler resor än kvinnor. I de olika åldersgrupperna är det personer i åldern år som gör flest resor per dag, medan personer som är mellan år gör minst antal resor. Figur 8:3 Genomsnittligt antal resor per person uppdelat på kön n= Kvinna Man Figur 8:4 Genomsnittligt antal resor per person uppdelat på ålder n= år år år år Resvaneundersökning Ludvika och Smedjebackens kommuner våren

29 8.4 Antal resor jämfört med nationell nivå Figur 8:5 och 8:6 visar genomsnittligt antal resor i Ludvika respektive Smedjebacken jämfört med data från den nationella resvaneundersökningen I figurerna redovisas både nationellt snitt samt snitt för den kommungrupp som Ludvika respektive Smedjebacken räknas till i Sveriges kommuner och landstings kommungruppsindelning. I denna indelning klassas Ludvika som varuproducerande kommun, medan Smedjebacken klassas som pendlingskommun. Jämförelse med data från den nationella undersökningen visar att det görs något färre antal resor i Ludvika och Smedjebacken jämfört med kommuner i samma kommungrupp och totalt. Dock kan dessa skillnader bero på metod snarare än skillnader i faktiska resmönster. För stor vikt bör därför inte läggas vid dessa jämförelser. Om resultatet från denna undersökning istället jämförs med resultat från andra kommunala resvaneundersökningar, där metoden är mer likartad, är antal resor som görs per dag i Ludvika och Smedjebacken mer likartade. Figur 8:5 Antal resor per dag i Ludvika jämfört med nationellt snitt Ludvika 2,5 Varuproducerande kommuner 3,2 Nationellt snitt 3,1 Figur 8:6 Antal resor per dag i Smedjebacken jämfört med nationellt snitt Smedjebacken 2,3 Pendlingskommuner 3,1 Nationellt snitt 3,1 5 Trafikanalys (2014) Den nationella resvaneundersökningen Resvaneundersökning Ludvika och Smedjebackens kommuner våren

30 9. Reslängd och resornas fördelning över dygnet I detta kapitel redovisas hur långa resorna som görs är samt hur de fördelas över dygnet. Resultatet bygger på de uppskattningar för resornas längd som svarsgruppen uppgett i den resedagboken som varit en del i enkäten. Det är viktigt att komma ihåg att detta är just uppskattningar, då det kan finnas skillnader mellan faktiska reslängder och de som har uppskattats. För genomsnittliga reslängder anges medianvärden. Om medelvärden istället används skulle några få mycket långa resor dra upp snittet betydligt. En genomsnittlig resa (median) i Ludvika och Smedjebacken är 8 km lång och varar i 20 minuter. Boende i Smedjebacken reser längre än boende i Ludvika, 12 kilometer jämfört med 7 km. 9.1 Reslängd vardag och helg Figur 9:1 visas medianvärden för reslängd uppdelad på veckodag. Reslängden varierar mellan vardagar och helger. Under helgerna görs längre resor än under vardagar, medianvärdet är då 10 kilometer jämfört med 8 kilometer under vardagarna. De resor som görs under vardagarna är dock fler (se kapitel 8.1). Figur 9:1 Median för reslängd i kilometer uppdelat på vardagar och helger n (resor) = km 10 8 km 8 6 km 4 km 2 km 0 km Vardag Cases weighted by vikt Helg Resvaneundersökning Ludvika och Smedjebackens kommuner våren

31 9.2 Reslängd uppdelat efter område I figur 9:2 visas reslängder uppdelat på områden. Reslängderna varierar mellan boende i olika områden. Längst reser gör boende i Ludvika Västra och Smedjebacken Södra, medan kortast resor görs av boende i Ludvika och Smedjebackens tätorter. Figur 6:2 Reslängd uppdelat på område n (resor) = Ludvika Västra Sunnansjö-Saxdalen Grängesbergs tätort Ludvika tätort 4 5. Ludvika Norra 8 6. Smedjebacken Norra Smedjebackens tätort Smedjebacken Södra 20 0 km 5 km 10 km 15 km 20 km 9.3 Reslängd uppdelat på kön och ålder Figur 9:3 och 9:4 visar medianvärden för reslängd mellan män och kvinnor respektive mellan olika åldersgrupper. Män gör längre resor än kvinnor och bland de olika åldersgrupperna görs längst resor bland personer i åldern år och år, medan personer i åldersgruppen år gör kortast resor. Tillsammans med uppgifterna kring antal resor (se kapitel 8.3) visar resultatet att skillnader i antal resor mellan män och kvinnor är marginell, men att männens resor är längre. Personer i åldern gör fler, men kortare resor än andra åldersgrupper (se kapitel 8.3). Figur 9:3 Median för reslängd i kilometer uppdelat på kön n (resor) = 2888 n (resor) = 2875 Figur 9:4 Median för reslängd i kilometer uppdelat på ålder 10 km km km 8 km km 6 km 6 4 km 4 km 2 km 2 km 0 km Kvinna Man 0 km år år år år Resvaneundersökning Ludvika och Smedjebackens kommuner våren

32 9.4 Resornas fördelning över dygnet Figur 9:5 visar starttider för det totala antalet resor i Ludvika och Smedjebackens kommuner. Flest antal resor görs under vardagarnas morgontimmar och eftermiddagstimmar. Dessa toppar består främst av arbets- och skolresor under morgonen samt av hemresor på eftermiddagen (se figur 9-6). Helgresorna är betydligt mer jämnt spridda över dygnet, men med mindre toppar runt kl och kl Figur 9:5 Prognostiserat totalt antal resor som startar under dygnet n (resor) = Vardag Helg Resornas fördelning över vardagsdygn uppdelat efter ärende Figur 9:6 visar resornas fördelning under vardagsdygnet uppdelat efter ärende. Under vardagsdygnet är de flesta av de resor som görs på morgonen resor till arbete och skola, medan eftermiddagsresorna domineras av resor till bostaden. Figur 9:6 Resornas fördelning över vardagsdygn uppdelat efter ärende n (resor) = % 31% 23% 15% Annat Besöka släkt och vänner Fritid/nöje/motion Övriga inköp Inköp av dagligvaror Service (sjukvård, bank etc.) Hämta / lämna barn / vuxen Resa i tjänsten / i studierna Till skola/utbildning Till arbetsplatsen Till bostaden 8% 21-23: : : : :59 6-8:59 3-5:59 0-2:59 Resvaneundersökning Ludvika och Smedjebackens kommuner våren

33 9.6 Reslängd jämfört med nationell nivå Figur 9:7 och 9:8 visar medianvärden för reslängd i Ludvika respektive Smedjebacken jämfört med data från den nationella resvaneundersökningen I figurerna redovisas både nationellt snitt samt för snitt för den kommungrupp som Ludvika respektive Smedjebacken räknas till i Sveriges kommuner och landstings kommungruppsindelning. I denna indelning klassas Ludvika som varuproducerande kommun, medan Smedjebacken klassas som pendlingskommun. Jämförelsen med data från den nationella undersökningen visar att det görs något längre resor i Ludvika och Smedjebacken jämfört med kommuner i samma kommungrupp och totalt. Dock kan dessa skillnader bero på metod snarare än skillnader i faktiska resmönster. För stor vikt bör därför inte läggas vid dessa jämförelser. Figur 9:7 Median för reslängd i kilometer i Ludvika jämfört med nationellt Ludvika 7 Varuproducerande kommuner 4 Nationellt snitt 5 Figur 9:8 Median för reslängd i kilometer i Smedjebacken jämfört med nationellt Smedjebacken 12 Pendlingskommuner 5 Nationellt snitt 5 6 Trafikanalys (2014) Den nationella resvaneundersökningen Resvaneundersökning Ludvika och Smedjebackens kommuner våren

34 10. Val av färdmedel I detta kapitel redovisas färdmedelsval. Resultaten bygger på de färdmedel som svarsgruppen uppgett i den resedagbok som varit en del i enkäten. Resultaten redovisar hur stor andel av resorna som görs med respektive huvudsakligt färdmedel. För definition av huvudsakligt färdmedel, se kapitel Färdmedelsfördelning Figur 10:1 visar färdmedelsfördelningen i Ludvika och Smedjebacken och i tabell 10:1 visas en mer detaljerad färdmedelsfördelning uppdelat på kommunerna. I Ludvika och Smedjebacken görs 71 procent av alla resor med bil (ensam eller samåkning), medan kollektivtrafik (buss, tåg eller kompletterings-/flextrafik) står för 9 procent av resorna. Skillnader finns mellan de båda kommunerna, i Ludvika görs en större andel av resorna med gång, cykel och buss än i Smedjebacken. Figur 10:1 Färdmedelsfördelning i Ludvika och Smedjebacken tillsammans n (resor) = % 1% 1 8% 6% 3% Till fots Cykel Buss Tåg Kompletterings- / flextrafik Bil som passagerare Bil som förare Annat 12% Tabell 10:1 Detaljerad färdmedelsfördelning FÄRDMEDEL Ludvika Smedjebacken Totalt Till fots 11% 8% 1 Cykel / elcykel 1 5% 8% Moped/MC Bil som förare 55% 67% 59% Bil som passagerare 12% 12% 12% Buss 8% 3% 6% Tåg 3% 3% 3% Kompletterings- / flextrafik Färdtjänst / sjukresa Taxi 1% Annat, nämligen,,, Total Resvaneundersökning Ludvika och Smedjebackens kommuner våren

35 10.2 Färdemedelsfördelning uppdelat efter resans längd Figur 10:2 visar färdmedelsval uppdelat på resans längd. Val av färdmedel varierar beroende på resans längd. För kortare avstånd är resor med gång- och cykel vanligare, medan bil, buss och tåg är vanligare på längre sträckor. Även på korta sträckor är dock bil ett vanligt färdmedel. För resor under 5 km står bilresorna för 60 procent. Även på så korta avstånd som under 1 km används bilen vid nästan fyra av tio resor. Figur 10:2 Färdmedelsfördelning uppdelat på resans längd n (resor) = % 47% 1% 21% 21% 1% 1 14% 4% 9% 1% 6% 6% 7% 17% 1% 2% 11% 1% 13% 5% 11% 15% Annat Till fots Cykel Buss Tåg Kompletterings- / flextrafik Bil som passagerare Bil som förare 9% 9% 4 4% 3% 61% 63% 69% 66% 2 34% 46% 0-0,99 km 1-2,99 km 3-4,99 km km km 25 km eller längre 10.3 Färdmedelsfördelning uppdelat på kön och ålder Figur 10:3 och 10:4 visar färdmedelsfördelningen uppdelat på kön och efter ålder. Färdmedelsfördelningen skiljer sig något mellan män och kvinnor. Män åker mer bil, medan kvinnor går, cyklar och åker kollektivt i högre utsträckning. Färdmedelsval varierar också mellan olika åldersgrupper. Personer i åldern år åker mer buss och tåg samt går mer än personer i andra åldersgrupper. Cyklar mest gör dock personer i åldern år. Figur 10:3 Färdmedelsfördelning uppdelat på kön n (resor) = % 12% 8% 3% 8% 16% 2% 8% 9% 3% 4% 7% Annat Till fots Cykel Tåg Buss Kompletterings- / flextrafik Bil som passagerare Bil som förare 4 67% 52% 2 Kvinna Man Resvaneundersökning Ludvika och Smedjebackens kommuner våren

36 Figur 10:4 Färdmedelsfördelning uppdelat på ålder n (resor) = % 16% 4% 1 21% 1% 12% 11% 3% 11% 1% 8% 9% 3% 1 1% 8% 4% 5% 19% Annat Till fots Cykel Tåg Buss Kompletterings- / flextrafik Bil som passagerare Bil som förare 4 12% 59% 67% 61% 2 35% år år år år 10.4 Färdmedelsfördelning uppdelat på veckodag Figur 10:5 visar färdmedelsfördelningen uppdelat efter veckodag. Bil används för de flesta resor, oavsett vardag eller helg. Under helgen görs fler resor till fots samt mer samåkning i bil. Figur 10:5 Färdmedelsfördelning uppdelat på vardagar och helger n (resor) = % 1 9% 3% 7% 1 2% 13% 5% 4% 2 Annat Till fots Cykel Tåg Buss Kompletterings- / flextrafik Bil som passagerare Bil som förare % 2 Vardag Helg Resvaneundersökning Ludvika och Smedjebackens kommuner våren

37 10.5 Färdmedelsval uppdelat efter geografiskt område Figur 10:6 visar färdmedelsval uppdelat på geografiskt område. Det finns skillnader i färdmedelsval mellan boende i de olika områdena. Lägst andel resor med bil har boende i Ludvika tätort, 58 procent, följt av boende i Smedjebacken tätort och i Sunnansjö-Saxdalen. Boende i Grängesbergs tätort gör flest resor med buss. Figur 10:6 Färdmedelsfördelning uppdelat på geografiskt område n (resor) = Ludvika Västra 2. Sunnansjö-Saxdalen 3. Grängesbergs tätort 4. Ludvika tätort 45% 62% 68% 68% 13% 15% 7% 2% 3% 13% 7% 1 1% 16% 9% 2% 2% 4% 6% 4% 14% 16% 1% Annat Till fots Cykel Tåg Buss Kompletterings- / flextrafik Bil som passagerare Bil som förare 5. Ludvika Norra 77% 7% 6% 5% 4% 6. Smedjebacken Norra 74% 12% 2% 4% 4% 7. Smedjebackens tätort 59% 11% 5% 2% 8% 13% 1% 8. Smedjebacken Södra 73% 14% 1% 7% 2% Resvaneundersökning Ludvika och Smedjebackens kommuner våren

38 10.6 Färdmedelsval uppdelat på ärende Figur 10:7 visar färdmedelsfördelning uppdelat efter ärende. Färdmedelsval varierar mellan olika ärenden. Högst kollektivtrafikandel har resor till och från skola och utbildning, medan resor till arbetet har högst andel resor med cykel. Högst andel bilresor har hämta/lämna barn/vuxen, där drygt nio av tio resor görs med bil. Figur 10:7 Färdmedelsfördelning uppdelat på ärende n (resor) = 2959 Till bostaden Till arbetsplatsen Till skola/utbildning Resa i tjänsten/i studierna Hämta/lämna barn/vuxen 2 56% 63% 17% 23% 67% 82% 11% 8% 3% 1 1 1% 5% 5% 15% 11% 17% 4% 16% 3% 15% 8% 6% 1% 6% 6% 5% Annat Till fots Cykel Tåg Buss Kompletterings- / flextrafik Bil som passagerare Bil som förare Inköp av dagligvaror 68% 13% 3% 12% Övrigt inköp 64% 14% 7% 2% 11% Service (sjukvård, bank etc.) 58% 16% 1 7% 8% 2% Fritid / Nöje / Motion 5 15% 5% 7% 19% 1% Besöka släkt och vänner 54% 25% 2% 7% 6% Annat 6 18% 4% 3% 9% 4% Resvaneundersökning Ludvika och Smedjebackens kommuner våren

39 10.7 Färdmedelsfördelning jämfört med nationellt snitt Figur 10:8 och 10:9 visar färdmedelsfördelningen för Ludvika och Smedjebacken jämfört med data från den nationella resvaneundersökningen I figurerna redovisas både nationellt snitt samt för snitt för den kommungrupp som Ludvika respektive Smedjebacken räknas till i Sveriges kommuner och landstings kommungruppsindelning. I denna indelning klassas Ludvika som varuproducerande kommun, medan Smedjebacken klassas som pendlingskommun. Jämfört med andra varuproducerande kommuner i Sverige är andelen resor som görs med cykel och kollektivtrafik större i Ludvika medan andelen bilresor är mindre. Jämfört med det nationella snittet är andelen resor som görs till fots lägre i Ludvika, medan resor med cykel och med bil är högre. I Smedjebacken görs en mindre andel resor till fots än i andra pendlingskommuner och totalt i hela landet. Andelen resor med kollektivtrafik är lika stor i Smedjebacken som i andra pendlingskommuner, men ligger samtidigt under det nationella snittet. I Smedjebacken görs också en större andel resor med bil än i andra pendlingskommuner och jämfört med det nationella snittet. Figur 10:8 Färdmedelsfördelning för Ludvika jämfört med varuproducerande kommuner och nationellt snitt Gång Cykel Kollektiv Bil Annat 11% 12% 18% 1 8% 6% 11% 3% 12% 1% 2% 2% Ludvika Varuproducerande kommuner Nationellt snitt 67% 76% 62% Figur 10 9 Färdmedelsfördelning för Smedjebacken jämfört med pendlingskommuner och nationellt snitt Gång Cykel Kollektiv Bil Annat 8% 14% 18% 5% 6% 6% 6% 6% 12% 1% 2% 2% 79% 73% 62% Smedjebacken Pendlingskommuner Nationellt snitt 7 Trafikanalys (2014) Den nationella resvaneundersökningen Resvaneundersökning Ludvika och Smedjebackens kommuner våren

40 11. Ärenden I detta kapitel redovisas resornas fördelning över olika ärenden. Resultaten bygger på ärenden som uppgetts för respektive resa i den resedagbok som varit en del av enkäten Ärendefördelning I figur 11:1 visas ärendefördelningen i Ludvika och i Smedjebackens kommuner. Resor till bostaden är den vanligaste typen av resa, följt av resor till arbetsplatsen. Figur 11:1 Ärendefördelning i Ludvika och Smedjebacken n (resor) = % 2% 3% 7% 4% 4% 2% 5% 7% 19% 38% Till bostaden Till arbetsplatsen Till skola/utbildning Resa i tjänsten / studierna Hämta lämna barn / vuxen Inköp av dagligvaror Övriga inköp Service (sjukvård, bank etc.) Fritid / nöje / motion Besöka släkt och vänner Annat 11.2 Ärendefördelning uppdelat efter vardag och helgdagar Figur 11:2 visar ärendefördelning uppdelat efter veckodag, exklusive resor till hemmet. På vardagar är resor till arbetet vanligast, medan fritidsresor är vanligaste resorna under helgen. Figur 11:2 Ärendefördelning uppdelat på vardagar och helger n (resor) = % 4% 5% 8% 5% 8% 1 1 2% 8% 5% 15% 3% 14% Service (sjukvård, bank etc.) Resa i tjänsten / i studierna Övriga inköp Hämta / lämna barn / vuxen Besöka släkt och vänner Till skola/utbildning Inköp av dagligvaror Annat Fritid/nöje/motion Till arbetsplatsen 4 11% 17% 2 36% 23% 11% Vardag Helg Resvaneundersökning Ludvika och Smedjebackens kommuner våren

41 12. Kollektivtrafik I detta kapitel redovisas resor där kollektivtrafiken kombineras med andra färdmedel. Med att kombinera färdsätt avses att ett annat färdsätt används för att resa till/från en kollektivtrafikhållplats. Kombinationer med gång redovisas som inga andra färdmedel. Detta eftersom att i princip alla resor i viss utsträckning kombineras med gång samt att det är troligt att det finns ett stort bortfall gällande redovisning av gång då det har kombinerats med kollektivtrafik. I detta kapitel redovisas också kollektivtrafikens marknadsandelar och en jämförelse görs med resultat från Kollektivtrafikbarometern. Jämförelsen görs på huvudresenivå, i stället för delresenivå som varit utgångspunkten i resten av resvaneundersökningen. För definition av kollektivtrafikens marknadsandelar samt huvudresa respektive delresa, se kapitel Kombinationsresor med kollektivtrafiken Kollektivtrafikresorna (buss, tåg och kompletterings-/flextrafik) står sammanlagt för 9 procent av alla resor i Ludvika och Smedjebackens kommuner (se kapitel 10.1). Figur 12:1 visar andel resor där kollektivtrafiken kombineras med andra färdmedel. I de flesta av de resor som görs med kollektivtrafiken kombineras inga andra färdmedel under resan. När andra färdmedel kombineras med kollektivtrafiken är den vanligaste kombinationen med bil. 18 procent av resorna med kollektivtrafiken kombineras med bil, medan 4 procent av kollektivtrafikresorna kombineras med cykel och ytterligare 4 procent med andra färdmedel. Figur 12:1 Andel resor där kollektivtrafik kombineras med andra färdmedel n (resor) = % 4% 18% 4% Inga andra färdmedel / inkl. till fots Cykel Bil Annat Resvaneundersökning Ludvika och Smedjebackens kommuner våren

42 12.2 Kollektivtrafikens marknadsandelar I figur 12:2 jämförs data kring kollektivtrafikens marknadsandelar med motsvarande från Kollektivtrafikbarometern. År 2013 var kollektivtrafikens marknadsandelar nationellt 27 procent och i Dalarna var andelen 10 procent. Denna resvaneundersökning visar att marknadsandelen i Ludvika och Smedjebacken tillsammans är 12 procent. I Ludvika kommun är snittet något över det för Dalarna, medan marknadsandelen i Smedjebacken ligger något under snittet för Dalarna. Marknadsandelen varierar också mycket mellan de olika områdena, vilket visas i figur 12:3. Högst är den i Grängesbergs tätort, med 20 procent, medan Smedjebacken Norra och Södra har den lägsta marknadsandelarna för kollektivtrafik, 6 procent vardera. Figur 12:2 Kollektivtrafikens marknadsandelar Smedjebacken 7% Ludvika 15% Dalarna 1 Nationellt snitt 27% Figur 12:3 Kollektivtrafikens marknadsandelar uppdelat på geografiskt område n (resor) = Ludvika Västra 2. Sunnansjö-Saxdalen 13% 12% 3. Grängesbergs tätort 2 4. Ludvika tätort 16% 5. Ludvika Norra 12% 6. Smedjebacken Norra 6% 7. Smedjebackens tätort 1 8. Smedjebacken Södra 6% 5% 1 15% 2 Resvaneundersökning Ludvika och Smedjebackens kommuner våren

43 13. Reserelationer I detta kapitel redovisas reserelationer mellan och inom olika områden i Ludvika och Smedjebacken samt till områden utanför de båda kommunerna. Reserelationerna bygger på de adressuppgifter som uppgetts som start och målpunkter i enkätens resedagbok. Reserelationerna domineras av resor inom och till/från tätorterna. Speciellt är det resor inom samt till/från Ludvika tätort som är vanligast. Här redovisas de vanligaste reserelationerna för svarsgruppen boende inom de olika områdena. Då underlaget för färdmedelsfördelning mellan de olika områdena i vissa fall bygger på ett litet underlag visar den färdmedelsfördelning som här anges i tabellerna hur respondenterna reser snarare än hur befolkningen i stort reser De vanligaste reserelationerna inom Ludvika och Smedjebackens kommuner Karta 13:1 och tabell 13:1 visar de vanligaste reserelationerna inom Ludvika och Smedjebackens kommuner. Den vanligaste resan sker inom Ludvika tätort, närmare en tredjedel av alla resor sker här. Den näst vanligaste resan sker inom Smedjebackens tätort. Bilen är det vanligaste färdmedlet för samtliga reserelationer inom kommunen. Inom tätorterna sker dock betydligt fler resor till fots och med cykel. Karta 13:1 De vanligaste reserelationerna inom Ludvika och Smedjebackens kommuner OMRÅDE 5 OMRÅDE 6 OMRÅDE 1 OMRÅDE 2 OMRÅDE 4 OMRÅDE 7 OMRÅDE 3 OMRÅDE 8 OpenStreetMaps bidragsgivare Resvaneundersökning Ludvika och Smedjebackens kommuner våren

44 Tabell 13.1: Fördelning av färdsätt i de tio vanligaste reserelationerna i Ludvika och Smedjebackens kommuner n=2186 RESERELATION Andel av samtliga resor Färdsätt summering rad % Till fots Cykel Buss Tåg Bil som passagerare Bil som förare % 17% 7% 11% 42% 1% 7-7 7% 17% 14% 1% 1% 6% 61% 1% 2-4 6% 6% 8% 15% 71% 4-6 5% 3% 3% 2 72% 2% 4 - Annan kommun 5% 1% 17% 24% 15% 43% 1% 4-7 5% 1% 13% 9% 14% 63% 3-4 4% 12% 27% 1 5 1% 1-4 4% 3% 14% 17% 65% 3-3 3% 2% 7% 11% 71% 9% 4-5 2% 13% 2% 85% Annat Resvaneundersökning Ludvika och Smedjebackens kommuner våren

45 13.2 Område 1 - Ludvika Västra Karta 13:2 och tabell 13:2 visar de vanligaste reserelationerna för boende i Ludvika västra, som består av Fredriksberg, Nyhammar, Grangärde och västra glesbygden. Den vanligaste resan för boende i Ludvika Västra är till Ludvika tätort. 36 procent av alla resor som görs bland boende i Ludvika Västra görs hit. Bland respondenterna resor står bilen för 79 procent, medan resor med buss står för 10 procent. Den näst vanligaste resan bland boende i Ludvika Västra sker inom detta område. Även bland dessa resor står bilen för en majoritet av respondenternas resor, 83 procent, medan 7 procent sker till fots och 10 procent med cykel. 0 procent av respondenternas resor inom Ludvika Västra görs med kollektivtrafiken. Karta 13:2 Vanligaste reserelationerna för boende i Ludvika Västra OMRÅDE 5 OMRÅDE 6 OMRÅDE 2 OMRÅDE 1 OMRÅDE 4 OMRÅDE 7 OMRÅDE 3 OMRÅDE 8 OpenStreetMaps bidragsgivare Tabell 13:2 Fördelning av färdsätt i de fem vanligaste reserelationerna för boende i Ludvika Västra n=160 Färdsätt summering rad % Andel av samtliga resor Till fots % % 1 - Annan kommun RESERELATION Cykel Buss Tåg Bil som passagerare Bil som förare Annat 21% 1 69% 7% 1 7% 76% 9% 37% 63% 1-3 7% 6% 23% 71% 1-2 6% 28% 73% Resvaneundersökning Ludvika och Smedjebackens kommuner våren

46 13.3 Område 2 - Sunnansjö-Saxdalen Karta 13:3 och tabell 13:3 visar de vanligaste reserelationerna för boende i området SunnansjöSaxdalen, där också Blötberget, Gonäs och södra glesbygden ingår. Den vanligaste resan för boende i detta område är till Ludvika tätort. 37 procent av alla resor som görs av boende i SunnansjöSaxdalen görs hit. Bil är det vanligaste färdmedlet för dessa resor bland respondenterna, 79 procent av resorna görs med bil, medan resor med buss står för 16 procent. Den näst vanligaste resan bland boende i Sunnansjö-Saxdalen sker inom detta område. Även här står bilen för en majoritet av respondenternas resor, 63 procent, medan 16 procent görs till fots och 14 procent med buss. Andel bilresor som görs som passagerare (samåkning) är hög jämfört med för andra reserelationer inom Ludvika och Smedjebacken. Karta 13:3 Vanligaste reserelationerna för boende i Sunnansjö-Saxdalen OMRÅDE 5 OMRÅDE 6 OMRÅDE 2 OMRÅDE 4 OMRÅDE 7 OMRÅDE 3 OMRÅDE 8 OpenStreetMaps bidragsgivare Tabell 13:3 Fördelning av färdsätt i de fem vanligaste reserelationerna för boende i Sunnansjö-Saxdalen n=169 Färdsätt summering rad % Andel av samtliga resor Till fots Cykel Buss Tåg Bil som passagerare Bil som förare Annat % 6% 16% 18% 61% % 16% 4% 14% 18% 45% 3% % 13% 27% 57% 3% 2 - Annan kommun 7% 5% 54% 41% 2-3 6% 3 7 RESERELATION Resvaneundersökning Ludvika och Smedjebackens kommuner våren

47 13.4 Område 3 - Grängesbergs tätort Karta 13:4 och tabell 13:4 visar de vanligaste reserelationerna för boende Grängesbergs tätort. Till området räknas här också Hörks Hage, Örtjärn och Kyrkviken. Den vanligaste resan för boende i Grängesbergs tätort är till Ludvika tätort följt av inom Grängesbergs tätort. För resor till Ludvika tätort görs 40 procent av respondenternas resor med buss. Denna andel är hög jämfört med andra reserelationer inom Ludvika och Smedjebacken. Karta 13:4 Vanligaste reserelationerna för boende i Grängesbergs tätort OMRÅDE 5 OMRÅDE 6 OMRÅDE 2 MRÅDE 1 OMRÅDE 4 OMRÅDE 7 OMRÅDE 3 OMRÅDE 8 OpenStreetMaps bidragsgivare Tabell 13:4 Fördelning av färdsätt i de fem vanligaste reserelationerna för boende i Grängesbergs tätort n=139 Färdsätt summering rad % Andel av samtliga resor Till fots Cykel Buss Tåg Bil som passagerare Bil som förare Annat % % 2% RESERELATION % 3% 3% 9% 76% Annan kommun 14% 2 81% 3-1 5% 19% 81% 4-1 3% 28% 72% Resvaneundersökning Ludvika och Smedjebackens kommuner våren

48 13.5 Område 4 - Ludvika tätort Karta 13:5 och tabell 13:5 visar de vanligaste reserelationerna för boende i Ludvika tätort. Resor till och från Ludvika tätort står för så mycket som 62 procent av det totala resandet i Ludvika och Smedjebacken. Den vanligaste resan för boende inom Ludvika tätort är inom detta område följt av till annan kommun. För resorna inom Ludvika tätort görs en relativt stor andel av respondenternas resor till fots eller med cykel, 23 procent respektive 18 procent. Bilen står dock även inom tätorten för den största delen av respondenternas resor, 52 procent. Den näst vanligaste reserelationen är till andra kommuner. För beskrivning av reserelationer till andra kommuner, se kapitel Karta 13:5 Vanligaste reserelationerna för boende i Ludvika tätort OMRÅDE 5 OMRÅDE 6 OMRÅDE 2 OMRÅDE 4 OMRÅDE 7 OMRÅDE 3 OpenStreetMaps bidragsgivare OMRÅDE 8 Tabell 13:5 Fördelning av färdsätt i de fem vanligaste reserelationerna för boende i Ludvika tätort n=932 Färdsätt summering rad % Andel av samtliga resor Till fots Cykel % 23% 18% 6% 4 - Annan kommun 9% 14% 4-2 5% 9% 1% 4-7 4% 4-3 4% 34% RESERELATION Resvaneundersökning Ludvika och Smedjebackens kommuner våren 2014 Bil som passagerare Bil som förare Annat 1% 11% 41% 19% 16% 5 1% 13% 77% 12% 12% 17% 6 13% 9% 44% Buss Tåg 48

49 13.6 Område 5 - Ludvika Norra Karta 13:6 och tabell 13:6 visar de vanligaste reserelationerna för boende i Ludvika Norra. Till Ludvika norra räknas här Sörvik, Gräsberg, Persbo, Håksberg och norra glesbygden. Den vanligaste resan för boende i Ludvika Norra är till Ludvika tätort följt av inom Ludvika Norra. För resorna till Ludvika tätort står bilen för 86 procent av respondenternas resor. Bland dessa bilresor görs endast 3 procent som passagerare. Cykeln står för resterande andel av resorna, medan kollektivtrafikandelen är 0 procent. Karta 13:6 Vanligaste reserelationerna för boende i Ludvika Norra OMRÅDE 5 OMRÅDE 6 OMRÅDE 2 OMRÅDE 4 OMRÅDE 7 OMRÅDE 3 OpenStreetMaps bidragsgivare OMRÅDE 8 Tabell 13:6 Fördelning av färdsätt i de fem vanligaste reserelationerna för boende i Ludvika Norra n=188 RESERELATION Andel av samtliga resor Färdsätt summering rad % Till fots Cykel Buss Tåg Bil som passagerare Bil som förare Annat % 15% 3% 83% % 12% 6% 12% % % 9% 25% 18% 48% 5-1 5% 10 Resvaneundersökning Ludvika och Smedjebackens kommuner våren

50 13.7 Område 6 - Smedjebacken Norra Karta 13:7 och tabell 13:7 visar de vanligaste reserelationerna för boende i Smedjebacken Norra. Till Smedjebacken Norra räknas här de norra delarna av Smedjebacken samt Hagge. Den vanligaste resan för boende i Smedjebacken Norra är till Ludvika tätort följt av inom Smedjebacken Norra. För resorna till Ludvika tätort görs en majoritet av respondenternas resor med bil. En inte obetydande andel av resorna görs också med buss eller med cykel, 7 procent för respektive färdsätt. Karta 13:7 Vanligaste reserelationerna för boende i Smedjebacken Norra OMRÅDE 5 OMRÅDE 6 OMRÅDE 2 OMRÅDE 4 OMRÅDE 7 OMRÅDE 3 OMRÅDE 8 OpenStreetMaps bidragsgivare Tabell 13:7 Fördelning av färdsätt i de fem vanligaste reserelationerna för boende i Smedjebacken Norra n=265 Färdsätt summering rad % Andel av samtliga resor Till fots Cykel Buss Tåg Bil som passagerare Bil som förare Annat % 4% 1 79% 3% % 4% 2% 1 8 3% 6 - Annan kommun 16% 1 22% 68% % 6% 2% 8% 84% 4-4 4% 3 7 RESERELATION Resvaneundersökning Ludvika och Smedjebackens kommuner våren

51 13.8 Område 7 - Smedjebackens tätort Karta 13:8 och tabell 13:8 visar de vanligaste reserelationerna för boende i Smedjebackens tätort. Till Smedjebackens tätort räknas här också Jobsbo och Flatenberg. Den vanligaste resan för boende i detta område är inom Smedjebackens tätort. Drygt hälften av alla resor görs inom detta område. Näst vanligaste resan för boende i Smedjebackens tätort är till Ludvika tätort. För resor inom Smedjebackens tätort görs 64 procent av respondenternas resor med bil, 18 procent till fots och 15 procent med cykel. För resor mellan Smedjebackens tätort och Ludvika tätort görs 82 procent av respondenternas resor med bil, 12 procent med buss och 4 procent med tåg. Karta 13:8 Vanligaste reserelationerna för boende i Smedjebackens tätort OMRÅDE 5 OMRÅDE 6 OMRÅDE 2 OMRÅDE 4 OMRÅDE 7 OMRÅDE 3 OMRÅDE 8 OpenStreetMaps bidragsgivare Tabell 13:8 Fördelning av färdsätt i de fem vanligaste reserelationerna för boende i Smedjebackens tätort n=288 Färdsätt summering rad % Andel av samtliga resor Till fots Cykel % 18% % 7 - Annan kommun 8% RESERELATION Bil som passagerare Bil som förare Annat 2% 6% 58% 4% 13% 69% 17% 1 22% 47% 6% 31% 19% 28% 58% 14% Buss Tåg 15% 1% 2% 12% 4% 5% 44% 3% Resvaneundersökning Ludvika och Smedjebackens kommuner våren

52 13.9 Område 8 - Smedjebacken Södra Karta 13:9 och tabell 13:9 visar de vanligaste reserelationerna för boende i Smedjebacken Södra, dit de södra delarna och Söderbärke räknas. Den vanligaste resan för boende i Smedjebacken Södra är till andra kommuner. För beskrivning av reserelationer till andra kommuner, se kapitel Den näst vanligaste reserelationen är inom Smedjebacken Södra, där bilen står för drygt hälften av respondenterna resor, och resor till fots för närmare en tredjedel. Karta 13:9 Vanligaste reserelationerna för boende i Smedjebacken Södra OMRÅDE 5 OMRÅDE 6 OMRÅDE 2 OMRÅDE 4 OMRÅDE 7 OMRÅDE 3 OMRÅDE 8 OpenStreetMaps bidragsgivare Tabell 13:9 Fördelning av färdsätt i de fem vanligaste reserelationerna för boende i Smedjebacken Södra n=145 RESERELATION Andel av samtliga resor Färdsätt summering rad % Till fots Cykel Buss Tåg Bil som passagerare Bil som förare Annat 8 - Annan kommun 26% 2% 15% 8% 73% 3% % 27% 21% 44% 8% % 27% 73% % 5% 11% 84% 8-6 4% 10 Resvaneundersökning Ludvika och Smedjebackens kommuner våren

53 13.10 Vanligaste reserelationer utanför Ludvika och Smedjebacken kommuner Karta 13:10 och tabell 13:10 visar de vanligaste reserelationerna för boende i Ludvika tillsammans med boende i Smedjebacken till andra kommuner. Kartan och tabellen redovisar inte resor som boende i andra kommuner gör till Ludvika och Smedjebacken, utan alltså bara Ludvika- och Smedjebacksbornas resor. De vanligaste målpunkterna utanför Ludvika och Smedjebacken är Borlänge, följt av Fagersta och Falu kommun. För resor till Borlänge sker närmare en tredjedel med kollektiva färdmedel. Karta 13:10 Vanligaste reserelationerna utanför Ludvika och Smedjebacken Malung-Sälen Gävle Älvkarleby Borlänge Säter Ö Hällefors No Köping Västerås Enköping Ö Kungsör Tabell 13:10 Fördelning av färdsätt i de tio vanligaste reserelationerna utanför Ludvika och Smedjebacken n=305 RESERELATION Andel av samtliga resor Färdsätt summering rad % Till fots Cykel Buss Tåg Bil som passagerare Bil som förare Borlänge kommun 26% 2% 15% 9% 1 64% Fagersta kommun 14% 2% 2% 12% 85% Falu kommun 13% 1 33% 2 37% Västerås stad 5% 52% 19% 3 Stockholms stad 4% 12% 69% 14% 5% Ljusnarsbergs kommun 3% 15% 85% Örebro kommun 3% 3 56% 14% Lindesbergs kommun 2% 27% 73% Sigtuna kommun (Arlanda) 2% 2 8 Säters kommun 2% 10 Vansbro kommun 2% 10 Annat Resvaneundersökning Ludvika och Smedjebackens kommuner våren

54 Bilaga 1: Enkät och resdagbok Enkätformulär Resvaneundersökning för Ludvika- och Smedjebackens kommuner

55 Bakgrundsfrågor 1. Är du.. Kvinna Man 2. Vilket år är du född? 3. Vilken är din huvudsakliga sysselsättning? Förvärvsarbetar Studerar Pensionär Arbetssökande Föräldraledig Sjukskriven Annat 4. Vilken är din högsta avslutade utbildning? Grundskoleutbildning Gymnasieutbildning eller folkhögskoleutbildning Högskoleutbildning Annan utbildning 5. Hur många personer finns i ditt hushåll? (inklusive dig själv) st. vuxna st. barn 0-12 år st. barn år 6. Hur många av följande transportmedel finns i ditt hushåll? st. privata bilar st. förmånsbilar/leasingbilar st. cyklar st. elcyklar st. mopeder st. motorcyklar st. annat: 7. Har du körkort för personbil? Ja Nej Resvaneundersökning Ludvika och Smedjebackens kommuner våren

56 8. Har du någon form av funktionshinder som begränsar din möjlighet att resa med kollektivtrafiken? Ja Nej 9. Har du något kollektivtrafikkort hos Dalatrafik? (Flera alternativ möjliga) Ja, reskort period 30 dagar Ja, seniorkort Ja, skolkort Ja, reskort företag Ja, reskort laddat med reskassa Nej, har inget kollektivtrafikkort hos Dalatrafik 10. Hur långt har du från din bostad till närmaste kollektivtrafikhållplats? meter meter 500 meter - 1 kilometer 1-2 kilometer Över 2 kilometer 11. Hur ofta använder du normalt följande färdmedel? Dagligen Någon/några gånger i veckan Någon/några gånger i månaden Mer sällan Aldrig a. Bil, ensam b. Bil, samåker c. Cykel (ej elcykel) d. Elcykel e. Kollektivtrafik f. Gång g. Moped eller motorcykel h. Annat: Resvaneundersökning Ludvika och Smedjebackens kommuner våren

57 Attityder 12. Vilket av följande påstående om bilanvändning stämmer bäst in på dig? (Endast ett alternativ) Jag använder ofta bilen och tänker åka lika mycket bil i framtiden Jag använder ofta bilen, men jag funderar på att minska min bilanvändning Jag använder sällan eller aldrig bil och jag tänker även i framtiden använda andra färdmedel för de flesta av mina resor Jag använder sällan eller aldrig bil, men jag tänker i framtiden göra fler av mina resor med bil 13. Om du ofta åker bil, vilka är de huvudsakliga anledningarna till det? Flera alternativ möjliga. Om du inte åker bil ofta, gå vidare till fråga 14. Saknar tillgång till kollektivtrafik som passar mig Saknar lämpliga gång- och cykelvägar Behöver uträtta flera ärenden under resan (till exempel ta mig till/ från arbetet, hämta/lämna barn, handla) Behöver bilen i tjänsten Känner mig otrygg när jag använder andra färdmedel Valfrihet (kan bestämma när jag vill åka) Pålitlighet (vet när jag kommer fram) Bekvämlighet (går snabbt, inga byten) Av vana Annat: 14. På en skala från 1 till 5, hur troligt är det att du skulle använda elbil om det fanns laddinfrastruktur för elfordon i ditt närområde? Inte alls troligt Mycket troligt 5 Vet ej/ingen åsikt 15. På en skala från 1 till 5, hur troligt är det att du skulle gå med i en bilpool om det startades en sådan i ditt närområde? (En bilpool är en sammanslutning där flera personer delar på en eller flera bilar.) Inte alls troligt Mycket troligt 5 Vet ej/ingen åsikt Resvaneundersökning Ludvika och Smedjebackens kommuner våren

58 16. På en skala från 1-5, hur avgörande är följande för att fler av dina resor skulle ske med kollektivtrafiken? Inte alls avgörande Mycket avgörande 5 Vet ej/ ingen åsikt a. Fler avgångstider för bussar och tåg b. Färre byten och smidigare förbindelser dit jag ska (t.ex. direktbussar) c. Kortare avstånd till hållplats d. Kortare restid med kollektivtrafiken e. Billigare kollektivtrafik f. Bättre kännedom om när tåget/bussen går eller vilken linje jag ska ta g. Bekvämare och trevligare bussar och tåg h. Bättre möjlighet att arbeta på buss och tåg (t.ex. arbetsbord, internetuppkoppling) i. Kollektivtrafik som är mer tillgänglig/bättre anpassad för funktionshindrade j. Tryggare hållplatser k. Hjälp med att bryta gamla vanor l. Möjlighet att få räkna in restid i arbetstiden m. Bättre parkeringsmöjligheter vid resecentrum/hållplatser n. Tillgång till motorvärmare vid resecentrum/ hållplats 17. Om du upplever några specifika hinder i omgivningen som försvårar för dig att använda kollektivtrafiken så beskriv dessa hinder, samt var de ligger. ( T.ex. en otrygg hållplats, att bussen inte stannar eller annat) Resvaneundersökning Ludvika och Smedjebackens kommuner våren

59 18. På en skala från 1-5, hur avgörande är följande för att fler av dina resor skulle ske med cykel? Inte alls avgörande Mycket avgörande 5 Vet ej/ ingen åsikt a. Tillgång till cykel/fungerande cykel b. Tillgång till tjänstecykel i arbetet c. Bättre underhåll och vinterväghållning av cykelvägar d. Väderskyddade cykelparkeringar e. Stöldsäkra cykelparkeringar f. Fler eller mer sammanhängande cykelvägar g. Tryggare och säkrare trafikmiljö för cyklister h. Möjlighet till dusch och ombyte på min arbetsplats i. Att fler i min omgivning cyklade j. Hjälp med att bryta gamla vanor k. Kortare avstånd till arbete/studier/service l. Möjlighet att ta med cykeln på buss och tåg 19. Om du upplever några specifika hinder i omgivningen som försvårar för dig att cykla så beskriv dessa hinder samt var de ligger. (T.ex. brist på separata cykelbanor, dålig belysning, underhåll eller annat.) 20. På en skala från 1-5, hur avgörande är följande för att fler av dina resor skulle ske till fots? a. Bättre underhåll och vinterväghållning av gångvägar Inte alls avgörande Mycket avgörande 5 Vet ej/ ingen åsikt b. Tryggare och säkrare trafikmiljö för gående c. Att fler i min omgivning promenerade d. Hjälp med att bryta gamla vanor e. Kortare avstånd till arbete/studier/service 21. Om du upplever några specifika hinder i omgivningen som försvårar för dig att gå så beskriv dessa hinder, samt var de ligger. ( T.ex. otrygga områden, dålig belysning eller annat.) Resvaneundersökning Ludvika och Smedjebackens kommuner våren

60 22. Skjutsar du ofta barn med bil till skolan? Ja Nej, fortsätt till fråga På en skala från 1 till 5, hur avgörande skulle följande vara för att låta barnet gå, cykla eller åka kollektivt till skolan? Inte alls avgörande Mycket avgörande 5 Vet ej/ ingen åsikt a. Säker gång- och cykelväg till och från hållplats/ skolan b. Föräldrar turas om att gå med varandras barn till skolan c. Säker trafikmiljö vid skolan d. Säkert och tryggt på bussen e. Busstider som passar skolans start- och sluttid f. Mer tid, så att jag hann med att gå, cykla eller åka kollektivt tillsammans med barnet 24. Genomförde du några förflyttningar under den dag vi nämner i det medföljande brevet? Ja, gå vidare och fyll i resedagboken Nej, fyll i orsak nedan och skicka sedan in enkäten Inga ärenden Sjukdom/sjuka barn Annan orsak, ange vilken Resvaneundersökning Ludvika och Smedjebackens kommuner våren

61 Resedagbok Instruktioner I de kommande frågorna ska du svara utifrån de resor du gjorde den dag som framgår i det medföljande brevet. Med en resa menas en förflyttning där du haft ett eller flera ärenden, t.ex.: När du tar dig till jobbet utan att göra något längs vägen, så gör du en förflyttning där ärendet är till arbetsplatsen. Du fyller då i detta som en resa, t.ex. Resa nr 1. När du på är väg till jobbet och lämnar ett barn på dagis och sedan fortsätter, så gör du två förflyttningar. Fyll i Resa nr 1 för resan mellan hemmet och dagis, och Resa nr 2 för resan mellan dagis och arbetsplatsen. När du går till mataffären och sedan går hem igen gör du också två förflyttningar. En till affären och en från affären till din bostad. Undantag Om promenaden i sig är själva ärendet ska denna förflyttningen inte noteras. Samma gäller för dig som i din yrkesutövning förflyttar dig som t.ex brevbärare eller busschaufför, dessa förflyttningar noteras inte heller. Däremot vill vi ha dina förflyttningar till och från arbetet och före och efter avslutat arbete. Resa nummer 1 Till mätdagen räknas alla resor som gjorts mellan kl på morgonen och nästa dag. 1. Var startade resan? Egen bostad Egna arbetsplatsen, skola eller praktikplats, fyll i adress nedan Fritidsbostad, eller annan tillfällig övernattningsplats, fyll i adress nedan Annan plats, fyll i adress nedan Gata (eller känd plats) Ort / stadsdel 2. Vilken tid startade du? Till skola/utbildning Resa i tjänsten/i studierna Hämta/lämna barn/vuxen Inköp av dagligvaror Övrigt inköp Service (sjukvård, bank etc.) Fritid/nöje/motion Besöka släkt och vänner Annat Nummer Kommun 4. Var avslutades resan? Egen bostad Egna arbetsplatsen, skola eller praktikplats, fyll i adress nedan Fritidsbostad, eller annan tillfällig övernattningsplats, fyll i adress nedan Annan plats, fyll i adress nedan Nyponstigen 5 Sporthallen Knutsbo Trollhättan Gata (eller känd plats) Centrum Ort / stadsdel 5. Vilken tid kom du fram? Klockan Klockan Vilket var ditt ärende? 6. Ungefär hur lång var resan? Till bostaden Till arbetsplatsen kilometer 3 Nummer Trollhättan Kommun 7. Ange färdsätt i den ordning de användes Till fots Cykel/elcykel Moped/MC Bil som förare Bil som passagerare Buss Tåg Kompletterings-/ flextrafik Färdtjänst/ sjukresa Taxi Annat, nämligen 1:a 2:a 3:e 4:e 8. Gjorde du fler resor under dagen? Nej Ja, fortsätta till resa nummer 2 Ange hela avståndet mellan starten för resan och målet. Fyll i de olika färdsätt som du använt vid resan, i den ordning de användes. Om du går till hållplatsen för att ta bussen till arbetet kryssar du i till fots som 1:a färdsätt och buss som 2:a färdsätt. Om du gick från bussen till arbetsplatsen kryssar du även i till fots som 3:e färdsätt.

62 + Resa nummer Var startade resan? Egen bostad Egna arbetsplatsen, skola eller praktikplats, fyll i adress nedan Fritidsbostad, eller annan tillfällig övernattningsplats, fyll i adress nedan Annan plats, fyll i adress nedan 4. Var avslutades resan? Egen bostad Egna arbetsplatsen, skola eller praktikplats, fyll i adress nedan Fritidsbostad, eller annan tillfällig övernattningsplats, fyll i adress nedan Annan plats, fyll i adress nedan 7. Ange färdsätt i den ordning de användes 1:a 2:a 3:e 4:e Till fots Cykel/elcykel Moped/MC Gata (eller känd plats) Nummer Gata (eller känd plats) Nummer Bil som förare Bil som passagerare Ort / stadsdel Kommun Ort / stadsdel Kommun Buss 2. Vilken tid startade du? Klockan 3. Vilket var ditt ärende? Till bostaden Till arbetsplatsen Till skola/utbildning Resa i tjänsten/i studierna Hämta/lämna barn/vuxen Inköp av dagligvaror Övrigt inköp Service (sjukvård, bank etc.) Fritid/nöje/motion Besöka släkt och vänner 5. Vilken tid kom du fram? Klockan 6. Ungefär hur lång var resan? kilometer Tåg Kompletterings-/ flextrafik Färdtjänst/ sjukresa Taxi Annat, nämligen 8. Gjorde du fler resor under dagen? Nej Ja, fortsätta till resa nummer 2 Annat Resa nummer 2 1. Var startade resan? Resan börjar där föregående resa avslutades. 2. Vilken tid startade du? Klockan 3. Vilket var ditt ärende? Till bostaden Till arbetsplatsen Till skola/utbildning Resa i tjänsten/i studierna Hämta/lämna barn/vuxen Inköp av dagligvaror Övrigt inköp Service (sjukvård, bank etc.) Fritid/nöje/motion Besöka släkt och vänner Annat 4. Var avslutades resan? Egen bostad Egna arbetsplatsen, skola eller praktikplats, fyll i adress nedan Fritidsbostad, eller annan tillfällig övernattningsplats, fyll i adress nedan Annan plats, fyll i adress nedan Gata (eller känd plats) Ort / stadsdel Kommun 5. Vilken tid kom du fram? Klockan 6. Ungefär hur lång var resan? kilometer Nummer 7. Ange färdsätt i den ordning de användes Till fots Cykel/elcykel Moped/MC Bil som förare Bil som passagerare Buss Tåg Kompletterings-/ flextrafik Färdtjänst/ sjukresa Taxi Annat, nämligen 1:a 2:a 3:e 4:e 8. Gjorde du fler resor under dagen? Nej Ja, fortsätta till resa nummer 3 + Resvaneundersökning Ludvika och Smedjebackens kommuner våren

63 Bilaga 2: Följebrev, första utskick Hur reser du? Hej! Vi vill veta hur du som bor i Ludvika och Smedjebacken tar dig till och från arbete, skola, fritidsaktiviteter och andra resmål. Hur många promenerar, cyklar, tar bilen, bussen eller tåget? Varför väljer man det ena eller andra färdsättet? Detta behöver vi veta för att planera trafiken och förenkla resandet för våra invånare. Vi vill också göra det möjligt för allt fler att välja miljövänliga färdsätt i våra kommuner. Du kan hjälpa oss att få svar genom att fylla i enkäten och resdagboken som vi har skickat till dig. För att få en så representativ bild som möjligt över resorna i våra kommuner är det viktigt att just du medverkar. Du besvarar enkäten anonymt och alla svar behandlas konfidentiellt. Resultatet redovisas i en rapport som publiceras på Ludvikas och Smedjebackens hemsidor. Vi ber dig att svara hur du reste <<VECKODAG OCH DATUM I FETSTIL>> Vi tackar på förhand för din medverkan! Vänliga hälsningar Thomas Lagerström Kommunchef Ludvika kommun Ewa Dagwall Kanslichef Smedjebackens kommun Så svarar du Svara på frågorna i enkäten och fyll i resdagboken. Posta sen ditt svar så snart som möjligt, använd det portofria svarskuvertet. Instruktioner för att fylla i enkäten och resdagboken följer med brevet. Du kan också svara på enkäten och fylla i resdagboken via webben. För att genomföra undersökningen på internet, besök adressen; Ange koden <<KOD>> för att delta. Enkäten samlas in av Enkätfabriken som också bearbetar statistiken. I resultatet går det inte att se hur någon enskild person svarat. Enkäten är märkt med ett nummer så att inkomna svar kan prickas av och inga onödiga påminnelser skickas. Du är en av personer som är utvalda att delta. Resvaneundersökningen genomförs av Koucky & Partners tillsammans med Enkätfabriken. Har du frågor om undersökningen, kontakta Enkätfabriken: , kontakt@enkatfabriken.se. ludvika.se smedjebacken.se

64 Bilaga 3: Följebrev, påminnelseutskick Påminnelse! Hej! För en tid sedan fick du en enkät skickad till dig eftersom att du har blivit utvald att delta i Ludvika och Smedjebackens kommuners resvaneundersökning. Ditt deltagande är mycket viktigt för undersökningens genomförande. Därför hoppas vi att du ger oss lite av din tid och besvarar enkäten och skickar tillbaka den till oss. Om Du redan besvarat enkäten och returnerat den ber vi Dig bortse från denna påminnselse. Undersökningen görs för att kunna planera trafiken och förenkla resandet för våra invånare. Vi vill också göra det möjligt för allt fler att välja miljövänliga färdsätt i våra kommuner. För att få en så representativ bild som möjligt över resorna i våra kommuner är det viktigt att just du medverkar. Du besvarar enkäten anonymt och alla svar behandlas konfidentiellt. Resultatet redovisas i en rapport som publiceras på Ludvikas och Smedjebackens hemsidor. Vi ber Dig att svara hur du reste <<VECKODAG OCH DATUM I FETSTIL>> Vi tackar på förhand för din medverkan! Vänliga hälsningar Thomas Lagerström Kommunchef Ludvika kommun Ewa Dagwall Kanslichef Smedjebackens kommun Så svarar du Svara på frågorna i enkäten och fyll i resdagboken. Posta sen ditt svar så snart som möjligt, använd det portofria svarskuvertet. Instruktioner för att fylla i enkäten och resdagboken följer med brevet. Du kan också svara på enkäten och fylla i resdagboken via webben. För att genomföra undersökningen på internet, besök adressen; Ange koden <<KOD>> för att delta. Enkäten samlas in av Enkätfabriken som också bearbetar statistiken. I resultatet går det inte att se hur någon enskild person svarat. Enkäten är märkt med ett nummer så att inkomna svar kan prickas av och inga onödiga påminnelser skickas. Du är en av personer som är utvalda att delta. Resvaneundersökningen genomförs av Koucky & Partners tillsammans med Enkätfabriken. Har du frågor om undersökningen, kontakta Enkätfabriken: , kontakt@enkatfabriken.se. ludvika.se smedjebacken.se