Gestaltningsprinciper för Hareslätt

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Gestaltningsprinciper för Hareslätt"

Solveig Axelsson
för 8 år sedan
Visningar:

1 Gestaltningsprinciper för Hareslätt Samrådshandling Illustration: ABAKO Radhusgata DETALJPLAN FÖR BOSTÄDER PÅ HARESLÄTT, del av Marstrand 6:7, Kungälvs kommun

2 Området Hareslätt är beläget i Marstrand, på norra Koön, strax norr om det befintliga bostadsområdet Myren. En stor del av planområdet är idag ett skogsområde med mycket berg i dagen. Bebyggelse föreslås framförallt längs en ny vägslinga i skogsområdet men även längs den befintliga grusvägen som åtgärdas. Centralt i området bevaras naturen i ett omtyckt stövområde med bl.a. stora ekar, och ett bergsparti som bedömts olämpligt att bebygga. Även mellan Hareslätt och Myren bevaras ett stort naturområde där det är vacker utsikt söderut. Illustration: ABAKO. Planområdet Hareslätt används idag som rekreationsområde. Att den högvuxna lövskogen och den faktiska slätten, ovanpå fortet, med utsikt över havet ska behållas för rekreationsändamål är preciserat i planen. Även de bergsknallar och grönområden som sparas inom kvartersmark ska behandlas på sådant sätt att de har kvar sin karaktär av orörd natur. Sprängkanter och slänter ska undvikas så långt det är möjligt. Sprängning av uppstickande bergsknallar, som kan täckas av bebyggelse eller jord, är mindre problematiska än höga vertikala bergskärningar. Växtmaterial bör väljas från de naturligt förekommande sorterna. Zonen mellan gata och hus kan ha en mer anlagd karaktär än zonen mellan hus och natur, som redan relativt nära husen bör övergå till orörd natur. 2

3 Det är viktigt att övergången mellan tomt och natur är mjuk och succesiv varför så lite avgränsning i form av murar eller staket som möjligt ska anläggas. Låga nivåupptagande naturstensmurar, planteringar, häckar eller glesa genomsiktliga staket är att föredra för att tomterna ska upplevas som en del av det gröna rummet. Bebyggelsens placering Illustration: ABAKO Entrén till området Tydliga höjdskillnader ger ett dynamiskt uttryck till området. Skogsområdet är kuperat. Bebyggelse ska placeras så att sprängning undviks. Att höjdskillnaderna är tydliga i området är en kvalitet som gör området mer dynamiskt. En generell princip är att husen ska ha en social sida mot gatan och en privat sida mot naturen. Det är viktigt att övergången mellan tomt och natur är mjuk och succesiv. Den centralt placerade husgruppen med små flerbostadshus formar en gård, och utgör delvis ett undantag från denna princip. Här vetter den sociala sidan inåt mot gården. Bebyggelse längs gatan definierar gaturummet. De indragna entréerna gör att en privat zon skapas trots att husen ligger precis vid trottoaren/gatan. Också i radhuslängor är det möjligt att ta upp nivåskillnader. Inspirationsbilder från kvarteret Grieg, Hestra parkstad, Borås 3

4 Husen Byggnaderna ska anpassas till topografin och sprängnings- samt utfyllnadsarbete ska minimeras. Genom att göra entréer som är lite indragna, alternativt utskjutna med ingång på sidan, skapar man en halvprivat zon som möjliggör en placering nära allmänt tillgängliga ytor, utan att det behöver bli en konflikt mellan privat och allmänt. Förråd, carportar och komplementbyggnader bör i möjligaste mån byggas ihop med huvudbyggnaden för att undvika ett alltför brokigt bebyggelsemönster. Plank och skärmar förankras i husen och bör inte skjuta ut mer än 3 meter från huset. Nya byggnader ska passas in i terrängen. På tak och fasader ska material väljas och färgsättningen göras på ett sådant sätt att de smälter in i omgivande natur. Det vill säga företrädesvis matta material och t.ex. slamfärger i lite mörkare, dova kulörer, alternativt järnvitriolbehandlat trä. För att säkerställa att kulörer smälter in i naturen skall de ha en valör (svarthet) 40 eller högre enligt NCS. Kulörstyrkan skall vara 40 eller lägre. Läget i färgtoncirkeln bör ligga mellan G20Y och Y80R när man läser cirkeln medsols. Området har sin gestaltningshemvist i skogen snarare än i skärgården. Ljusa oljefärger som används frekvent i Marstrand och annan traditionell skärgårdsbebyggelse, är mindre lämpligt i ett läge där man vill att husen ska vara nedtonade. En mer lämplig förebild är de låga, terränganpassade fritidshus i relativt mörka färger eller järnvitriol som byggdes under 50 och 60-talen. Verkligt exponerade lägen ska undvikas. Stora glaspartier i exponerat läge innebär insyn och bör användas med stor urskiljning. Illustration: ABAKO Tillgängliga entréer i backe 4

5 Parkering Parkering bör, där topografin tillåter, anordnas i första hand i anslutning till bostäderna. Stora parkeringsytor ska undvikas. Det är bättre att smyga in fler mindre parkeringar. Snedparkering längs med gatan kan vara ett alternativ, t.ex. i det föreslagna radhusområdet i norra delen av planområdet. Parkeringarna ska utformas på ett sådant sätt att bilen inte blir dominerande, utan blir ett av flera element i gaturummet, t.ex. genom att spara eller plantera träd eller annan växtlighet som bryter av bilraden. Parkeringsytor kan med fördel beläggas med genomsläpplig markbeläggning som grus eller armerat gräs utanför vattenskyddsområdet. Innanför vattenskyddsområdet får vattnet inte infiltreras utan parkeringsytorna ska anläggas med tät beläggning. Det är dock önskvärt att ett annat material än asfalt väljs som ytskikt för att skapa en kontrast till gatorna, exempelvis ett grusliknande material med tätskikt under. Belysning För att uppnå en sammanhållen belysningsmiljö bör belysningen ha enhetlig design inom hela området både avseende fysisk form och färgtemperatur. Det är viktigt att gatorna tillsammans med gångbanorna är väl belysta för tillgänglighet för synsvaga och för att skapa en trygg boendemiljö. Vid ljussättningen bör man även tänka på hur belysningen upplevs i landskapet från långt håll så den inte blir dominerande. 5

Relevanta dokument

Gestaltningsprogram Smedby gård Åkersberga

Gestaltningsprogram Smedby gård Åkersberga INLEDNING För att värna önskade kvaliteter, områdets karaktär och utformningen av byggnader och mark, upprättas i samband med detaljplan ett gestaltningsprogram.