Resvaneundersökning i Halmstads kommun Jämförelserapport - Våren 2018 Alex Spielhaupter, Erik Granberg, Hanna Ljungblad, Ronja Sundborg

Transkript

1 Resvaneundersökning - jämförelserapport

2 Titel: Resvaneundersökning i Halmstads kommun Jämförelserapport - Våren Författare: Alex Spielhaupter, Erik Granberg, Hanna Ljungblad, Ronja Sundborg Uppdragsgivare: Halmstads kommun Kontaktpersoner: Stefan Lundh, Halmstads kommun Hanna Ljungblad, Koucky & Partners Erik Granberg, Enkätfabriken Uppdragsnummer: Datum:

3 Innehållsförteckning 1 INLEDNING UNDERSÖKNINGARNAS GENOMFÖRANDE BESKRIVNING AV SVARSGRUPPEN ANTAL RESOR RESLÄNGD FÄRDMEDELSFÖRDELNING RESORNAS FÖRDELNING ÖVER DYGNET RESORNAS ÄRENDE RESERELATIONER

4 1 Inledning En resvaneundersökning är ett sätt att ta reda på hur invånarna i kommunen reser. Undersökningen ger svar på exempelvis vilka tidpunkter, hur ofta, i vilka syften och med vilka färdmedel de som bor i kommunen reser. I jämförelserapporten analyseras resultat av de två resvaneundersökningar som Halmstads kommun genomfört, och. Genom att jämföra resultatet mellan de båda undersökningarna, kan resandets utveckling över tid följas. I undersökningen har följande definitioner använts: Resa Huvudsakligt färdmedel En resa är en förflyttning med syfte att uträtta ett ärende. Ett exempel på en resa är en förflyttning från hemmet till arbetet, men om man på vägen hem hämtar barnen vid skolan har man uträttat två resor. Att gå ut med hunden eller ta en joggingtur räknas inte som en resa. Med huvudsakligt färdmedel avses det färdmedel som i huvudsak använts under resan. Det huvudsakliga färdmedlet bestäms genom en fallande rangordning, oavsett hur länge/till hur lång sträcka färdmedlet användes. Kontaktperson hos Halmstads kommun har varit Stefan Lundh. Undersökningen genomfördes av Koucky & Partners och Enkätfabriken. 4

5 2 Undersökningarnas genomförande 2.1 UTSKICK OCH SVARSFREKVENS Undersökningen genomfördes under perioden april-maj. Det skickades ut sammanlagt 8990 enkäter. Urvalet av personer mellan 12 och 84 år, boende i Halmstads kommun, gjordes slumpmässigt av Halmstads kommun. Undersökningen genomfördes under perioden april-maj. En enkät skickades ut med posten till 5000 slumpmässigt utvalda personer i åldrarna år, boende i Halmstads kommun. Båda enkäter innehöll frågor om tillgång till olika färdmedel och parkeringsalternativ, hushållets sammansättning samt hur man hade rest en på förhand utvald dag under mätveckorna. Vid undersökningen inkom totalt 4032 svar, som motsvarar en svarsfrekvens på 46 procent. Vid undersökningen inkom det totalt svar, vilket innebär en svarsfrekvens på 43 procent. Områdesindelning Inför undersökningarna delades Halmstads kommun in i arton olika områden, se nedanstående Tabell 2:1 samt Karta 2:1. Indelningen användes för att säkerställa att svarsgruppen var proportionerligt spridd över hela kommunen och har även använts för att analysera skillnader i resvanor beroende på bostadens placering. Tabell 2:1 Utskickade enkäter och inkomna svar i område A-R och Utskick Andel Utskick Andel Områden A Centrum/Söder/Slottsjorden % % B Gamletull/Östra förstaden % % C Alet/Rotorp % % D Mickedala/Väster % % E Furet/Frennarp % % F Nyhem/Nyatorp % % G Gustavsfält/Linehed/Östergård/ Andersberg/Östra Stranden % % H Söndrum/Bäckagård/ Stenhuggeriet/Trottaberg % % I Tylösand/Frösakull/Vilshärad/ Ringenäs/Fammarp % % J Kärleken % % K Vallås % % L Snöstorp/Brogård % % M Fyllinge % % N Gullbrandstorp/Harplinge/ Haverdal/Steninge/Landsbygd % % O Holm/Kvibille/Getinge/ Landsbygd % % P Åled/Sennan/Oskarström/ Landsbygd % % Q Skedala/Marbäck/ Simlångsdalen/Landsbygd % % R Trönninge/Påarp/Laxvik/ Gullbranna/Eldsberga/ Landsbygd % % Totalt % % 5

6 Karta 2:1 Områdesindelning för Halmstads kommun 6

7 3 Beskrivning av svarsgruppen I följande avsnitt beskrivs svarsgruppen och med avseende på kön, ålder, geografiskt område och förutsättningar för att resa med olika färdmedel. 3.1 KÖN OCH ÅLDER När det gäller svarsgruppens ålder och kön så kan det konstateras att skillnaderna mellan och är marginella (Tabell 3:1 och Tabell 3:2). svarade en något större andel yngre personer och var andelen äldre personer något större. Samma mönster återspeglas när svarsgruppen delas upp efter kön. Störst skillnad ser vi hos unga kvinnor mellan 16 och 24 år där nästan 3 procentenheter fler kvinnor svarade. Tabell 3:1 Ålder och kön för svarsgruppen, oviktade värden (n=1988) Ålder Kvinna Man Totalt år 6,9% 10,2% 8,4% år 25,2% 23,5% 24,4% år 35,5% 32,4% 34,1% år 32,4% 33,9% 33,1% Totalt 100% 100% 100% Tabell 3:2 Ålder och kön för svarsgruppen, oviktade värden (n=3869) Ålder Kvinna Man Totalt år 9,6% 10,0% 9,7% år 26,6% 23,8% 25,4% år 33,7% 34,9% 34,3% år 30,1% 31,3% 30,6% Totalt 100% 100% 100% 7

8 I Figur 3:1 visas de oviktade värden för svarsfrekvenserna och uppdelat efter ålder. Jämförelsen av de båda årens resultat visar att svarsgrupperna karakteriseras av liknande åldersstrukturer. Figur 3:1 Ålder för svarsgruppen och, oviktade värden 40% 35% 30% 25% 26% 25% 33% 34% 32% 31% 20% 15% 10% 9% 10% 5% 0% år år år år 8

9 3.2 GEOGRAFISKA OMRÅDEN I Figur 3:2 redovisas fördelningen av svarsgrupperna och uppdelat efter kommunens geografiska områden. De flesta områden visar liknande värden för och som bara skiljer sig i en eller två procentenheter. Figur 3:2 Område för svarsgruppen, oviktade värden R Q 4% 4% 4% 5% P 7% 7% O 6% 5% N 8% 9% M L 3% 3% 4% 3% K 6% 6% J I 3% 4% 5% 9% * H 11% 13% G F 7% 7% 8% 8% E 3% 4% D 7% 7% C 2% 4% B 5% 5% A 3% 4% 0% 2% 4% 6% 8% 10% 12% 14% * gjordes ett extra stort urval för område J (Kärleken), vilket sedan justerades i viktningen. Jämförelse med blir därför missvisande för detta område vad gäller andel svar. 9

10 3.3 TILLGÅNG TILL OLIKA FÄRDMEDEL I HUSHÅLLEN I nedanstående Figur 3:3 visas tillgång till bil för svarsgruppen och. Värdena för båda år ger ett liknande mönster. Störst skillnad finns i gruppen som har tillgång till en bil med 50 procent för, respektive 55 procent för. Figur 3:3 Andel hushåll med tillgång till olika antal privata bilar och (n=3763, 1910) 60% 55% 50% 50% 40% 30% 30% 28% 20% 13% 12% 10% 7% 5% 0% Inga bilar En bil Två bilar Tre bilar eller fler Värdena för antal förmåns - och leasingbilar per hushåll som visas i Figur 3:4 pekar inte på någon förändring mellan och. Figur 3:4 Antal förmåns-/leasingbilar per hushåll och (n=3763, 1910) 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 89% 90% Inga förmåns- / leasingbilar 9% 9% En förmåns- / leasingbil 1% 1% 0% 0% Två förmåns- / leasingbilar Tre förmåns- / leasingbilar eller fler 10

11 När det gäller tillgång till cyklar så kan det konstateras att andelen hushåll utan eller med en cykel är något större än, medan andelen hushåll som har tillgång till två och fler cyklar är större, se Figur 3:5. Figur 3:5 Antal cyklar per hushåll och (n=3763, 1910) 40% 38% 35% 30% 29% 31% 34% 25% 20% 17% 20% 18% 15% 13% 10% 5% 0% Ingen cykel En cykel Två cyklar Tre cyklar eller fler 11

12 Gällande tillgång till mopeder per hushåll visar resultaten för och inga större skillnader, se Figur 3:6. Detsamma gäller för antal motorcyklar per hushåll, vilket visas i Figur 3.7. Figur 3:6 Antal mopeder i hushållet och (n=3763, 1910) 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 91% 90% 7% 9% 2% 1% 1% 0% Inga mopeder En mopeder Två mopeder Tre mopeder eller fler Figur 3:7 Antal motorcyklar i hushållet och (N=3763, 1910) 100% 90% 91% 91% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Inga motorcyklar 7% 7% En motorcykel 2% 1% 1% 0% Två motorcyklar Tre motorcyklar eller fler 12

13 4 Antal resor I genomsnitt gjordes i års mätning 2,6 resor per person och dygn av de boende i Halmstads kommun. gjordes i genomsnitt 2,7 resor, se Figur 4:1. Figur 4:1 Totalt antal resor och (n=3802, 1847) 4,0 3,5 3,0 2,5 2,6 2,7 2,0 Antal resor 1,5 1,0 0,5 0,0 13

14 Det görs något fler resor på vardagar jämfört med helgdagar, men skillnaden var större än, vilket visas i Figur 4:2. Figur 4:2 Antal resor vardagar och helger och (n=3802, 1847) 4,0 3,5 3,0 2,7 2,9 2,5 2,0 1,5 2,3 2,0 1,0 0,5 0,0 Vardag Helgdag 14

15 5 Reslängd Både vid undersökningen och var den genomsnittliga reslängden (medianvärde, samtliga resor) 5,0 kilometer. I Figur 5:1 visas reslängden (medianvärden) för och uppdelat på veckodag. Det är inga skillnader på vardagar och helgdagar, medan resans längd för vardagsresor och helgresor skiljer sig åt med en 1 kilometer. Figur 5:1 Median för reslängd i km totalt, uppdelat på vardagar och helger och (n=6076, 3758) 7,0 6,0 6,0 5,0 5,0 5,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 Vardag Helg 15

16 De resor som sker inom kommunens gränser är något kortare. var den totala genomsnittliga reslängden (medianvärde) 4,4 kilometer, var samma värde 5 kilometer. I Figur 5:2 visas genomsnittlig längd för resor inom kommunen uppdelat på vardagar och helgdagar för och. Figur 5:2 Median för reslängd i km inom Halmstads kommun, uppdelat på vardagar och helger och (n=4078, 2892) 6,0 5,0 4,0 4,5 5,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 Vardag Helg 16

17 6 Färdmedelsfördelning I följande kapitel redovisas färdmedelsfördelningen, det vill säga hur stor andel av resorna som utförs med olika färdmedel. Färdmedelsfördelning för samtliga resor Det har inte skett någon större förändring vad gäller färdmedelsfördelningen för resorna sedan undersökningen, se Figur 6:1. Drygt sex av tio resor utförs med bil och cirka var tionde resa sker med kollektivtrafik (buss och tåg). Andelen resor som sker med cykel och till fots har minskat med ett par procentenheter sedan. Figur 6:1 Färdmedelsfördelning, samtliga resor och (n=8485, 4007) 70% 60% 62% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 19% 17% 8% 9% 7% 9% 2% 1% 3% 2% Bil Buss Tåg Cykel Till fots Annat 17

18 Nedan visas färdmedelsfördelningen beroende på resans längd, se Figur 6:2. Fyra av tio resor under en kilometer utförs med bil (figur 6:2). Ungefär 3 av 10 resor görs med cykel eller till fots. utfördes ungefär 3 av 10 resor med bil och 4 av 10 resor till fots. Andelen utförda resor med cykel är ungefär samma under båda år. Resultaten för alla andra reslängdskategorier visar liknande värden för och med en något högre andel bilresor för -värdena. Figur 6:2 Färdmedelsfördelning uppdelat efter resans längd och (n=5965, 3648) 0% 20% 40% 60% 80% 100% Samtliga Samtliga <100 km <100 km <10 km <10 km <5 km <5 km <3 km <3 km <1 km <1 km 66% 64% 66% 64% 58% 55% 52% 49% 43% 42% 29% 2% 0% 38% 2% 8% 2% 17% 6% 2% 8% 2% 18% 6% 2% 8% 1% 17% 6% 2% 8% 2% 18% 6% 2% 8% 0% 24% 8% 2% 8% 0% 25% 9% 2% 6% 0% 29% 12% 2% 6% 0% 30% 12% 2% 4% 0% 34% 18% 6% 0% 33% 17% 27% 41% 2% 2% 0% 0% 28% 29% 2% Bil Buss Tåg Cykel Till fots Annat 18

19 När det gäller färdmedelsfördelning uppdelat på ålder så skiljer sig resultatet för och endast åt med några procentenheter för samtliga åldersgrupper utom den yngsta, se Figur 6:3. Bland åringar utförs hälften av alla resor med bil, vilket är en stor ökning sedan års mätning då endast 35 procent av resorna för den yngsta åldersgruppen gjordes med bil. Observera dock att resultatens felmarginaler är större då svarsgruppen delas upp i flera mindre kategorier. Det innebär att det finns en större osäkerhet i resultatet och därför redovisas felmarginalsintervallen i Figur 6:4. Figur 6:3 Färdmedelsfördelning uppdelat på ålder och (n=8485, 4007) 0% 20% 40% 60% 80% 100% år år år år år år år år 62% 67% 70% 63% 63% 64% 35% 50% 23% 11% 0% 17% 9% 0% 14% 5% 1% 17% 5% 2% 21% 4% 2% 19% 7% 3% 16% 2% 26% 20% 3% 16% 8% 1% 9% 1% 6% 1% 6% 4% 11% 2% 8% 3% 10% 4% 9% 2% Bil Buss Tåg Cykel Till fots Annat 19

20 Figur 6:4 Andel bilister bland åringar och inklusive felmarginaler (n=312, 179) 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% I Figur 6:5 visas färdmedelsfördelningen uppdelat efter sysselsättning. För pensionärer, studerande och än i högre grad för arbetssökande/föräldralediga/sjukskrivna har andelen bilresor ökat sedan undersökningen. Observera att även i denna analys innebär nedbrytningen i mindre urvalsgrupper att felmarginalen ökar. Figur 6:6 visar felmarginalen för gruppen arbetssökande/föräldraledig/sjukskriven och tydliggör osäkerheten för värdena och. 20

21 Figur 6:5 Färdmedelsfördelning uppdelat efter sysselsättning och (n=8242, 3939) 0% 20% 40% 60% 80% 100% Annat Annat Pensionär Pensionär Studerande Studerande Arbetssökande/föräldraledig/ sjukskriven Arbetssökande/föräldraledig/ sjukskriven Förvärsarbetande/egenföretagare Förvärsarbetande/egenföretagare 57% 12% 3% 12% 14% 3% 49% 21% 3% 14% 10% 3% 59% 13% 1% 17% 9% 1% 67% 8% 0% 14% 8% 2% 26% 25% 3% 29% 12% 4% 35% 22% 3% 24% 12% 5% 44% 13% 0% 17% 26% 1% 64% 13% 1% 12% 8% 2% 70% 3% 1% 18% 7% 1% 67% 5% 2% 18% 6% 3% Bil Buss Tåg Cykel Till fots Annat 21

22 Figur 6:6 Andel bilister bland arbetssökande/föräldraledig/sjukskriven och inklusive felmarginaler (n=144, 106) 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% I figur 6:7 redovisas färdmedelsfördelningen uppdelat efter hopslagna områden och. Resultaten för båda år visar liknande mönster och för de flesta jämförelserna av färdmedel finns det inga större skillnader. Andelen bilresor har ökat mest i område CD och CDHI och minskat mest i område AB och ABF sedan. I område J ser vi den största minskningen av andelen bussresor med 7 procentenheter. I samma område är ökningen av andelen resor med cykel störst sedan med 10 procentenheter. 22

23 Figur 6:7 Färdmedelsfördelning uppdelat efter hopslagna områden och (n=8485, 4007) 0% 20% 40% 60% 80% 100% AB 46% 6% 2% 29% 15% 3% AB 42% 6% 3% 30% 18% 2% ABCDEFGHIJKLM 54% 9% 2% 25% 10% 1% ABCDEFGHIJKLM 55% 9% 3% 22% 8% 3% ABF 46% 5% 3% 30% 15% 2% ABF 42% 6% 4% 28% 16% 4% CD 46% 5% 2% 31% 15% 0% CD 53% 7% 3% 27% 10% 1% CDHI 56% 9% 1% 23% 9% 1% CDHI 62% 7% 3% 20% 7% 2% EFGKLM 53% 9% 2% 25% 10% 2% EFGKLM 52% 11% 3% 22% 8% 4% EG 52% 10% 1% 25% 11% 2% EG 52% 10% 3% 24% 6% 5% EGF 49% 8% 2% 27% 12% 1% EGF 48% 9% 4% 25% 9% 5% J 61% 12% 1% 14% 11% 1% J 62% 5% 1% 24% 7% 1% KLM 60% 11% 1% 21% 5% 2% KLM 60% 16% 0% 17% 5% 3% NOPQR 78% 9% 1% 5% 5% 3% NOPQR 79% 7% 1% 6% 5% 2% Bil Buss Tåg Cykel Till fots Annat 23

24 7 Resornas fördelning över dygnet I detta kapitel redovisas resornas fördelning över dygnet. Nedanstående Figur 7:1 visar en prognos för antalet resor per dygn för vardagar. Antalet resor är betydligt högre på morgon- och eftermiddags-/kvällstid och lägst under nattid. Detta gäller för och. Figur 7:1 Prognosticerat totalt antal resor som startar under dygnet uppdelat på vardagar och (n=6981, 3044) :00 02:00 03:00 04:00 05:00 06:00 07:00 08:00 09:00 10:00 11:00 12:00 13:00 14:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 21:00 22:00 23:00 00:00 På helgdagar, se Figur 7:2, är skillnaderna mellan de båda åren något större. gjordes fler resor på morgon- och kvällstid än. Figur 7:2 Prognosticerat totalt antal resor som startar under dygnet uppdelat på helgdagar och (n=1616, 938) :00 02:00 03:00 04:00 05:00 06:00 07:00 08:00 09:00 10:00 11:00 12:00 13:00 14:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 21:00 22:00 23:00 00:00 24

25 8 Resornas ärende I detta kapitel visas av vilka anledningar Halmstads invånare reser, den så kallade ärendefördelningen. Ärendefördelning exklusive resor till bostaden Jämförelsen mellan och visar inga stora skillnader i ärendefördelningen (Figur 8:1). Störst är skillnaden för resor till nöjes-och fritidsverksamheter där andelen har ökat med 4 procentenheter sedan. Figur 8:1 Ärendefördelning exklusive resor till bostaden och (N=5321, 2694) Annat 2% 5% Besöka släkt/vänner 8% 8% Nöjes- eller fritidsverksamhet 16% 20% Service (sjukvård, bank, post etc.) 4% 5% Annat inköp Inköp av livsmedel 6% 7% 11% 12% Hämta/lämna barn/vuxen 9% 8% Till skola/utbildning 5% 7% Tjänsteärende 5% 4% Till arbetsplatsen 29% 30% 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 25

26 9 Reserelationer I Figur 9:1 redovisas de tio vanligaste reserelationerna i Halmstads kommun, det vill säga var resorna startas och avslutas. Observera att det inte görs någon skillnad på inom vilket område resans start- respektive målpunkt ligger. När det gäller områdesindelning och ordning så är det -års resultat som är basen för analysen. De flesta resor med bil görs mellan områdena D (Mickedala/Väster) och H (Söndrum/Bäckagård/ Stenhuggeriet/Trottaberg). Andelen bilresor har ökat med 7 procentenheter. Även resor som görs inom område P (Åled/Sennan/Oskarström/Landsbygd) har en förhållandevis hög bilandel. Den största ökningen av bilresor sedan har skett för resor som görs inom område H där bilresorna har ökat om 13 procentenheter. Den största andelen bussresor har de resor som går mellan områdena A och H samt områdena A (Centrum/Söder/Slottsjorden) och F (Nyhem/Nyatorp), men även för dessa resor ses en minskning i bussandel jämfört med. Istället har cykelresorna ökat i andel. Resor mellan områdena A och F har den högsta andelen cykelresror med 52 procent. Störst andel resor till fots finns inom område F. Andelen har till och med ökat med 4 procentenheter sedan. 26

27 Figur 9:1 Färdmedelsfördelning för de vanligaste reserelationerna och (n=1864, 700) 0% 20% 40% 60% 80% 100% A-D A-F A-H D-H Inom F F-G InomG G-L Inom H Inom N Inom P 73% 3% 7% 18% 67% 6% 17% 9% 69% 25% 6% 65% 15% 12% 8% 72% 5% 15% 5% 3% 59% 26% 12% 2% 59% 3% 24% 10% 3% 68% 5% 18% 9% 31% 7% 36% 20% 7% 37% 6% 34% 22% 44% 8% 32% 16% 40% 3% 44% 14% 35% 4% 20% 35% 6% 34% 2% 31% 31% 75% 8% 17% 68% 5% 24% 2% 52% 9% 34% 3% 46% 27% 25% 25% 9% 52% 11% 2% 30% 13% 47% 9% 2% 27% 6% 38% 30% 23% 2% 44% 28% 3% Bil Buss Cykel Till fots Annat 27

28 Vill du veta mer? En mer utförlig rapport om resvaneundersökningen finns att hämta på Halmstads kommuns hemsida. Kontaktperson Halmstads kommun, Samhällsbyggnadskontoret Stefan Lundh Koucky & Partners AB, Enkätfabriken Kastellgatan 1, Göteborg Storgatan 8b, Göteborg Telefon: Telefon: