Välkomna! Vem är det här? I dag: Labrapporter Repetition Redovisning av artikel Bioteknik Inför provet nästa vecka

Transkript

1 Välkomna! Vem är det här? I dag: Labrapporter Repetition Redovisning av artikel Bioteknik Inför provet nästa vecka 1

2 Någon som läser hela Nk1b som behöver sitt betyg till 1/12 pga vidare studier redan till vt 2013? Viktigt att meddela mig så snart som möjligt! 2

3 Vad har ni lärt er hittills på kursen? Turas om att berätta för varandra i små grupper, 3 4 personer. Exempel på ord som kan vara med: labrapport (hypotes, teori, metod, resultat, diskussion) mikroskop objektsglas täckglas preparat växtcell djurcell big bang liv på jorden första livsformen cellmembran semipermeabelt organell bakteriecell prokaryoter eukaryoter DNA arvsmassa gen kvävebaser kromosom proteinsyntes aminosyra RNA transkription translation mitos centromer centriol kärnspole kroppscell könscell meios replikation mutation arv könlig fortplantning könlös fortplantning klon överkorsning evolution Gregor Mendel dominant reccesiv intermediär korsningsschema Carl von Linné fossil Jean Baptiste Lamarck Det naturliga urvalet Chales Darwin Homozygot Heterozygot 3

4 Utveckling och förändring Evolution förändring och utveckling över lång tid utifrån mutationer och naturligt urval. Förädling medveten korsning av individer med de "rätta egenskaperna". Bioteknik snabba utveckling och förändring på "konstgjord väg". 4

5 Växt och djurförädling Genom att korsa individer, eller med hjälp av genteknik, få fram de rätta egenskaperna hoppas man få den perfekta avkomman... Perfekt för vem? Belgian blue. Ger mycket kött, men kan inte förda sina egna kalvar. Bulldog. Den trubbiga nosen gör att de får svårt att andas. Även bettet blir felaktigt pga nosen. Basset. Stor buk och korta ben. Sharpei. Pga för mycket hur blir huden inflammerad och då den hänger ned i ögonen orsakar den också problem med ögonen. Ko. Lantbrukaren väljer ut de kor som ger mest mjölk och låter deras gener gå i arv. Mer än dubbelt så mycket mjölk nu jämfört med mitten av 1900 talet. Insemination. Fryser in tjursperma för senare bruk. Spannmål. Lantbrukaren väljer ut de individer som har störst frön och växer snabbast och korsar dem med varandra. Tre gånger så stora skördar nu jämfört med mitten av 1900 talet. Potatis. Vissa potatisar har fått gener från fisk från ishavet för att bli mer köldtåliga. 5

6 Bioteknik Celler eller delar av celler används för att förändra material eller produkter. Växer snabbt inom många samhällsområden. Svampceller tillverkar läkemedel. Bakterier avlägsnar föroreningar. Bakterier bryter ner växtmaterial. Genteknik Innebär att man förändrar eller tillför gener i en levande organism. Öka innehållet av vissa näringsämnen i livsmedel. Producera läkemedel genom att gener förs in i växter, djur eller bakterier. Utveckla mikroorganismer till att bli en del av nya energikällor.. 6

7 Hybrid DNA, DNA molekyler från olika arter. En gen från en människa klipps ut med hjälp av ett enzym. Ett enzym öppnar bakteriens plasmid. Människans och bakteriens DNA sätts ihop. Hybrid DNA. Bakterien kan sedan tillverka samma proteiner som våra celler tillverkar. Tex insulin. Tidigare utvanns insulin ur bukspottkörteln hos svin och nötkreatur vilket var mycket dyrare, och inte exakt samma insulin. Även tillväxthormone r 7

8 Djurceller med gener från människan Bakterier klarar inte av att tillverka alla proteiner som finns i människan. Tex möss, grisar och får har fått gener från människan (forskning). Genen placeras i en befruktad äggcell för att genen ska finnas i djurets alla celler till slut. Dessa djur klallas transgena. Uppmärksammade forskningsprojekt: Man vill förse grisorgan med mänskliga ytproteiner för att kunna använda dem till transplantationer. Transgena möss som fått gener som framkallar tumörer i syfte att användas för forskning kring cancerbehandlingar. 8

9 GMO genetiskt modifierade organismer En genmodifierad organism (växt, djur eller bakterie) innehåller en eller flera gener som tillförts utifrån. Från samma eller annan art. Mycket vanligt i USA. Mindre vanligt i Europa pga/tack vare reglering. Enligt svans lag måste livsmedel som innehåller mer än 1% GMO vara märkta. 9

10 Genetiskt modifierade växter För att: förbättra näringsinnehållet öka möjligheterna att lagra växter och växdelar göra så att träd växer snabbare förbättra växters möjlighet att klara tuffa miljöer som slta jordar och torrt klimat göra så att de odlade växterna tål ogräsmedel göra så att växterna tål virus få fram växter för tekniska användningar tex biobränsleframställning 10

11 Genetiskat modifierade djur Forskningsprojekt som kommit långt: får som i sin mjölk producerar råvaror till läkemedel grisar med människoliknande molekyler på cellernas yta för att underlätta transplantationer genetiskt modifierade fiskar som i fiskodlingar växer betydligt snabbare än sina vilda släktingar Klona embryon för att få fram många lika individer. 11

12 Kloning av vuxet däggdjur. Fåret Dolly var det första vuxna klonade däggdjuret

13 Genetiskt modifierade bakterier För att: Lösa energi och miljöproblem genom att göra etanoltillverkningen billigare Bakterier kan bryta ner miljögifter i marker och avloppsvatten 13

14 Spridning av de genetiskt modifierade generna Vad händer när de nya varianterna sprids? Kan rubba balansen i ekosystemen och minska den biologiska mångfalden. 14

15 Genteknik i vården Allt större betydels! Ny typer av läkemedel och läkemedel som kan användas mer effektivt. Våra gener betämmer vilken sorts medicin som passar bäst. Gentest för att se vilka sjukdomar vi kan komma att drabbas av. Genterapi (forskning) Reparera, tillföra eller ta bort gener i en patienters celler för att bota sjukdomar 15

16 Human Protein Atlas (Pågående projekt KTH och UU) Kartläggning av människans gener och vad varje gen gör. Klart 2015 Finns på nätet! 16

17 Stamceller Alla kroppsceller hos en organism har precis samma uppsättning DNA. Det som skiljer olika celler åt är att olika delar av DNAt är aktivt och avgör om det är en muskelcell, eller en slemhinnecell tex. En stamcell är en cell som ännu inte har fått sin specifika uppgift, den är "oprogrammerad" och kan därför formas till den typ av cell man önskar. 17

18 Embryonala Stamceller De tidigaste cellerna efter befruktning. Tas från överblivna embryon vid IVF. 18

19 Adulta Stamceller Celler som redan ör styrda mot vilken typ av cell de ska bli. Finns i vuxna individer. De adulta stamcellernas första uppgift är att ersätta celler som dör eller skadas. Kan bota vissa sjukdomar. Blodtamceller tas från benmärgen hos den sjuke och injiseras med friska gener innan de återförs till benmärgen. De behandlade blodstamcellerna tar över och sjukdomen botas. Forskning pågår om hurvida man kan "programera om" adulta stamceller. Man har lyckats få hudstamceller att bilda muskelceller. Mitt mellan embryonala och adulta stamceller finns stamceller man tar från aborterade foster. Mer flexibla än adulta, men mindre flexibla än embryonala stamceller. Forskning pågår kring tex hjälp för Parkinsonsjuka. 19

20 Sjukdomar som redan idag kan behandlas med stamceller Οlika typer av leukemier (blodcancer) har i ca 30 år behandlats med hjälp av blodstamceller från den egna benmärgen. MS (Immunsystemet angriper kroppens egna vävnader). Flera lyckade behandlingar har genomförts på patienter med aggressiv MS (multipel skleros) i tidigt skede. Liksom vid leukemi behandlas patienten med stamceller från den egna benmärgen. Knäleder. En metod är reparation av knäleden med hjälp av nytt brosk som skapats av patientens egna broskceller. En liten broskbit plockas först ut ur knäet och celler kan renas fram som sedan kan fungera som ett slags förstadium till broskceller. Cellerna odlas och förs sedan tillbaka in i det skadade knäet. Brännskador. För att läka brännskador tas en bit oskadad hud från patienten. Hudcellerna odlas och får växa till för att sedan föras tillbaka över det skadade området. Metoden prövas nu också på patienter med svåra bensår. 20

21 Sjukdomar som kan komma att behandlas med stamceller? Forskning pågår! Ryggmärgsskada. Hjärtinfarkt. Parkinson Diabetes. 21

22 Gendoktorn Det perfekta barnet 22

23 Redovisning av artiklarna! 5 6 personer per grupp. Ca 5 minuter för presentation och diskussion Tvärgrupper 3 4 personer per grupp Kort återge vilka olika artiklar ni diskuterat 23

24 Inför provet nästa vecka: Sidorna Gemensamma anteckningar Laborationer Skriv ner ett antal frågor på det som provet omfattar. Dela upp innehållet mellan er? Byt med en kompis! 24

25 Sammanfatta dagens lektion i tre punkter! Skriv ner! Någon som vill berätta? 25

26 Till nästa gång PROV/ETIKSEMINARIUM PROV/ETIKSEMINARIUM Instruktioner till etik seminariet 26