Kortfattad fysiologi

Transkript

1 Kortfattad fysiologi

2 Fysiologi handlar om hur levande organismer och organsystem fungerar under normala förhållanden. Du ska kortfattat förstå hur dessa system fungerar i vår kropp: Matsmältningen Andningen Blodcirkulation Lymfcirkulationen Nervsystemet Endokrina systemet Våra sinnen och sinnesorgan Matspjälkningssystemet Uppbyggnad och funktion Matsmältningsorganen har till uppgift att uppta födoämnen och sönderdela dessa. Näringsämnena sugs sedan upp av blodet och lymfan genom matsmältningskanalens slemhinna. Den ska också transportera bort onyttiga beståndsdelar. Matsmältningsapparaten sträcker sig från huvudet till analöppningen och är c:a 7 m lång. Till mag-tarmkanalen hör: munnen svalget matstrupen magsäcken tunntarmen tjocktarmen ändtarmen och analkanalen För att näringen ska kunna tillgodogöras måste en mekanisk och kemisk nedbrytning ske. I den processen bidrar körtlarna som avsöndrar matsmältningssafter. Enzymerna som bildas kan bromsa eller påskynda kemiska reaktioner. Det finns körtlar som hjälper till i matsmältningen, dessa är: spottkörtlarna levern gallblåsan bukspottskörteln Källa: Nationellt centrum för flexibelt lärande. Den egentliga matsmältningen börjar i munhålan där födan tuggas, med hjälp av tänderna, och blandas med saliv. Tuggprocessen bidrar till att finfördela maten med hjälp av saliven vilket underlättar transporten. 2

3 Respirationssystemet - andningen Andningsorganen tar upp det syre som fordras för ämnesomsättningen i kroppens alla celler. Syre är nödvändigt för att cellerna ska fungera normalt. Det behövs för ämnesomsättningen och energiproduktionen i kroppen. Hjärnan kan bara vara utan syre någon minut innan den skadas. Vid ämnesomsättningen bildas, som restprodukt, koldioxid och vatten. Luftvägarnas och lungornas viktigaste uppgift är: ta upp syre från inandningsluften för vidare transport till kroppens celler avge koldioxid från vävnaderna med utandningsluften Luftvägarna värmer upp inandningsluften och gör den fuktig för att de känsliga lungorna inte ska skadas. Till luftvägarna räknas: näsan bihålorna svalget struphuvudet luftstrupen luftrören Respirationsorganen I lungorna tas syre upp och ett utbyte av gas mellan andningsluften och blodet sker där. Syre tas upp, och koldioxid i blodet avges till utandningsluften. Varje lunga är formad som en kon, med en bred bas och en spetsig övre del. Lungorna omger hjärtat och hänger fritt i bröstkorgen. Mellan lungorna finns matstrupen. Höger lunga delas upp i tre lober av bindvävsfåror i lungvävnaden. Vänster lunga delas upp i två lober. Varje del har en egen luftrörsgren samt egna blodkärl. Varje lunga omges av lungsäcken som är en säck med dubbla säckar av bindväv. Lungvävnaden är som en tvättsvamp i konsistensen och i varje lunga finns 400 miljoner lungblåsor. Lungblåsornas väggar är mycket tunna för att syrgas och koldioxid lätt ska kunna passera. 3

4 Lungorna fungerar i princip som en blåsbälg. Vid inandning lyfts revbenen och mellangärdet sänks. Volymen i brösthålan ökar och trycket inuti lungsäckarna sjunker och lungorna utvidgas. Luften sugs in i lungorna för att sedan nå ut i lungblåsorna. Det är ett väldigt tryck i muskelblåsbälgen. Vid en hoststöt pressas luften ut genom struplocket med en hastighet av 60 m/sekund, vilket kan jämföras med dubbel orkanstyrka. In- och utandningen styrs av signaler som kommer från andningscentrum i förlängda märgen. Olika reflexer styr också andningen. Om koldioxidhalten i blodet ökar andas man mer för att vädra ut koldioxiden. Det går även att påverka andningen med viljan, detta sker från storhjärnans bark. Cirkulationsapparaten Cirkulationsapparaten delas in i hjärtat, blodkärlssystemet och lymfkärlssystemet. Blodomloppet är kroppens transportsystem. Tack vare blodomloppet, eller cirkulationen, kan syre, näringsämnen, olika hormoner och signalsubstanser föras runt i kroppen. Blodet cirkulerar i blodkärlen och tar med sig de olika ämnena. Det förs även bort avfall som bildats vid ämnesomsättningen. Hjärtats uppbyggnad Hjärtat fungerar som en pump. Tack vare hjärtats rytmiska sammandragningar pumpas blodet runt i det sammanhängande rörsystem som blodkärlen bildar. Pumpkraften gör att det uppstår ett tryck, blodtrycket. Hjärtat är kroppens hårdast arbetande muskel. Det väger 300 g. Varje dygn pumpar hjärtat ut, med omkring slag, minst 5500 l blod i kärlsystemet. Under 80 år orkar hjärtat slå ungefär 3 miljarder slag och pumpa runt drygt 150 miljoner l blod. Hjärtat ligger i brösthålans främre, nedre del mellan lungorna och ovanför mellangärdet. Hjärtat är dessutom lite vridet så att den högra delen är riktad framåt. Hjärtbasen kallas den del som är riktad uppåt - bakåt och åt höger, den nedåt - framåt och åt vänster riktade delen kallas hjärtspetsen. Från hjärtbasen passerar de stora blodkärlen till och från hjärtat. Hjärtat skyddas av bröstkorgens vägg som är uppbyggd av revben och muskler. När hjärtat slår kan man känna spetsens rörelser mot bröstkorgsväggen. Hjärtat ligger i hjärtsäcken (pericardium) som har dubbla väggar. Innerst utgörs väggen av en tunn hinna (endocardium). Själva hjärtat är en ihålig muskel (myocardium) som utgörs av tvärstrimmig muskulatur. Det går inte att styra hjärtat med viljan. Hjärtat delas upp i två delar genom en skiljevägg (septum), en höger- och en vänsterhalva. Varje hjärthalva delas sedan in i övre förmak (atrium) och en nedre kammare (ventriculus). De båda 4

5 halvorna är skilda åt. Man kan se hjärtat som en dubbelpump med två halvor där varje halva består av ett förmak och en kammare. Det finns två typer av hjärtklaffar: segelklaffar och fickklaffar. Högra förmaket står i förbindelse med höger kammare som är försedd med en klaffapparat, tresegelklaffen (valva tricuspidalis), som reglerar blodets riktning. Klaffapparaten hindrar inte blodets passage från förmak till kammare men blodet hindras att gå tillbaka till förmaket. Mellan vänster förmak och kammare finns två segelklaffar (valva mitralis). Fickklaffar finns där stora kroppspulsådern lämnar vänster kammare och där lungpulsådern lämnar höger kammare. När klaffarna öppnas och stängs uppstår ett ljud som läkaren kan höra på bröstkorgen med hjälp av ett stetoskop. För varje hjärtslag hörs två toner. Även i de stora artärer som utgår från hjärtats två kamrar finns klaffar (fickklaffar) som hindrar blodet från att rinna tillbaka från artärerna till hjärtkamrarna. Till hjärtats högra förmak kommer det venösa blodet från kroppen via hålvenerna. Blodet slussas till höger kammare och pumpas efter det ut till lungorna för att syresättas. Det syrerika blodet förs till hjärtats vänstra förmak via lungvenerna, det slussas sedan över till vänster kammare och pumpas ut i kroppen. Hjärtat växlar mellan två tillstånd, vilket sker rytmiskt. Det kan antingen dras samman eller vila. Höger och vänster hjärthalva arbetar synkroniserat, d.v.s. båda halvorna pumpar, respektive vilar, samtidigt. En sammandragning och en avslappning gör tillsammans ett hjärtslag (hjärtcykel). Sammandragningen eller arbetsfasen kallas systole och avslappningsfasen diastole. Blodomloppet Blodkärlen bildar ett sammanhängande nätverk i kroppen. De är huvudsakligen av tre slag och fungerar som transportörer för blodet och sörjer för utbytet av olika ämnen mellan blod och vävnadsvätska. Blodkärlens tre slag har olika uppgifter: artärer leder blodet från hjärtat kapillärer sköter utbytesfunktionen vener leder blodet till hjärtat 5

6 Vävnadsvätskan och lymfkärlen Trots att kapillärerna är mycket utbredda når de inte kroppens alla celler. Transporten till cellerna sker istället genom att en del vätska lämnar blodkapillärerna och tränger ut i de fina vätskefyllda rum som finns mellan cellerna. Den s.k. vävnadsvätskan som härstammar från blodet måste återförenas med blodet på något sätt. En stor del av vätskan sugs tillbaka i kapillärerna tillsammans med koldioxiden och avfallsprodukterna. Lymfkärlen börjar i vävnaderna som mycket fina rör, lymfkapillärer, som samlas till större lymfkärl och slutligen leder till två lymfkärlsstammar som öppnar sig i vensystemet. I lymfkärlens väg finns lymfknutor som har till uppgift att rena lymfan. Lymfsystemet är viktigt för att kroppen ska kunna försvara sig mot infektioner av olika slag. Det består dels av lymfatiska organ som bildar speciella celler som deltar i försvaret mot infektioner, dels av ett nätverk av lymfkärl som transporterar en vätska som kallas lymfa.under ett dygn bildas 2-4 l lymfa. Lymfsystemet når hela kroppen utom hjärnan. Lymfsystemets viktigaste uppgift är att: bekämpa infektioner avlägsna gamla, skadade eller främmande celler, t.ex. gamla röda blodkroppar eller tumörceller transportera fett från tunntarmen till blodet i form av små fettdroppar som sedan sugs upp av lymfkärlen Till de lymfatiska organen räknas: lymfkörtlar, eller lymfknutor mjälten brässen, eller thymus övrig lymfatisk vävnad, t.ex. halsmandlar och tonsiller 6

7 Nervsystemet Källa: Nationellt centrum för flexibelt lärande. Hjärnan, ryggmärgen och nerverna kallas gemensamt för nervsystemet. Människans nervsystem, och den mentala och intellektuella funktionen, är mer utvecklad än hos djuren. Därför har människan ett välutvecklat minne, ett rikt känsloliv och kan tala och skriva. Nervsystemet har högt specialiserade celler som står i kontakt med varandra genom utlöpare från cellkroppen. Det möjliggör att retningar kan föras mellan olika delar av kroppen och att dessa på något sätt samordnas med varandra. Från sinnesorganen, och övriga delar av kroppen, leds retningar genom nerver till hjärnan och ryggmärgen. Hjärnan tar emot olika typer av information, t.ex. syn- och hörselintryck, lagrar information i vårt minne och styr kroppens funktioner med hjälp av den informationen. Styrningen av andra vävnader och organ sker genom nervtrådar som leder informationen vidare till muskelceller, körtelceller eller andra nervceller. Nervsystemets indelning Nervsystemet kan antingen delas in efter anatomisk byggnad eller efter dess fysiologiska funktioner. Centrala nervsystemet omfattar hjärna och ryggmärg. Perifera nervsystemet omfattar de nerver som utgår från hjärnan, de som utgår från ryggmärgen samt nervganglierna. Autonoma nervsystemet tar emot retningar från inälvorna och sänder impulser till kroppens samtliga organ. 7

8 Endokrinapparaten Hormonsystemet har tillsammans med nervsystemet övergripande uppgifter i kroppen. De två systemen samarbetar på ett komplicerat sätt. Nervsystemet har en övergripande funktion och är snabbare än hormonsystemet. Kroppens hormonsystem består av flera körtlar som bildar hormoner som insöndras direkt till blodet och når sedan ut till alla celler i kroppen. En del hormoner har sin verkan på bara ett specifikt organ medan andra har en mer generell effekt på många organ. Hormoner styr många olika saker, bl.a. ämnesomsättningen tillväxten salt-vattenbalansen könsmognaden och sexualdriften fortplantningen Våra sinnen och sinnesorgan Speciella celler, som kallas sinnesceller eller receptorer, påverkas av information från ljus, ljud, läge, rörelse, smak, lukt och känsel. Sinnesceller omvandlar information till elektriska signaler. Signalerna förs sen vidare som nervimpulser i de nervtrådar som har kontakt med sinnescellerna. De olika sinnescellerna tar alltså bara emot informationen medan det är nervsystemet som för den vidare till hjärnan. Sinnescellerna kan antingen finnas utspridda i olika vävnader, som huden, eller ligga samlade i olika sinnesorgan, t.ex. ögat och örat. Sinnesorganen är komplicerade apparater som har till uppgift att skydda sinnescellerna och att fånga upp och leda retningar till dessa. 8