Dokumentation grundskola

Transkript

1 Dokumentation grundskola Malmö stad KVALITETSPLAN med lägesbedömning Dokumentation av skolans utvecklingsinsatser inför läsåret 2013/14, färdig senast 1/9 Enhet: Ängslättskolan Datum: Lägesbedömning A. Skolans kunskapsresultat Kommentera kortfattat skolans samlade resultatbild. Lyft fram resultat som avviker från det förväntade i någon riktning. Utgå från skolbladen (betygssammanställningar och sammanställningar av kunskapsresultat) som upprättats per skola, samt egna resultatsammanställningar. Ängslättskolan har generellt sett mycket goda kunskapsresultat. Vid de nationella proven i svenska och matematik för årskurs 3 var måluppfyllelsen mycket god i båda ämnena. Vid våra klasskonferenser ger pedagogerna oss en noggrann sammanställning av elevernas kunskapsresultat och gör oss uppmärksamma på de elever som är i behov av särskilt stöd. Vid våra elevhälsomöten tar specialpedagogerna upp de elever som klasslärarna rapporterat behöver särskilt stöd. Vid våra verksamhetsbesök diskuterar vi de pedagogiska planeringarna samt diskuterar kunskapsresultat och ser vilka behov som finns i klasserna. De skriftliga omdömena kompletterar bilden. Vid en enkät riktad till årskurs 3-eleverna såg vi att det fanns ett behov av att variera matematikundervisningen. Vår bedömning är att det i dagsläget finns ett stort behov av kompetens i SvA och att utveckla matematikundervisningen. Med de resurser vi har för SvAundervisning på Ängslättskolan är det svårt att möta alla elevers behov. B. Sammanfattande bedömning av skolans resultat i övrigt Gör en kortfattad bedömning (styrkor/svagheter) i förhållande till normer och värden, undervisning och lärande, ansvar och inflytande, samverkan och omvärldskontakter, rektorns ansvar Vi får fram våra styrkor och svagheter genom att analysera skolans egna elevenkäter i alla klasser, intervjuer med årskurs 5 elever, attitydundersökningen i årskurs 5 samt utvärdering i föräldrasamrådet. Styrkor Ängslättskolans hälsofrämjande arbete består av fyra delar: daglig fysisk aktivitet, Eq, kost och föräldrasamråd.

2 2 (5) Den dagliga fysiska aktiviteten främjar elevernas hälsa och är numera evidensbaserat ett framgångsrecept även kunskapsmässigt. Sedan ett antal år tillbaka har vi Eq på schemat. Utöver detta kan våra klasser få riktad Eq genom en av våra specialpedagoger. Vi har även haft Eq på våra föräldramöten. Detta har varit mycket framgångsrikt och mynnat ut i att två pedagoger hösten 2013 startar en Samverkanskurs för personal och föräldrar. Detta för att främja samarbete mellan skola och hem, hela tiden med elevernas bästa för ögonen. Rektorerna har genomfört djupintervjuer med eleverna enskilt i tre klasser. Vi har då fått syn på elevernas trivsel och arbetsro. Vi har på detta sätt kunnat ringa in utvecklingsbehov i varje klass. Eleverna har kontinuerligt individuell elevtid (IET) med sina pedagoger. Vid dessa samtal får eleverna syn på sitt eget lärande och får hjälp med att se vilket som är deras nästa steg i deras individuella utvecklingsplan. Eleverna är aktiva vid de pedagogiska planeringarna och dess utvärderingar. Vid medarbetarsamtalen har rektorerna följt upp de verksamhetsbesök som gjorts i respektive klass. Svagheter: Läsåret 12/13 genomförde vi inte några föräldraenkäter för att få synpunkter på vår verksamhet. Detta kommer vi att göra våren Vid attitydundersökningen i åk 5 framkom det att eleverna önskade ytterligare inflytande i skolan. Vi kommer detta läsåret att tillsammans med elevrådet utveckla formerna kring vårt elevråd. Utifrån attitydundersökningen påbörjade vi under vt -13 ett utvecklingsarbete kring hur vi möter de äldre elevernas behov av rastaktiviteter. Detta arbete behöver vi utveckla ytterligare med tanke på att vi ska behålla åk 6 ht -14. Utvecklingsområden Dokumentera kortfattat minst tre utvecklingsområden som identifierats på enheten. Varje område ska innehålla redovisning av måluppfyllelsen, analys av denna samt beslut om förbättringsåtgärder vad insatserna förväntas leda till I planeringen ska också anges de förutsättningar som behövs för att genomföra insatserna.

3 3 (5) Utvecklingsområde 1: Område: Matematiklyftet Måluppfyllelsen är god men en utveckling av matematikämnet är av vikt. I vår utvärdering av matematikfortbildningen under läsåret 12/13 såg vi behov som föranledde oss att anmäla oss till Matematiklyftet. Efter en analys av måluppfyllelsen på de nationella proven i matematik i åk. 3 beslutade vi att starta med Taluppfattning under höstterminen och under vårterminen blir det Problemlösning. Andra delar i matematikutvecklingen på skolan blir: - Fortsatt arbete med förmågorna i kunskapskraven. Våra processtödjare har sett behov av att koppla de pedagogiska planeringarna till bedömningsmatriser. - Fortsatt arbete med att bygga upp och använda Mattehuset. Vår matematikutvecklare ansvarar för detta arbete tillsammans med en av våra förskollärare. - I och med Matematiklyftet får lärarna konkreta lektionstips att prova och utvärdera. De får fler verktyg för att variera ämnet och öka måluppfyllelsen ytterligare. En annan effekt är att elevernas motivation ökar. - Personalen kommer att bli mer samsynt vad gäller undervisning och bedömning. Personalen utvecklas då de gemensamt planerar och utvärderar lektioner. När vi är i mål använder sig personalen av den nya kunskapen i sin undervisning. Ett gemensamt språk och en gemensam bedömarkompetens ska genomsyra matematikundervisningen på skolan. - Lärande samtal, auskultation i varandras klasser samt kollegahandledning är inslag under året. Alla måndagar mellan kl , kommer under läsåret att vara vikta åt matematikfortbildning för våra matematiklärare. Utvecklingsområde 2: Område:Svenska som andra språk SvA-lyftet Antalet elever som har behov av SvA ökar stadigt på Ängslättskolan. Vi har därför ett stort behov av fortbildning av pedagogerna för att möta elevernas behov. Ängslättskolan har sökt och fått medel för fortbildning i SvA genom FoU i Malmö. Dessa medel kommer att användas till litteratur samt till vikarier. De lärare som inte går Matematiklyftet kommer att gå SvA lyftet. SvA-lyftet kommer att ligga parallellt med matematiklyftet och ha samma upplägg. Lärarna kommer att se filmer, läsa litteratur, planera lektioner,besöka andra klasser o.s.v. Utbyte mellan skolor Med hjälp av kollegor på Kroksbäckskolan med större erfarenhet av SvAundervisning förväntar vi oss att våra lärare ska få ny inspiration och känna större tillit till sin kompetens, så att de kan stärka elevernas språk och lärande i alla ämnen. Våra lärare kommer också att få ta del av Kroksbäcksskolans arbete med Genrepedagogik. Ängslättskolan i sin tur kommer att låta

4 4 (5) Kroksbäckskolan ta del av vårt Hälsofrämjande arbete. Ett utbyte av erfarenheter från varandras fritidshem kommer också att ske. Några pedagoger samt en processtödjare är ansvariga för fortbildningen samt uppföljning och utvärdering. Dessa bevakar även det kartläggningsmaterial som Skolverket avser att komma ut med. Alla måndagar mellan kl kommer att vara vikta åt SvA-utbildning för de lärare som deltar i denna. Utvecklingsområde 3: Område:Betyg och bedömningskompetens I vår utvärdering av matematikfortbildningen under läsåret 12/13, ansåg pedagogerna att de behövde öka bedömningskompetensen ytterligare. Detta kommer vi att göra med hjälp av Christian Lundahls olika strategier t.ex. att pedagogerna utgår från elevarbeten vid sina diskussioner. Vid rättningen av vårens nationella prov deltog samtliga lärare vid bedömningsdiskussionerna. Vi vill utveckla en undervisning där bedömningen är en naturlig del i lärandet. Här är kamratbedömning en viktig del. Flera av pedagogerna använder Two stars and a wish, detta vill vi utveckla ytterligare. Förutom bedömningskompetens behöver de lärare som undervisar åk. 4-6 få kunskap i betygsättning. Lärarna har aldrig satt betyg och för att detta ska gå rättssäkert tillväga behövs fortbildning. Lärarna kommer ha stöd av Anna Davidsson som föreläsare och handledare. En av våra processtödjare fortsätter sedan arbetet med att stödja sina kollegor under vårterminen Första betygsättningen sker hösten 2014, då våra årskurs 6 elever ska få sina första betyg Kommuncentralt utvecklingsområde: Ansvar och inflytande: Vi tror på det vardagliga inflytandet som en naturlig del i alla klasser. Utöver detta har vi: Individuell elevtid (IET) Sedan tre år tillbaka har eleverna på Ängslättskolan IET på schemat. Denna tid diskuterar elev och lärare elevens individuella utvecklingsplan. Man går igenom de mål man satt upp på utvecklingssamtalet och påminner om färdriktningen (vilket är ditt nästa steg?). Detta arbete kommer att utvecklas till att eleverna själva tar ansvar för en del av sitt utvecklingssamtal. Några lärare påbörjade detta arbete under läsåret 12/13, med stor framgång. Ängslättskolans årshjul ska också bli tydligt för eleverna.

5 5 (5) Kamratbedömning och pedagogiska planeringar En utveckling av Kamratbedömning med metoder som t.ex. Two stars and a wish utvecklas under året. I de pedagogiska planeringarna utvärderar eleverna sina insatser i de olika arbetsområdena. Klassråd och elevråd Diskussioner kommer att föras under året angående utveckling av våra klassråd och elevråd. Vi skolledare deltar vid några elevrådsmöten för att skapa en god dialog. Vårterminen 2013 ansvarade elevrådet för skolavslutningen med stor framgång. Detta vill vi utveckla ytterligare genom att hitta fler ansvarsområden. Denna terminen är elevrådet t.ex. delaktiga i upplägget av vår temavecka Lika/olika. Rektors underskrift: Ann Ericson, AnnLouise Becke