PIL - Patientforum i Lund Cecilia Sjöbeck, specialpedagog Gunvor Damsby, leg logoped

Transkript

1 Det blir bäst om man gör rätt från början PIL - Patientforum i Lund Cecilia Sjöbeck, specialpedagog Gunvor Damsby, leg logoped

2 Skånes Kunskapscentrum för Elever med Dyslexi Rådgivning och stöd till föräldrar Handledning och konsultation till skolpersonal Utprovning av alternativa verktyg Elevkonferenser Metodutveckling Föreläsningar och utbildningar Dyslexiutredningar görs endast i undantagsfall 2

3 Habilitering och hjälpmedel Verksamhetsområde Skåne 33 kommuner Stadsdelsnämnder i Malmö och Helsingborg 3

4 tel: administratör tel: leg psykolog tel: leg logoped tel: specialpedagog 4

5 Vad är dyslexi, respektive läs- och skrivsvårigheter? 5

6 Läs- och skrivsvårigheter 1. Specifika läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Problem med avkodningen Stavningssvårigheter Sekundärt till svårigheterna kan läsförståelsen drabbas 2. Läs- och skrivsvårigheter Problem med läsförståelsen Begränsat ordförråd, ofta språkliga svårigheter Avkodningen är oftast bättre än förståelsen av det lästa 6

7 Förekomst av dyslexi och läs- och skrivsvårigheter Dyslexi 2-5% Läs- och skrivsvårigheter 10-20% Gemensamt är att båda grupperna behöver särskilt stöd i skolan 8

8 Dyslexi är en dold funktionsnedsättning För den som har dyslexi går inte läsningen automatiskt Läsningen tar mycket kraft och eleven orkar inte så lång stund (Läskpärmen, 2007) Den pedagogiska utmaningen är att trots elevens lässvårigheter motivera den till kunskapsinhämtning 9

9 Läsförmåga Bygger på språklig medvetenhet Förutsätter att man har förstått kopplingen mellan bokstav (grafem) och ljud (fonem) Bokstäver kan vara ljudenliga eller ljudstridiga Blir successivt automatiserad, dvs. man lär sig mängder av ordbilder så att man inte behöver ljuda fram varje enskilt ord man går från ljudande till ortografisk läsning 10

10 Attityder och bemötande 11

11 Skolans främsta uppgift är att förmedla kunskap En elev med läs- och skrivsvårigheter behöver: träning kompensation självförtroende 12

12 Salutogent perspektiv Tonvikten vid hälsobringande faktorer Vad det är som gör att människor mår bra, trots att förutsättningar och omständigheter egentligen talar för det motsatta? (Antonovsky, A., 1979) 13

13 Möjliga salutogena faktorer Föräldrastil som uppmuntrar barnets självkänsla och ger en positiv värdering av självet Ett samarbetspräglat förhållande mellan hem och skola Upptäckt av inlärningssvårigheterna vid en förhållandevis tidig ålder Intensiva och effektiva insatser under lågstadieåren Ett proaktivt accepterande av och öppenhet kring funktionshindret hos individen själv. (Finucci m fl, 1985; Rogan & Hartman, 1990; Gerber & Reiff, 1991; Morrison & Cosden, 1997; Spekman m fl, 1992; Hellendoorn & Ruijssenars, 2000). 14

14 Salutogena yttre faktorer Föräldrar som värderar andra domäner än skolframgång Föräldrar som hjälper till med skolarbetet Uppmuntrande föräldrar som går att prata med och som tror på en Engagerade lärare som tror på en Ett intresse eller sport som man är bra på Vänner Gymnasieprogram där den egna begåvningen kommer till sin rätt (G Ingesson, Att växa upp med dyslexi) 15

15 Salutogena inre faktorer Envishet Svårigheter är till för att övervinnas Svårigheterna har gjort mig starkare I vår familj kämpar vi när vi har några svårigheter Dyslexin påverkar fortfarande läsning och skrivning, men är bara en del av självet Alla har någonting som gör att dom känner sig dåliga ibland Alla är olika, det här är som jag är (G Ingesson, Att växa upp med dyslexi) 16

16 Pedagogens roll Förståelse för hur dyslexin påverkar skolarbetet En öppen attityd kring funktionsnedsättningen Kompetens hos personalen Hjälp till bra val! Lyhörd för elev och föräldrar 17

17 Elevens roll Eleven har ett ansvar för sitt lärande Medvetandegöra eleven om att dyslexi innebär att han/hon får arbeta lite mer med skoluppgifter än om han/hon inte haft dyslexi Hjälpmedel och kompensation underlättar men tar inte över elevens arbete Att vara öppen om sin dyslexi gör att den accepteras lättare av både den som har dyslexi och av omgivningen 18

18 Förälderns roll Stödja sitt barn i skolarbetet Få barnet att förstå att skolan är till för att man skall lära sig för livet Ha en tät kontakt med skolan Rimlig insats hemma när det gäller läxor både barnet och föräldern mår bäst av att må bra Dyslexin får inte ta över barn med dyslexi måste få leka och ha andra aktiviteter också under veckan 19

19 Alternativa verktyg 20

20 Enkla sätt att kompensera i undervisningen av elever med dyslexi? Vara muntlig Färdiga anteckningar Visualisera Ge tid Var tydlig med vad som krävs Tvinga aldrig eleven att läsa högt eller att skriva på tavlan Elever med dyslexi kan inte översiktsläsa (studieteknik) Informera vikarier Låt eleven använda sina alternativa verktyg Erbjud muntliga förhör Öppen attityd 21

21 Varför behövs alternativa verktyg? Vårt samhälle bygger till stor del på att vi har tillgång till skriftspråket Elever med dyslexi har inte tillgång till skriftspråket på ett adekvat sätt Därför behöver elever med dyslexi andra sätt att ta till sig kunskap på Alternativa verktyg hjälper dem med detta 22

22 Till alternativa verktyg räknas: Tal- och ljudböcker Talsyntesprogram Rättstavningsprogram Digitala ordböcker Skanner, skannerpenna Ordprediktionsprogram Miniräknare, smartboard m m 23

23 Fallexempel 24

24 Leif börjar skolan Språklekarna i F-klass intresserar inte Leif Fonolek görs i början av åk 1 Leif misslyckas med att lära sig läsa Leif får svårt att sitta still i klassrummet Han stör sina klasskamrater. Han tilldelas ett rum där han bättre ska kunna koncentrera sig. 25

25 Tidig intensiv lästräning Vt. I åk 1 erbjuds Leif lästräningskurs med skolans speciallärare Leif och specialläraren träffas dagligen 30 minuter under 12 veckor för att träna läsning, skrivning och arbeta med fonologiska uppgifter. Hemma läser Leif en kvart om dagen. Läsningen utvecklas och Leif knäcker koden men resultaten är inte så goda som förväntat. 26

26 Fokus på fel saker Fortsatt träning hos speciallärare under ht i åk 2. Leif gör inte sina läxor med samma gnista längre. Föräldrarna upplever att han börjat tröttna. I klassrummet stör han fortfarande och får sitta i sitt rum. På rasterna hamnar han ofta i konflikt med klasskamrater. Mentor tar kontakt med skolans resursteam 27

27 Fokus på att lyckas Pedagogisk läs- och skrivkartläggning görs. Denna indikerar dyslexi. Ett åtgärdsprogram upprättas Leif får träna med talböcker och 10-fingrar När Leif introducerar DAISY-spelaren i klassrummet vill flera andra klasskamrater pröva Lyssningsträning med inferensmaterial införs i helklass För sitt flit och utveckling blir Leif tilldelad skolans stipendiediplom i slutet av åk 2 28

28 Utredning I början av åk 3 förnyas den pedagogiska kartläggningen Utredingen kompletteras med psykologutlåtande Logopeden gör en språklig LoS-bedömning. Leif får diagnos specifika läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Vid det här laget har Leif fått träna med talsyntes och Stava Rex Projekt i helklass där Leif får glänsa Självförtroendet på topp och inte längre några konflikter på rasterna 29

29 Tidig upptäckt Åtgärdsprogram med inriktning Inget är så lyckat som att lyckas Tidig introduktion av alternativa verktyg Förstående lärare Öppen attityd i klassrummet Föräldrar som uppmuntrade men också värderade Leifs stora fritidsintresse Nära samarbete mellan hem och skola 30