För att förstå lymfsystemet är det nödvändigt att förstå vad som händer i cirkulationssystemet på vävnadsnivå.

Transkript

1 Lymfsystemet

2 Lymfsystemet Ett cirkulationssystem som är så komplicerat som blodets behöver stöd. I människokroppen kommer det stödet från lymfsystemet som kan betraktas som en dottercirkulation till blodcirkulationen. Lymfsystemet består dels av lymfatiska organ som bildar speciella celler som deltar i försvaret mot infektioner, dels av ett nätverk lymfkärl som transporterar en vätska som kallas lymfa. Lymfan består av överskottsvätska som finns mellan cellerna och innehåller också vita blodkroppar och proteiner. Under ett dygn bildas 2 4 liter lymfa. Lymfsystemet når hela kroppen utom hjärnan. Till de lymfatiska organen räknas 1. lymfkörtlar, så kallade lymfknutor 2. mjälten 3. brässen 4. övrig lymfatisk vävnad, till exempel halsmandlar eller tonsiller som de också kallas. Vad är lymfsystemet? För att förstå lymfsystemet är det nödvändigt att förstå vad som händer i cirkulationssystemet på vävnadsnivå. Blod flyter till och från vävnader som levererar näringsämnen och tar bort avfall. Själva blodet lämnar aldrig kapillärerna. Endast blodets passagerare (syre, näring, vatten) lämnar kapillärerna och de bärs av en typ av blodplasma som vi kallar vävnad eller mellanvätska (interstitialvätska). Denna vätska cirkulerar genom vävnaderna, levererar mat, syre och vatten till cellerna samt samlar koldioxid och annat avfall. När vätskan behöver återvända till kapillärerna, kan inte allt det passera genom kapillärväggarna eftersom trycket inuti kapillärerna är för högt. Vätskan som är kvar plockas upp av en annan uppsättning kapillärer, som kallas lymfatiska kapillärer. De har större porer i sina väggar än blodkapillärer och trycket inuti dem är lägre. Överskottet av vävnadsvätska, ämnen med stora molekyler, fragment av skadade celler samt främmande ämnen, såsom mikroorganismer avlägsnas i de lymfatiska kapillärerna. Vätskan (lymfan) filtreras av lymfkörtlarna och samlas sedan upp i lymfkanalerna innan de kommer in i höger och vänstra nyckelbensvener (venae subclavia) och återvänder till blodet.

3 Lymfsystemets viktigaste uppgifter är att bekämpa infektioner avlägsna gamla, skadade eller främmande celler, till exempel gamla röda blodkroppar eller tumörceller transportera lymfan från vävnadsvätskan till blodet transportera fett från tunntarmen till blodet i form av små fettdroppar, som sedan sugs upp av lymfkärlen. Vad är sambandet mellan blod och lymfa? Lymfsystemet tar bort överskott av vätska från vävnader och tar med stora partiklar som inte kan passera genom de mindre porerna i blodkapillärerna. Lymfkörtlarna och mjälten filtrerar lymfan (namnet på vätskan i lymfsystemet) samt tar med de slaggprodukter de innehåller. Lymfkörtlarna och mjälten producerar också antikroppar och lymfocyter som följer med lymfan för transport till blodet.

4 Hur rör sig lymfan? Flera faktorer hjälper lymfan att cirkulera i kroppen Skelettmusklernas sammandragningar får kärlen att kollapsa. Ventiler gör att lymfan riktas mot överkroppen Ett litet mottryck från vävnadsvätskorna. Förflyttning av lymfan mot bröstkorgen under inandning. Sug. Negativt tryck hjälper till att dra lymfan uppåt i lymfkanalerna, där lymfan samlas innan den återvinns. Dessa kanaler tömmer sig i nyckelbensvenerna (venae subclavia) som, för att de är nära hjärtat, har ett negativt tryck. Det blir ett tryck på kanaler och lymfkärl. Blockeringar eller hinder av lymfflödet resulterar i ödem, svullnad av vävnader på grund av uppsamling av överskottsvätska. Vad är lymfkapillärer? De minsta lymfkärlen kallas lymfkapillärer. De börjar ute i vävnaderna mellan cellerna utan att ha kontakt med något annat kärl. Strukturen är fina, genomsläppliga rör med en s k död ände, dvs. röret är stängt i ena änden. Ett enda lager av endotelceller. De förekommer i alla mellanrum mellan vävnader, utom i centrala nervsystemet. För bort överflödig vävnadsvätska. Vad är lymfkärl? De små lymfkärlen (kapillärerna) går ihop med andra små lymfkärl och bildar allt större kärl. De större lymfkärlen går i riktning mot bröstkorgen och passerar på sin väg genom flera lymfkörtlar. Vid passagen tillförs lymfvätskan lymfocyter och plasmaceller, samtidigt som bakterier och andra skadliga partiklar oskadliggörs.

5 I brösthålan samlas alla lymfkärl i två uppsamlingskärl som tömmer lymfan i vinkeln mellan nyckelbensvenen och den inre halsvenen på båda sidorna. Lymfan går alltså tillbaka till blodet. Därmed förs också de vita blodkropparna i lymfan till blodet för att bekämpa infektioner. Lymfkärl är uppbyggda på ungefär samma sätt som vener, men de har tunnare väggar för att lymfan lätt ska kunna sugas upp från den omgivande vätskan i vävnaderna. Precis som vener har de större lymfkärlen klaffar för att lymfan bara ska kunna transporteras i en riktning. Muskelsammandragningar i armarna och benen pumpar lymfan framåt mot den plats i bröstkorgen där lymfan töms i blodet. 1. De minsta lymfkärlen kallas lymfkapillärer. 2. Det mycket lilla utrymmet som finns mellan kroppens celler är fyllt med vävnadsvätska som pressats ut i början av blodomloppets kapillärer.

6 Strukturen är dubbelskiktade membran med kärl som är knöliga. Kärl i tre lager: Ytterlager av fibrös vävnad Mellanlager av muskulär- och elastisk vävnad Innelager av endotelceller Lymfkärlen samlar lymfa från de lymfatiska kapillärerna och transporterar det i riktning mot hjärtat. Många lymfkärl löper i den subkutana vävnaden (underhudsfettet) och alla lymfkärl passerar genom en eller flera lymfkörtlar Vad är Lymfkörtlar? Alla små och medelstora kärl mynnar ut i i lymfkörtlar, som är strategiskt placerade i hela kroppen. S.k. afferenta kärl transporterar lymfa till körtlarna och de kärl som transporterar den filtrerade lymfan tillbaka till systemet kallas efferenta. Lymfkörtlar eller lymfknutor, som de mer riktigt kallas, är små bönformade knölar. De ligger ofta samlade i grupper till exempel i armhålorna, nacken, käkvinklarna, ljumskarna, bakom bröstbenet och längs de stora blodkärlen i bukhålan. Körtlarna kan även finnas en och en utspridda i kroppen. Lymfkörtlarna är en till tio millimeter stora och består av så kallad lymfatisk vävnad. De omges av en bindvävskapsel. Det finns lymfkörtlar i kroppen.

7 Kroppens lymfkörtlar är: Spottkörteln - Submandibularis Djupa och ytliga halskörtlar Cervicales Främre öronkörtlarna Auriculares anterior Bakre öronkörtlarna Auriculares posterior Armhålans körtlar Axillares Armveckets körtlar Supratrochlearis Ljumskkörtlar Inguniales Knäveckens körtlar Popliteal Det finns även körtlar i på andra ställen i kroppen t.ex mage och rygg. Varje körtel är uppbyggd av lymfatisk vävnad, omgiven av en hårdare, vit fibrös vävnad. Utanpå detta ligger en fibrös vävnad som kallas Trabeculae (betyder liten stråle på latin). Lymfkörtlar varierar i storlek Lymfkörtlarnas funktion Filtrera lymfan, ta bort och förstöra skadliga mikroorganismer, tumörceller, skadade eller döda vävnadsceller, stora proteinmolekyler och giftiga ämnen. Detta filtersystem förhindrar att giftiga material når blodomloppet och orsakar sepsis (immunförsvaret går överstyr). Om detta inträffar kan det leda till att körteln svullnar. I allvarliga fall kan detta leda till att cellen bryts ner och böld på körteln Producera nya lymfocyter och antikroppar som är nödvändiga för lymfan Lymfvävnadsceller i körtlarna kan aktiveras för att bilda antikroppar mot en viss infektion. De kan sedan fortsätta att bilda antikroppar i flera år eller till och med en hel livstid. Mjälten är kroppens största lymfatiska organ och ligger högt upp i bukhålan på vänster sida alldeles under mellangärdet. Den skyddas av de nedersta revbenen. Mjälten är formad som en böna och är ungefär tolv centimeter lång. Den innehåller, precis som lymfkörtlarna, lymfatisk vävnad med lymfocyter, plasmaceller och celler med förmåga att äta upp

8 invaderande celler. Mjälten omges av en skyddande kapsel av bindväv. Förutom den lymfatiska vävnaden innehåller mjälten också blodfyllda hålrum. Både blodkärl och lymfkärl passerar in i och ut ur mjälten. Mjälten har som uppgift att delta i kroppens försvar mot infektioner bryta ned gamla eller skadade röda blodkroppar fungera som ett blodlager bilda blodkroppar under fosterstadiet. Infektionsförsvaret i mjälten går till på ungefär samma sätt som i lymfkörtlarna. Bakterier och andra främmande partiklar förstörs av den lymfatiska vävnaden. Brässen Brässen eller thymus ligger bakom bröstbenet intill hjärtat. Brässen är störst hos små barn, men ganska obetydlig hos en vuxen. Den består också av lymfatisk vävnad omgiven av en bindvävskapsel. I brässen mognar lymfocyter som kallas T-lymfocyter. När de så småningom når blodet deltar de i immunförsvaret. När T-lymfocyter kommer i kontakt med främmande mikroorganismer omvandlas lymfocyterna till så kallade mördarceller som kan förgöra inkräktarna.

9 Övrig lymfatisk vävnad Förutom i lymfkörtlarna, mjälten och brässen finns även lymfatisk vävnad på andra ställen i kroppen. I svalget finns lymfatisk vävnad i form av halsmandlarna, svalg- och tungtonsillerna. De bildar tillsammans en ring som skyddar ingångarna till luftvägarna och matsmältningskanalen. Även i tarmarnas väggar och i det så kallade tarmkäxet finns lymfatisk vävnad. Tarmkäxet är bukhinneveck som innehåller kärl och nerver och som fäster tarmen vid bakre bukväggen. Samarbete med andra system i kroppen Blodcirkulationen. Lymfcirkulationen transporterar överskott av avfall och gifter, som blodcirkulationen inte klarar av, bort från cellerna och vävnaderna. Samarbetar också nära blodcirkulationen för att stärka kroppens immunförsvar. Matsmältningen. Lymfkärl i tunntarmen hjälper till att absorbera fett vid matsmältningen. Fettet transporteras sedan runt kroppen i cirkulationssystemet och ut till cellerna för att användas som energi. Musklerna. Mjölksyra som bildas när musklerna arbetat riktigt hår, vid spänning och allmän utmattning i muskelsystemet, dräneras bort av lymfsystemet