LÄSGLÄDJE ÅR 3. Vi vet inte vad vi tänker förrän vi hör vad vi säger Aidan Chambers. Gustavslundskolan, Växjö

Transkript

1 LÄSGLÄDJE ÅR 3 Vi vet inte vad vi tänker förrän vi hör vad vi säger Aidan Chambers Gustavslundskolan, Växjö Paula Högström/ biblioteket (Skolbiblioteksforum), Maria Löfqvist/ Ljusglimten, Kerstin Lundberg/ Kungsgården och Annelie Tivås/ Solgården. (kontakt, paula.hogstrom@vaxjo.se)

2 LÄSGLÄDJE, ett arbetssätt med läsning i år 3 Många böcker måste smakas på, många slukar man, men bara några tuggar man och smälter helt och hållet. Cornelia Funke Läsglädje är namnet på det arbetssätt vi på Gustavslundskolan jobbar med eleverna i år 3. Läsglädje har som största önskan att smitta våra elever med läsandets fascination. Detta genom att låta eleverna få ta del av en genre i taget och att ge dem tid att samtala om sina gemensamma läsupplevelser. Läsglädje är ett arbetssätt där eleverna under år 3 testar att läsa sju olika skönlitterära genrer i femveckors perioder. Till varje genre hör fem olika titlar på olika läsnivå, Läsglädje blir på så sätt en utmaning för både de starka och svaga läsarna. Genrerna är deckare, djur, kärlek, fantasy, klassiker/äventyr, poesi och realism. Genrerna, upplägg och litteratur är gemensamt framtaget i samarbete mellan bibliotekarie och pedagog. Den kanadensiska pedagogik professorn Kieran Egan har skrivit följande kloka ord som jag tycker vi ska ha med oss under arbetet med Läsglädje: Om man vill att barn ska läsa, måste det viktigaste steget vara att få dem att tycka att det är mödan värt. Att lära sig läsa är lätt; nästan alla barn har ett överflöd av den förmågan som behövs. Det som däremot ofta saknas är skälet till varför det ska göra sig besväret. (---) Men ingen forskning jag träffat på nämner fascinationen, något som för mig framträder som läs- och skrivkunnighetens absoluta kärna. Om eleven önska läsa en bok den redan läst gör detta inget för enligt ett kinesiskt talesätt är det så här: Att läsa en bok för första gången är som att finna en ny vän att läsa om den är som att återse en gammal vän. På Gustavslundskolan går det 405 elever, det är en F-6 skola på 405 elever. 1-3 åldersintegrerat, 4-6 homogent. Skolan har ett välutrustat bibliotek som är bemannat med skolbibliotekarie minst fyra dagar i veckan. Biblioteket har ett bestånd på ca 6000 böcker. All skönlitteratur är genreindelad, det är en viktig utgångspunkt för tankesättet i Läsglädje.

3 Ansvarsområden - Läsglädje Bibliotekarien strukturera upp arbetet, genom att ge genreintroduktion, knyta samman genren, sätta ihop och underhålla genrelådorna. Bibliotekarien schemalägger genreintroduktionerna och genrebytena. Pedagogerna har frihet att utforma djupläsningen och textsamtalen som de själva önskar i klassrummen. Pedagogerna delar upp böckerna i fem delar, X antal kapitel att läsa per vecka. Pedagogen ansvarar för att böckerna lämnas till biblioteket senast måndag vid lunch i den veckan genrerna byts. Medverkande 1 bibliotekarie, 3 arbetslag med 7 pedagoger, 2 special pedagoger och 64 elever Målbeskrivning: LÄSGLÄDJE Mål Skolan skall i sin undervisning i svenska sträva efter att eleven utvecklar sin fantasi och lust att lära genom att läsa litteratur samt gärna läser på egen hand och av eget intresse, utvecklar sin fantasi och lust att skapa med hjälp av språket, både individuellt och i samarbete med andra, utvecklar en språklig säkerhet i tal och skrift och kan, vill och vågar uttrycka sig i många olika sammanhang samt genom skrivandet och talet erövrar medel för tänkande, lärande, kontakt och påverkan, utvecklar sin förmåga att i dialog med andra uttrycka tankar och känslor som texter med olika syften väcker samt stimuleras till att reflektera och värdera. ( kursplan svenska 2000 ) Till eleven Du ska: kunna läsa en en kapitelbok och redovisa innehållet på olika sätt. kunna utveckla egna tankar och funderingar tillsammans med andra. kunna reflektera över känslor och värderingar. kunna skriva ner egna tankar, kortskrivande.

4 Bedömning Eleven ska kunna: läsa en kapitelbok och ha en god läsförståelse. lyssna aktivt och komma med egna åsikter. uttrycka sig tydligt i tal och skrift. se mönster och sammanhang. Undervisning Eleven behöver färdigheter i läsa skriva lyssna tala Eleven behöver träna förmågor som lyssna aktivt uttrycka sig i tal och skrift göra jämförelser analysera reflektera se mönster Genomförande exempel DECKARE Varje genre inleds med en genreintroduktion av mig som bibliotekarie. Då kommer eleverna till biblioteket och får genren och de aktuella böckerna presenterade för sig. Vid denna genreintroduktion berättar jag allmänt om genren, hur stor den är, angränsar till andra genrer, uppstod, jag berättar om böckerna de har att välja på, visar författarfoton, illustrerar böckerna med olika föremål. I deckare har jag gjort hotbrevet som Jill och Jonathan får i Varning för X-ligan. En elev som får läsa högt för oss andra. Satt ihop en deckarväska som eleverna får gissa vad det finns i.

5 Till varje genre hör en boklåda (en tillfixad adlibrislåda) att utgå ifrån, innehållet i denna låda är: Fem titlar på olika läsninvå (dessa böcker finns i sex exemplar per titel), fem läsgrupper per klass. Om någon av dessa titlar är inlästa på cd är även den inköpt (alt. daisy på en eller två titlar). En extra lätt titel finns för gruppläsning att använda vid behov. Bonus material till just den genren. Dan Höjers Deckarboken, Lasse och Majas deckarspel och en deckarväska (som de får gissa innehåll i). Lathundar, skrivna av mig, kort om genren, genre specifika ord och det viktigaste en litteraturlista. Därefter tar eleverna och pedagogerna med sig boklådan till klassrummet för att välja bok. Bokvalet sker utifrån vad eleverna fastnade mest för vid min presentation. Om det behövs styr pedagogerna beroende på elevens läsninvå. Eleven börjar sedan läsa i den valda boken, veckans sidor under lässtunder (inte läxor) detta sker både i skolan och hemma. För Klassrumsarbetet ansvarar pedagogen, inom de yttre ramarna har pedagogen fria händer att lägga upp arbetet som det passar. Det arbetas med läsglädje i klassrummet i ca två timmar. + extra tid för enskilda elever som vill göra klart och läsa i sin bok (egen planering). En lösning för varje pedagog 7 lösningar. De yttre ramarna för klassrumsarbetet. Loggbok genom kortskrivande - Eleven samlar sina tankar kring veckans frågeställning i sin loggbok. Genom kortskrivandet läggs grunden för samtalet. Veckouppgift till boksamtal: Veckans frågeställningar: (frågeställningarna kan variera beroende på genrer). Vecka 1. beskriv och funder över bokens huvudperson (ordet karaktär). Vecka 2. miljöbeskrivningar i boken. (vad innebär miljöbeskrivning). Vecka 3. beskriv en händelse som fångat dig. Vecka 4. Vilken av bokens karaktärer vill du vara? (genus) Vecka 5. genre frågor för att knyta samman genren. Kan du tänka dig att läsa denna genren igen?

6 Boksamtal läsgrupper som valt samma titel. Pedagogen som samtalsledarare. Andra aktiviteter i klassrummet ex. dramatiseringar av delar ur boken. Och fem veckor senare knyter bibliotekarien ihop genrerna med varandra i biblioteket. Avslutar genren och presentera en ny. Resultat och framtid Läsglädje kommer till en början att innebära lite mer jobb, det är nytt arbetssätt vi ska lära oss. Men det är också ett sätt för oss att får dela med oss av vår kärlek till böcker och berättelse med eleverna. Våga testa olika samtalsmetoder och ha roligt med eleverna. För att kunna leda samtal och vet om eleverna har förstått vad de ha läst är det förstås självklart att även du som pedagog har läst boken. Läsglädje handlar alltså om att läsa, slukas upp och förstå böckerna. Det handlar inte om att eleverna ska läsa ett visst antal sidor utan att de ska få fördjupade läsupplevelser. Samtalet är viktigt det är där man får den gemensamma upplevelsen. Så här långt läsglada elever som börjat ifrågasätta det de läser, läser mellan raderna, vill läsa, ansvarar för att böckerna finns på plats, läser, tänker och funderar över sin läsning. I biblioteket märks det tydligt att eleverna börjat tänka mer kring böcker, genrer och grundstenarna i en berättelse. I samtal med bibliotekarien återknyter de ofta till genreintroduktionerna. Läsglädjeeleverna sprider inspiration och kunskap till hela klassen vilket ökar läsintresset hos alla. Berättelser har aldrig nåt slut, Meggie, hade han en gång sagt till henne. Även om böcker gärna vill få oss att tro det. Berättelserna fortsätter, de slutar lika lite på sista sidan, som de börjar på den första. Cornelia Funke Inspirationslitteratur Fakta Boken om läslust. En handbok om att väcka ungas läsintresse, 7-15år. Barnens Bokklubb (2007). Chambers, Aidan, Böcker inom oss (1993). Langer, Judith A., Litterära föreställningsvärldar (2005). Lindö, Rigmor, Den meningsfulla språkväven (2005). Sandström, Madsén, Ingegärd, Skriva för att lära (1996). Skönlitteratur om bokmagi Funke, Cornelia, Bläckhjärta (2004). Ruiz Zafón, Carlos, Vindens skugga (2005).