Boken om mig själv. En film om läs- och skrivsvårigheter/dyslexi för elever 7 12 år. Speltid: 12 minuter.

Transkript

1 Boken om mig själv En film om läs- och skrivsvårigheter/dyslexi för elever 7 12 år. Speltid: 12 minuter.

2 Det finns flera informationsfilmer om dyslexi, men vi har saknat en film som kan förklara för yngre barn (7 12 år) vad det innebär att ha läs- och skrivsvårigheter och därmed skapa förståelse. I filmen Boken om mig själv berättar Niklas, 14 år, om sina läs- och skrivsvå-righeter. I olika scener får vi följa honom, när han ser tillbaka och minns sin skoltid. Filmen bygger till stor del på Niklas Ahlborgs egna erfarenheter. Vi ser honom som en positiv förebild, eftersom han i dag hanterar och kompenserar sina läs- och skrivsvårigheter på ett bra sätt. Denna film har kunnat göras tack vare medel från Gleerups Utbildningscentrum AB. Produktion: GR Utbildning Multimediastudio i samarbete med Partille Läs- och skrivstudio. Partille Läs- och skrivstudio

3 Scen 1 Boken om mig själv Elever i klass 7 får till uppgift att skriva Boken om mig själv. De ser tillbaka och beskriver minnen från sin skoltid. Scen 2 Läsinlärning elever med läs- och skrivsvårigheter ofta utvecklar alternativa strategier för att klara uppgifterna i skolan. De gissar, tittar på bilder eller härmar andra. Niklas säger: Eftersom jag inte fattade nå t så tog jag den lättare vägen och fuskade. Brister i det fonologiska systemet leder här till att trots korrekt avkodning (r-äv) uppfattar inte Niklas ordet utan säger varg, eftersom djuret på bilden liknar en varg. Varför kunde Niklas läsa ordet val? Hur gjorde han, tror du? Varför läste han varg i stället för räv?

4 Scen 3 Grupparbete om Istiden elever med läs- och skrivsvårigheter ofta lägger mycket kraft och energi på att hitta utvägar för att slippa avslöja sin bristande läsförmåga. De flyr i stället undan, spelar pajas eller väljer att göra något de är bra på, till exempel att illustrera. Niklas minns vikarien. Hon trodde att hon skulle få mig att läsa. Jag var så arg då! Bristande självförtroende i kombination med lässvårigheter är ofta orsak till att eleverna inte ens vågar försöka läsa. Hur kunde kamraterna ha hjälpt Niklas så att han hade blivit mer delaktig i grupparbetet? Vad kunde vikarien ha gjort i stället för att be honom läsa högt helt oförberett? (Lyssna på början av filmen när Niklas läser högt om istiden!) Tror du att detta kunde ha hänt om Niklas klasslärare och inte vikarien hade haft lektionen?

5 Scen 4 Hemma hos Niklas elever med läs- och skrivsvårigheter har mycket svårare än andra för att själva inhämta kunskaper genom läsning. De är ofta helt beroende av att få stöd och hjälp med detta av till exempel lärare, föräldrar, kamrater och tekniska hjälpmedel. Väl förberedda och anpassade hemuppgifter ger elever med läs- och skrivsvårigheter samma chans som andra elever att inhämta kunskaper. Det ger också föräldrar en möjlighet att stödja eleven på rätt sätt. Scenen vill även visa att dyslexi kan ärvas från någon i släkten. Pappan berättar för första gången om att han har dyslexi. Han säger: Det är inte så lätt att prata om det man är dålig på, men det borde man göra. Tror du att det betyder något för Niklas att hans pappa berättar att han också har dyslexi? Vad tycker du är viktigast att vara bra på att läsa eller att vara bra på att spela fotboll? Vilket sätt är bäst att försöka smita undan och inte erkänna att man har svårigheter med läsning, som ju pappan hade gjort, eller att försöka få hjälp?

6 Scen 5 Specialundervisning i Läs- och skrivstudion individuellt anpassad undervisning är viktig. Förutsättningen för detta är att en utredning görs, där följande frågor besvaras Vilka är elevens starka sidor? Vilka är elevens svaga sidor? Hur lär sig eleven bäst? Var befinner sig eleven i sin läs- och skrivutveckling? Vilka färdighetsbrister finns? Vilka kompensatoriska hjälpmedel behövs? Intensivträningen kan vara upplagd på följande sätt träna språklig medvetenhet automatisera avkodning genom att träna lämplig lästeknik försöka inspirera till läsning genom intressanta texter, till exempel spökhistorier, hemliga meddelanden, gåtor, deckare och böcker om djur, rymden och andra specialintressen träna kompenserande strategier och studieteknik väcka elevens läslust (skönlitteratur, bok/band) positiv förstärkning mycket stöd och uppmuntran Niklas säger: Man måste ha lust, annars funkar det inte. Det spelar ingen roll hur mycket någon tjatar man måste vilja det är bara att träna! Niklas säger först i filmen att det var bra med specialundervisning för då slapp han andra lektioner. Tror du att Niklas kom underfund med andra fördelar med specialundervisning? Var är det bäst att få sådan undervisning? I klassrummet tillsammans med klasskamraterna eller i ett annat rum med andra som har samma svårigheter?

7 Scen 6 I videobutiken elever med läs- och skrivsvårigheter kan vara socialt handikappade i många situationer, till exempel när det gäller sällskapsspel med läsmoment eller utländska filmer med textremsa. Det fordras en läshastighet på minst 100 ord per minut för att hinna med att läsa textremsan på en film. Kan du komma på andra situationer i vardagen då det är viktigt att kunna läsa snabbt? Niklas säger: Nej, det behöver inte vara en svensk film, för nu klarar jag att läsa textremsan. Hur tror du det kändes för Niklas att kunna säga detta? Skolans viktigaste uppgift är att lära barn att läsa och skriva.

8 Partille Läs- och skrivstudio Vi i Partille Läs- och skrivstudio vänder oss till kommunens elever i åldrarna 6 16 år och erbjuder test, kartläggning och skriftlig analys av läs- och skriv-svårigheter/ dyslexi. Vi ger stöd, rådgivning, handledning och konsultation till kommunens skolor och till föräldrar. Från höger Birgitta Klinthof, Kristine Almcrantz,Britt-Marie Emanuelsson och Karin Allenström. Partille kommun, Barn- och utbildningsförvaltningen - Stödenheten, Partille Telefon: barn.utbildning.forvaltning@partille.se