Avstämning: Kontinuerligt på reflektioner och arbetslagsledarträffar, APT

Transkript

1 Barn- och utbildningsnämnden Datum 1 (8) Barn- och utbildningsförvaltningen Förskoleområde Kompassen LVP 2015/2016 FSO Kompassen 1.Förvaltningens åtagande Barn och vårdnadshavare upplever att de är trygga på förskolan. Enhetens resultat utifrån ingångsvärdet/nuläget från de båda brukarenkäterna 2015 är bibehållet Vt Lokalt åtagande: Senast 18 maj 2016 är likabehandlingsplanen implementerad hos samtliga förskollärare och barnskötare samt förankrad i verksamheten tillsammans med barn och vårdnadshavare. Beskrivning: Enligt läroplanen ska förskolan erbjuda en rolig, trygg och lärorik plats för alla barn. Trygghet är en grund för lärande och utveckling. Det är viktigt att ha ett bra och förtroendefullt samarbete mellan förskola och hem och att vårdnadshavarna känner sig trygga att lämna sina barn på förskolan. Alla barn ska få samma möjligheter till en trygg och lärorik verksamhet därför är det viktigt att likabehandlingsarbetet är levande och att vårdnadshavare, barn och pedagoger är införstådda i detta. Från verksamhetsrapporten 2014/15 ser vi att arbetet med att strukturera barnen i mindre grupper, ha tydliga rutiner och aktiviteter som utgår från barnens intressen har varit en framgångsfaktor. Detta för att det skapat trygghet i barngruppen och för varje enskilt barn. Nuläge: Likabehandlingsarbetet pågår varje dag på förskolan. Inte minst genom aktiviteten att dela barnen i mindre grupper och strukturera dagen för såväl barn som personal. Likabehandlingsarbetet är inte systematiserat eller tydligt kopplat till likabehandlingsplanen. Brukarenkäternas resultat gällande trygghet visar en försämring jämfört med föregående år. Vårdnadshavare och personal kan lägga in olika betydelser i begreppet trygghet. Det saknas en samsyn kring begreppet trygghet. Vi har därför kompletterat med egna enkäter kring trygghet och inflytande för vårdnadshavare samt personal. Konkretisering: När likabehandlingsplanen är implementerad har samtlig personal ökat sin medvetenhet kring betydelsen av sitt förhållningssätt för att barn och vårdnadhavare ska vara trygga och bemötas respektfullt på förskolan. Det leder till ökad trygghet hos såväl vårdnadshavare som barn, vilket i sin tur gör dem mer delaktiga och de får ett större inflytande. Verksamheten utformas tydligare efter pojkars och flickors egna förutsättningar och intressen, vilket gör att det blir meningsfullt för var och en. Vardagsarbetet präglas av synliggörande och tydliggörande av normer och värden i verksamheten. Förskolornas egna enkäter gällande trygghet, inflytande och bemötande leder till en samsyn och ett närmare samarbete mellan förskola och hem. Stödjande insatser: ICDP, föräldraråd/föräldraforum, tvärgrupper kring likabehandling, föräldraaktiv inskolning, Brukarenkäten, egna enkäter kring trygghet, bemötande och inflytande, dokumentationsverktyg, PU, Lpfö98/10, årshjul och årsplan Avstämning: Kontinuerligt på reflektioner och arbetslagsledarträffar, APT Eskilstuna den stolta Fristaden

2 Eskilstuna kommun Datum 2 (8) Aktiviteter: Enkäter till föräldrar angående olika begrepp som trygghet, inflytande och bemötande. Diskussion i arbetslagen kring samma begrepp. Redovisa resultatet på ett föräldramöte. Likabehandlingsarbetet är en stående punkt på APT och i reflektioner. Tvärgrupper över hela förskoleområdet Barndelaktiga utvecklingssamtal

3 Eskilstuna kommun Datum 3 (8) 2. Förvaltningens åtagande Samtliga vårdnadshavare och barn upplever att de bemöts respektfullt på förskolan. Enhetens resultat har ökat utifrån ingångsvärdet/nuläget från de båda brukarenkäterna 2015 till vt Lokalt åtagande: Samtliga vårdnadshavare och barn upplever att de bemöts respektfullt på förskolan. Målet är uppnått när: - Resultatet på förskolornas egna enkäter till vårdnadshavare har diskuterats, för att skapa samsyn, i olika forum. - Förskollärare och barnskötare arbetar aktivt med målen i likabehandlingsplanen i vardagen. - Samtlig personal reflekterar och problematiserar etiska dilemman och livsfrågor tillsammans med barn och kollegor. Beskrivning: Lpfö98/10 betonar vikten av att arbetslaget ska visa respekt för föräldrarna och känna ansvar för att det utvecklas en tillitsfull relation mellan förskolans personal och barnens familjer. Att skapa en god relation med vårdnadshavare och barn börjar med ett gott bemötande. Inskolningen är väldigt viktig då det är första mötet med förskolan och dess pedagoger. Föräldraaktiv inskolning ger vårdnadshavaren och barnen möjlighet att få insikt i verksamheten och de får möjlighet att skapa relationer med pedagogerna på förskolan. Ett gott bemötande är olika för olika människor. Det är viktigt att lära känna varandra och få insikt i hur just du som barn, vårdnadshavare och personal vill bli bemött. Från verksamhetsrapporten 2014/15 ser vi att arbetet med att skapa rutiner kring bemötandet av vårdnadshavare vid hämtning och lämning bidragit till större delaktighet. Nuläge: Vårdnadshavare och personal kan lägga in olika betydelser i vad det innebär att bemötas respektfullt. Vi behöver skapa en samsyn tillsammans med vårdnadshavare kring gott bemötande. Vi har därför kompletterat med egna enkäter kring bemötande, för vårdnadshavare samt personal. Likabehandlingsarbetet är inte systematiserat eller tydligt kopplat till likabehandlingsplanen. Brukarenkäternas resultat gällande bemötande visar en försämring jämfört med föregående år. Etiska livsfrågor och dilemman diskuteras med de yngre barnen främst när situationer uppstår. De äldre barnen har arbetat med material kring etiska dilemman och livsfrågor. Personalen diskuterar främst när dilemman och situationer uppstår. Konkretisering: När förskollärare och barnskötare arbetar kontinuerligt med målen i likabehandlingsplanen, ökar medvetenheten kring det egna förhållningsättet. Barn och vårdnadshavare bemöts respektfullt på förskolan. Vardagsarbetet präglas av synliggörande och tydliggörande av normer och värden i verksamheten. Barnens medkänsla och inlevelse i andra människors situation samt respekt och aktning för varje människa, oavsett bakgrunds stärks. Förskolornas egna enkäter gällande trygghet, inflytande och bemötande leder till en samsyn och ett närmare samarbete mellan förskola och hem. Aktivitet: - Enkäter till föräldrar angående olika begrepp som trygghet, inflytande och bemötande. Diskussion i arbetslagen kring samma begrepp. Redovisa resultatet på ett föräldramöte. - Barndelaktiga utvecklingssamtal

4 Eskilstuna kommun Datum 4 (8) Stödjande insatser: föräldraaktiv inskolning, egna enkäter kring trygghet, bemötande och inflytande, föräldraråd/forum, Brukarenkäten, PU,dokumentationsverktyg Lpfö98/10, årshjul och årsplan Avstämning: Kontinuerligt på reflektioner och arbetslagsledarträffar, APT 3.Förvaltningens åtagande Arbetet med lässatsningen fortsätter. Kommunens lässatsning används för att stimulera elevers

5 Eskilstuna kommun Datum 5 (8) läslust, utveckla elevers läsförståelse samt arbeta för att ge flickor och pojkar goda läsvanor. Målgruppen utökas med flickor och pojkar inom förskolan. Lokalt åtagande: Senast maj 2016 använder samtliga förskollärare och barnskötare litteratur kontinuerligt i vardagen med ett pedagogiskt syfte. Beskrivning: Läroplanen betonar att förskolan ska lägga stor vikt vid att stimulera varje barns språkutveckling och uppmuntra och ta till vara barnets nyfikenhet och intresse för den skriftspråkliga världen. Förskolans insatser när det gäller barns språkförståelse och språkliga medvetenhet har en avgörande betydelse för barnens förutsättningar att så småningom lära sig läsa, kommunicera och skriva. För att skapa de bästa förutsättningar för barnen behöver pedagogerna på förskolan vara införstådda med litteracitetsbegreppet och dess innebörd och hur de ska arbeta med detta i vardagen. Verksamhetsrapporten 2014/15 visar att estetiska uttrycksformer kopplat till litteratur bidrog till att barnens nyfikenhet till just den berättelsen ökade och visade sig även i barnens vardag. Nuläge: Förskolans avdelningar arbetar idag med litteratur på olika sätt. Litteratur används ofta i syfte att ha en lugn stund tillsammans med barnen. Alla avdelningar har fått språkväskor med språkstimulerande material att arbeta med. Hur dessa används ser olika ut på avdelningar. Litteratur finns tillgängligt för alla barn, men utbudet är litet och torftigt. I nuläget finns inga rutiner för att låna böcker på biblioteket regelbundet tillsammans med barnen. Konkretisering: När personalen använder litteratur utifrån ett pedagogiskt syfte ökar flickors och pojkars intresse och nyfikenhet för litteratur. När de erbjudits litteratur på olika sätt, bidrar det till att ge dem flera sätt att kommunicera på, vilket leder till en ökad förståelse för varandra samt stärker deras självbild. Barnen har inflytande över vilken litteratur som används på förskolan, vilket gör att det blir meningsfullt för var och en. Flickor och pojkar utvecklar ett nyanserat talspråk, fantasi, kreativitet. Deras nyfikenhet för skriftspråket ökar samt förståelsen för symboler, bilder och deras kommunikativa funktion. Flickor och pojkar har fått förutsättningar till goda läsvanor. Förskollärare och barnskötare har fått en ökad förståelse för litteraturens betydelse och hittat flera olika sätt att arbeta medvetet med litteratur tillsammans med barnen i vardagen. Stödjande insatser: BRUK, PU, TRAS, språksamordnare, Litteratur Lärplatta och språket, tvärgrupper i språk, dokumentationsverktyg, Lpfö98/10, årshjul och årsplan Avstämning: Kontinuerligt på reflektioner och arbetslagsledarträffar, utvärdering i februari och maj Aktivitet: - Litteratur erbjuds på olika sätt, till exempel kopplat till estetiska lärprocesser och digitala verktyg. - Skattning BRUK 3:6 kriterie 4,5 och 6. Välj en av dem att självvärdera. (Skattning 2ggr en i jan och en i april, självvärderingen görs under tiden) - Tvärgrupper i språk

6 Eskilstuna kommun Datum 6 (8) 4. Förvaltningens åtagande

7 Eskilstuna kommun Datum 7 (8) Flickors och pojkars lärprocesser är både stimulerade och utmanade. Barnens förändrade kunnande är synliggjorda och dokumenterade. Ingångsvärdet/nuläget utifrån enhetens systematiska kvalitetsarbete har utvecklats från HT 2015 till VT Lokalt åtagande: Senast maj 2016 har samtliga flickor och pojkar pedagogiska dokumentationer som visar deras förändrade kunnande kopplat till läroplanen. Beskrivning: Lpfö98/10 betonar vikten av att verksamheten ska genomföras på ett sådant sätt att den både stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Barnets erfarenheter, intresse, behov och åsikter ska lyftas fram i verksamheten. Förskolan ska utveckla arbetsprocesserna för att följa barns förändrade kunnande, för att kunna bedöma om arbetet sker i enlighet med målen. För att utvärdera verksamhetens kvalitet och skapa goda villkor för lärandet behöver barns utveckling och lärande följas, dokumenteras och analyseras i förhållande till vad verksamheten erbjuder. I verksamhetsrapporten 2014/15 ser vi en framgångsfaktor i att göra barnen delaktiga i dokumentations- och reflektionsarbetet för att utveckla verksamheten där barnen befinner sig. För att kunna göra varje barn delaktigt har arbetet i mindre grupper varit avgörande. Nuläge: Olika dokumentationsverktyg (lokal- material- och miljöobservationer, reflektionsprotokoll med fyra spalter, arbetsbok) används för att arbeta med systematiskt kvalitetsarbete men erfarenhet och kunskap varierar i arbetslagen. Lärprocess och ett förändrat kunnande är begrepp som vi behöver diskutera på förskolan. Fokus ligger oftare på att dokumentera aktiviteter snarare än att reflektera och följa upp gruppens och det enskilda barnets lärprocesser. Konkretisering: Flickors och pojkars förändrade kunnande är synliggjorda, dokumenterade och kommunicerade med barn, vårdnadshavare och personal. Det leder till en mer meningsfull verksamhet för alla barn eftersom personalen lättare kan utgå från varje barns specifika behov och utvecklingspotential. Samtliga förskollärare och barnskötare har hittat rutiner och fått förståelse för arbetet med pedagogisk dokumentation som ett led i det systematiska kvalitetsarbetet. Varje förskola erbjuder en meningsfull verksamhet som stimulerar och utmanar varje enskilt barn utifrån dess förutsättningar. De barndelaktiga samtalen har gjort att vårdnadshavare fått en större insyn och delaktighet i sitt barns vardag på förskolan. När barnen har synliggjort sitt eget lärande har deras självkänsla stärkts. Stödjande insatser: PUFF(systematiskt kvalitetsarbete) på internportalen, PU, dokumentationsverktyg, förutsättningar för reflektion i arbetslagen(både enskilt och i arbetslag), årshjul och årsplan, Lpfö98/10 Avstämning: Kontinuerligt på reflektioner och arbetslagsledarträffar. Utvärdering i februari och maj. Aktivitet: - Samtliga arbetslag skapar rutiner för att synliggöra, stimulera och utmana varje barns förändrade kunnande som ett led i det systematiska kvalitetsarbetet. - Varje barn får sina lärprocesser synliggjorda i barndelaktiga samtal tillsammans med vårdnadshavare.

8 Eskilstuna kommun Datum 8 (8)