Förteckning över delegationsbeslut och anmälningsärenden

Transkript

1 Kulturnämnden Diarienummer 0009/17 Förteckning över delegationsbeslut och anmälningsärenden Delegationsbeslut samt beslut fattade med stöd av vidaredelegation Beslut fattade av förvaltningsdirektör Beslut fattade av sektors- avdelnings och enhetschef per vidaredelegation Förtecknas nedan Förtecknas nedan Anmälningsärenden Protokoll Protokoll kulturnämnden Protokoll Göteborgs Stads Namnberedning Protokoll FSG Protokoll Utskott Göteborg Konst Protokoll Utskott Kulturstöd Bifogas Bifogas Bifogas Bifogas Bifogas Protokollsutdrag från kommunfullmäktige och kommunstyrelsen m.fl. Protokollsutdrag KS Information om förstudie för nytt världslitteraturhus Protokollsutdrag KF Motion av Helene Odenjung (L) m.fl. om att resa en staty till minne av Ingrid Segerstedt Wiberg Protokollsutdrag KF Motion av Tom Heyman (VägV) m.fl. om stadens engagemang för Ostindiefararen Götheborg Protokollsutdrag KS Remiss från Kulturdepartementet - Betänkandet En inkluderande kulturskola på egen grund (SOU 2016:69) Snabbprotokoll NAV Tilldelning av stimulansmedel avseende Det stegvisa jobb och kunskapslyftet Beslut från Arbetsmiljöverket angående föreläggande med vite avseende arbetsmiljön vid Röhsska museet Bifogas Bifogas Bifogas Bifogas Bifogas Bifogas Övrigt Remiss från KS: Motion av David Lega (KD) om att samordna ansökningar av bidrag till civilsamhällets organisationer Kulturnämndens uppdragslista Kulturförvaltningens postlista för perioden Bifogas Bifogas Bifogas 1(3)

2 Delegationsbeslut fattade av förvaltningsdirektör Dnr Ärende Beslutsinnehåll 0008/ Delegationsbeslut om tilldelning av inköpskort. Delegationsbeslut avseende First Card inköpskort för Niklas Oveborn och Karin Andersson. Delgivning KN Beslut fattade av sektors- avdelnings och enhetschef per vidaredelegation Dnr Ärende Beslutsinnehåll Delegat 0537/ Delegationsbeslut angående planärenden som är av icke principiell och mindre omfattande karaktär och som innebär mindre förändringar av kulturvärden och kulturhistoriska miljöer Yttrande över Planbesked för ändring av detaljplan vid Gårdstens Industriväg inom stadsdelen Gårdsten Cathrine Sjölund Åhsberg, enhetschef Göteborgs stadsmuseum Beslutsdatum Beslutsdatum Delgivning SBK KN / Delegationsbeslut angående planärenden som är av icke principiell och mindre omfattande karaktär och som innebär mindre förändringar av kulturvärden och kulturhistoriska miljöer Yttrande över Planbesked för bostäder på fastigheten Gatersered 2:17 inom stadsdelen Askim Cathrine Sjölund Åhsberg, enhetschef Göteborgs stadsmuseum SBK KN / Delegationsbeslut angående planärenden som är av icke principiell och mindre omfattande karaktär och som innebär mindre förändringar av kulturvärden och kulturhistoriska miljöer Yttrande över Planbesked för flyttad byggrätt på fastigheten Styrsö 2:654 inom stadsdelen Styrsö Cathrine Sjölund Åhsberg, enhetschef Göteborgs stadsmuseum SBK KN / Delegationsbeslut angående planärenden som är av icke principiell och mindre omfattande karaktär och som innebär mindre förändringar av kulturvärden och kulturhistoriska miljöer Yttrande över Detaljplan för bostäder i Donsö gamla skola inom stadsdelen Styrsö Cathrine Sjölund Åhsberg, enhetschef Göteborgs stadsmuseum SBK KN (3)

3 Beslut fattade av sektors- avdelnings och enhetschef per vidaredelegation Dnr Ärende Beslutsinnehåll Delegat 0558/ Delegationsbeslut angående planärenden som är av icke principiell och mindre omfattande karaktär och som innebär mindre förändringar av kulturvärden och kulturhistoriska miljöer Yttrande över Planbesked för förskola vid Positivgatan i Frölunda Cathrine Sjölund Åhsberg, enhetschef Göteborgs stadsmuseum Beslutsdatum Delgivning SBK KN / Delegationsbeslut angående planärenden som är av icke principiell och mindre omfattande karaktär och som innebär mindre förändringar av kulturvärden och kulturhistoriska miljöer Yttrande över Planbesked för enbostadshus på Hästevik 2:453 inom stadsdelen Torslanda Cathrine Sjölund Åhsberg, enhetschef Göteborgs stadsmuseum SBK KN / Delegationsbeslut angående planärenden som är av icke principiell och mindre omfattande karaktär och som innebär mindre förändringar av kulturvärden och kulturhistoriska miljöer Yttrande över Planbesked för bostäder på Gårdsten 3:13 inom stadsdelen Gårdsten Cathrine Sjölund Åhsberg, enhetschef Göteborgs stadsmuseum SBK KN / Delegationsbeslut angående planärenden som är av icke principiell och mindre omfattande karaktär och som innebär mindre förändringar av kulturvärden och kulturhistoriska miljöer Yttrande över Planbesked för cirkulationsplats samt gång- och cykelväg i anslutning till detaljplan för bostäder vid Torpagatan inom stadsdelen Sävenäs Cathrine Sjölund Åhsberg, enhetschef Göteborgs stadsmuseum SBK KN / Delegationsbeslut angående planärenden som är av icke principiell och mindre omfattande karaktär och som innebär mindre förändringar av kulturvärden och kulturhistoriska miljöer Yttrande över Planbesked för bostäder på Tuve 15:15 m fl längs Wieselgrensgatan inom stadsdelen Tuve Cathrine Sjölund Åhsberg, enhetschef Göteborgs stadsmuseum SBK KN (3)

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

30

31

32

33

34

35

36

37

38

39

40 Utdrag ur protokoll Sammanträdesdatum , Dnr 0416/16 Information om förstudie för nytt världslitteraturhus Tidigare behandling Bordlagt den 15 mars 2017, 196. Handlingar Stadsledningskontorets tjänsteutlåtande den 6 mars Yttrande från SD den 15 mars Yttrande från KD, M och L den 29 mars Yttrande från MP, S och V den 29 mars Beslut Enligt stadsledningskontorets förslag: Kommunstyrelsen antecknar informationen om SDN Östra Göteborgs uppdrag att genomföra fördjupad förstudie för Världslitteraturhus. Protokollsanteckningar Lars Hansson (SD) antecknar som yttrande en skrivelse från den 15 mars Representanterna från KD, M och L antecknar som yttrande en skrivelse från den 29 mars Representanterna från MP, S och V antecknar som yttrande en skrivelse från den 29 mars Expedieras SDN Östra Göteborg Kulturnämnden 1 (2)

41 Vid protokollet Lina Isaksson Ordförande Ann-Sofie Hermansson Justerare Jonas Ransgård Göteborgs Stad Kommunstyrelsen, utdrag ur protokoll 2(2)

42 Tjänsteutlåtande Utfärdat Diarienummer 0416/16 Lokalsekretariatet Stadsutveckling Johan Nyström Telefon E-post: Information om förstudie för nytt världslitteraturhus Förslag till beslut I kommunstyrelsen: Kommunstyrelsen antecknar informationen om SDN Östra Göteborgs uppdrag att genomföra fördjupad förstudie för Världslitteraturhus. Sammanfattning Ärendet om att skapa ett världslitteraturhus i Gamlestaden initierades via en motion till kommunfullmäktige 2013 från Maria Berntsson (KD. Kommunfullmäktige beslutade våren 2014 att tillstyrka motionen och gav i uppdrag till kulturnämnden att i samverkan med SDN Östra Göteborg utreda förutsättningarna för motionens förslag. I budget 2017 gavs ett uppdrag till SDN Östra Göteborg att via berörda instanser gå vidare med förstudie för Världslitteraturhus på m2-alternativet. Detta uppdrag är nu slutfört och förstudien presenterar ett förslag där externa lokaler vid Gamlestads torg hyrs in för ett nytt världslitteraturhus. Stadsledningskontoret redovisar även process- och beslutsläget i ärendet. Dels med avseende på de ekonomiska förutsättningarna i ärendet, dels med avseende på upphandlingsfrågor. Ekonomiska konsekvenser Årliga driftskostnader för en etablering av ett världslitteraturhus i Gamlestaden bedöms uppgå till cirka 10,7 mnkr. SDN Östra Göteborg gör bedömningen att det resursnämndsuppdrag nämnden har idag, men finansiering om 5,7 mnkr, kan bidra till finansieringen av denna etablering. Kulturnämnden har bedömt att de inte har möjlighet att bidra med finansiering. Totalt uppgår således ambitionsökningen till cirka 5 mnkr årligen. Barn-, jämställdhets-, mångfalds-, miljö- och omvärldsperspektivet Stadsledningskontoret har inte funnit några aspekter på frågan utifrån dessa perspektiv, utöver de som finns angivna i SDN Östra Göteborgs samt kulturnämndens tjänsteutlåtande. Bilaga 1 SDN Östra Göteborgs PU och TU ½ 3 Bilaga 2 Kulturnämndens PU och TU (15)

43 Ärendet Stadsledningskontoret redovisar i detta ärende SDN Östra Göteborgs uppdrag från budget 2017 att genomföra fördjupad förstudie för att etablera ett världslitteraturhus i Gamlestaden. Stadsledningskontoret vill också informera kommunstyrelsen om process- och beslutsläge i ärendet. Skälet till att kontoret ser behov av att lämna denna information är att den tilltänkta platsen för etableringen kan komma att gå förlorad. Detta så länge beslut om inhyrning inte skett och hyresavtal inte har tecknats avseende den tilltänkta lokalen. Bakgrund Ärendet om att skapa ett världslitteraturhus i Gamlestaden initierades via en motion till kommunfullmäktige 2013 från Maria Berntsson (KD), dåvarande vice ordförande i SDN Östra Göteborg. Kommunfullmäktige beslutade våren 2014 att tillstyrka motionen och gav i uppdrag till Kulturnämnden att i samverkan med SDN Östra Göteborg utreda förutsättningarna för motionens förslag. Ärendet har därefter behandlats politiskt vid flera tillfällen. I november 2015 gav kommunstyrelsen i uppdrag till Lokalsekretariatet att i samverkan med SDN Östra Göteborg och Kulturnämnden genomföra en behovsanalys och förstudie gällande ett världslitteraturhus i Gamlestaden. Stadsdelsförvaltningen genomförde därefter en första behovsanalys och grov uppskattning av kostnader som redovisades för SDN Östra Göteborg i februari Två olika alternativ presenterades, dels ett större alternativ på ca kvm yta och dels ett mindre alternativ på ca 700 kvm. I bägge fallen förordades en placering vid det framtida Gamlestads torg utifrån att platsen bedömdes bäst kunna uppfylla de beskrivna behoven. Skillnaden mellan de två alternativen bestod främst i att alternativ 2 saknade publika ytor för möten och mindre evenemang samt att ytor för exponering av media i olika former hade begränsats. Förvaltningen förordade att gå vidare med alternativ 1 vilket SDN Östra Göteborg också beslutade att ställa sig bakom. Ärendet återkom därefter i budgetbeslutet 2017 där kommunfullmäktige uttryckte att SDN Östra Göteborg ges rätt att via berörda instanser gå vidare med förstudie och/eller fördjupad förstudie för Världslitteraturhus på m2-alternativet. Under hösten 2016 har en fördjupad förstudie genomförts av Lokalförvaltningens hyresenhet. Förstudien föreslår att det tidigare beskrivna alternativ 1 realiseras genom att lokaler motsvarande kvm hyrs in, från fastighetsägare Platzer AB, vid Gamlestads torg. När det gäller placering har inga andra lägen prövats sett till de ställningstaganden som gjorts tidigare i processen. Den något ökade lokalytan jämfört med behovsanalysen beror till största delen på att den föreslagna lokalen är utspridd över flera våningsplan, med en gemensam entré i markplan och verksamheten i övrigt förlagd till våningsplan 2-4. Inom ramen för förstudien har också en fördjupad beräkning av verksamhetens kostnader genomförts. Dessa beräkningar redovisas i stadsdelsförvaltningens TU, se bilaga 1. Som en konsekvens av detta avser SDN Östra Göteborg lämna befintliga bibliotekslokaler på Brahegatan 11 motsvarande 390 kvm. En preliminär bedömning visar att hyresnivån för de nya lokalerna skulle uppgå till tkr per år, inklusive tillägg för inre underhåll, fastighetsskatt, värme, el och vatten. Med en föreslagen hyrestid på 10 år ger det inhyrningen ett totalt värde på cirka 40 mnkr. Den totala kostnaden för drift av världslitteraturhuset uppgår enligt beräkning från SDN Östra Göteborg till 10,7 miljoner kr/år, varav stadsdelsnämnden kan bidra med 5,7 mnkr via nuvarande resursnämndsuppdrag. De tillkommande kostnaderna för världslitteraturhuset uppgår då till 5 mnkr. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 2(15)

44 SDN Östra Göteborg beslutade vid sitt sammanträde i januari 2017 att hos kommunstyrelsen dels begära en ramökning för att hantera driften av ett världslitteraturhus och dels begära en förändring av nuvarande resursnämndsuppdrag avseende regionbibliotek. Dessa båda frågor får värderas i vårens budgetarbete inför beslut om budget Stadsledningskontorets överväganden Stadsledningskontoret belyser här två aspekter med bäring på att eventuellt etablera ett världslitteraturhus i Gamlestaden. Det handlar då dels om etableringens ekonomiska förutsättningar, dels om de upphandlingsfrågor som finns kopplade till detta ärende. Avseende de ekonomiska konsekvensrena innebär det ökade kostnader för SDN Östra Göteborg uppgående till totalt 5 mnkr, vilket nämnden har bedömt att de behöver i tillskott. Kulturnämnden har bedömt att de inte har möjlighet att finna resurser inom sin ram. Kontoret menar att stadsdelsnämnden bör kunna gå vidare och beställa inhyrning av lokalen i detta skede om nämnden utifrån en samlad värdering av förutsättningarna bedömer att det är angeläget att göra så. Dels finns finansiering om 5,7 mnkr via omvandling av det resursnämndsuppdrag som nämnden har idag. Dels finns inget som hindrar att nämnden också kan omprioritera medel från sin befolkningsram, i det fall ordinarie budgetprocess 2018 inte resulterar i beslut om ökade resurser för ändamålet. Kontoret konstaterar att inhyrningen skulle innebär att åtagande om cirka 40 mnkr i hyreskostnad över en tioårsperiod. Det innebär att beslut om inhyrning kan ske på delegation från kommunstyrelsen av lokalsekretariatet, efter begäran från SDN Östra Göteborg. Lokalsekretariat har delegation från kommunstyrelsen att, efter begäran från nämnd, hyra in lokaler upp till 50 mnkr. Kommunstyrelsen behöver således inte fatta något beslut i denna del. Under arbetet med förstudien har även den upphandlingsmässiga aspekten belysts. Ett antal domar i EU-rätten har slagit fast delvis nya principer för hur man ska garantera att konkurrens inte sätts ur spel vid inhyrning av lokaler. Det finns ett antal situationer där en upphandling av hyreskontrakt inte är nödvändig: Inhyrning av lokaler i en befintlig byggnad Inhyrning av lokaler i en ny byggnad där den aktuella lokalytan endast utgör en mindre del av byggnadens totala yta. Detta förutsätter att den inhyrda ytan inte kan anses kunna brytas ut och upphandlas, alternativt uppföras, separat. Det skulle exempelvis kunna handla om en BmSS eller en mindre förskola i en större bostadsfastighet. Det aktuella förslaget på att hyra in nya lokaler för Världslitteraturhuset i en icke befintlig byggnad kan därför tolkas som upphandlingspliktigt enligt LOU. I praktiken betraktas det då som ett byggentreprenadkontrakt vilket alltid är upphandlingspliktigt. Att gå vidare med förstudiens förslag på inhyrning utan en föregående upphandling medför därför vissa upphandlingsmässiga risker som inte kan bortses från. Ytterst finns risk för upphandlingsskadeavgift på 10 procent av inhyrningens totala värde, samt möjliga skadeståndsanspråk från andra fastighetsägare i området som inte fått möjlighet att lämna anbud på en lämplig lokal. Alla genomförda utredningar och politiska inriktningsbeslut har förordat att världslitteraturhuset placeras vid den nya knutpunkten i Gamlestaden. Argumenten har handlat om att ge världslitteraturbiblioteket en tydlig placering med stor tillgänglighet i ett resandeflöde med kopplingar mot flera delar av staden och regionen. Vid den aktuella knutpunkten finns i dagsläget endast en fastighetsägare som har möjlighet att Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 3(15)

45 erbjuda lokaler. Om en upphandling ska genomföras måste därför den grundläggande inriktningen för verksamhetens lokalisering omprövas på så sätt att man öppnar upp för att pröva och värdera alternativa placeringar inom Gamlestaden eller kringliggande områden. Parallellt har lokalsekretariatet initierat en process att under 2017 säkerställa rutiner och arbetssätt när staden genomför upphandlingar av hyreskontrakt. Bedömningen är att detta förfarande kommer bli betydligt vanligare framöver i takt med att allt fler verksamhetslokaler behöver hyras in snarare än att uppföras i egen regi. Ansvaret för upphandlingarna föreslås hanteras av lokalförvaltningens hyresenhet. Stadsledningskontorets sammantagna bedömning är att SDN Östra Göteborg kan gå vidare i ärendet och begära att lokalsekretariatet hyr in aktuell lokal. Det är då nämnden som får avgöra hur angeläget det är att gå vidare redan nu med de förutsättningar som finns eller om man vill avvakta den centrala politiska budgetberedningen för att först få ett besked i finansieringsfrågan. Stadsledningskontoret Johan Nyström Planeringsledare Magnus Sigfusson Direktör Stadsutveckling Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 4(15)

46 SDN Östra Göteborgs PU och TU Bilaga 1 3 Diarienummer N /13 Utdrag ur protokoll Stadsdelsnämnden Sammanträdesdatum Fördjupad förstudie för Världslitteraturhuset enligt alternativet på 1200 m2 Ärendet Kommunfullmäktige beslutade att ge stadsdelsnämnden Östra Göteborg rätt att via berörda instanser gå vidare med förstudie och/eller fördjupad förstudie för ett världslitteraturhus enligt 1200 m2-alternativet samt att undersöka medfinansiering av driften från Kulturnämnden och möjlighet till att lägga in driften i befintlig verksamhet. Förvaltningen har genomfört en fördjupad förstudie avseende ett världslitteraturhus i Gamlestaden samt en lokaliseringsanalys tillsammans med kulturförvaltningen. Handling Förvaltningens tjänsteutlåtande daterat Förvaltningen föreslår att nämnden föreslår kommunstyrelsen att utifrån förvaltningens förstudie samt uppskattning av kostnader för ett världslitteraturhus beviljar SDN Östra Göteborg en ramökning med 5 mkr, begär att kommunstyrelsen föreslår fullmäktige att verksamheten Världslitteraturhuset och resursnämndsuppdraget av regionbibliotek på 5,7 mkr slås samman till ett gemensamt resursnämndsuppdrag omfattande totalt 10,7 mkr i 2017 års penningvärde samt hos kulturnämnden efterhör om intresse finns att medfinansiera driften av ett världslitteraturhus. Propositionsordning Ordföranden Lena Landén-Ohlsson (S) ställer proposition på förvaltningens förslag och finner att stadsdelsnämnden beslutar bifalla detta. Beslut Stadsdelsnämnden beslutar att föreslå kommunstyrelsen att utifrån förvaltningens förstudie samt uppskattning av kostnader för ett världslitteraturhus bevilja SDN Östra Göteborg en ramökning med 5 mkr, att begära att kommunstyrelsen föreslår fullmäktige att verksamheten Världslitteraturhuset och resursnämndsuppdraget av regionbibliotek på 5,7 mkr slås samman till ett gemensamt resursnämndsuppdrag omfattande totalt 10,7 mkr i 2017 års penningvärde. att hos kulturnämnden efterhöra om intresse finns att medfinansiera driften av ett världslitteraturhus samt att förklara beslutet omedelbart justerat. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 5(15)

47 Expedieras Kommunstyrelsen Kulturnämnden Vid protokollet Rätt utdraget intygar i tjänsten Åke Ström Gill Bengtsson Registrator Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 6(15)

48 Tjänsteutlåtande Sektor Kultur och fritid Utfärdat: Eeva Bolin Diarienummer: N132- Telefon: /13 E-post: Fördjupad förstudie för Världslitteraturhuset enligt alternativet på 1200 m2 Sammanfattning Maria Berntsson, KD, dåvarande 1:e vice ordförande i SDN Östra Göteborg lade 2013 en motion i fullmäktige om att skapa ett Världslitteraturhus i Gamlestaden. I den remissbehandling som genomfördes i ärendet tillstyrkte SDN Östra Göteborg inrättandet och fullmäktige beslutade att tillstyrka motionen. Kulturnämnden fick i uppdrag av kommunstyrelsen att i samverkan med Östra Göteborg utreda förutsättningarna i motionens förslag. Detta ärende behandlades av stadsdelsnämnden Östra Göteborg och överlämnades till kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen gav i sitt beslut Lokalsekretariatet i uppdrag att, i samverkan med SDN Östra Göteborg och Kulturnämnden, genomföra behovsanalys och förstudie gällande ett världslitteraturhus. Enligt beslutet skulle uppdraget återredovisas senast SDN Östra Göteborg beslutade att föreslå kommunstyrelsen att utifrån förvaltningens behovsanalys samt uppskattning av kostnader godkänna alternativ 1 som innebär en verksamhet på en yta på cirka 1200 m2, gällande Världslitteraturhus i Gamlestaden. Kommunfullmäktige beslutade att SDN Östra Göteborg ges rätt att via berörda instanser gå vidare med förstudie och/eller fördjupad förstudie för Världslitteraturhus på 1200 m2-alternativet. Medfinansiering av driften från Kulturnämnden och möjlighet till att lägga in befintlig verksamhet ska undersökas i arbetet. Ärendet behandlas av kulturnämnden Det har dock vid gemensamma presidieträffar framkommit att Kulturnämnden troligtvis inte har möjlighet att bidra till driften. SDF Östra Göteborg har tillsammans med kulturförvaltningen gjort en lokaliseringsanalys för biblioteken som tydligt visar att den planerade placeringen av ett världslitteraturhus väl motsvarar den optimala placeringen av modern biblioteksverksamhet. Möjligheter till samutnyttjande av lokaler och allokering av redan befintliga verksamheter i staden har också vägts in. Planering pågår med Berättarministeriet som startar arbetet i Östra Göteborg och Angered under 2017, och som på sikt skulle kunna dela lokalerna med världslitteraturhuset. Detta skulle ge positiva synergieffekter för båda verksamheterna. Förslag till beslut Stadsdelsnämnden Östra Göteborg föreslås besluta Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 7(15)

49 att föreslå kommunstyrelsen att utifrån förvaltningens förstudie samt uppskattning av kostnader för ett världslitteraturhus bevilja SDN Östra Göteborg en ramökning med 5 mkr, att begära att kommunstyrelsen föreslår fullmäktige att verksamheten Världslitteraturhuset och att resursnämndsuppdraget av regionbibliotek på 5,7 mkr slås samman till ett gemensamt resursnämndsuppdrag omfattande totalt 10,7 mkr i 2017 års penningvärde. att hos kulturnämnden efterhöra om intresse finns att medfinansiera driften av ett världslitteraturhus samt att förklara beslutet omedelbart justerat. Ärendet I Maria Berntssons (KD) motion från 2013 om världslitteraturhus i Gamlestaden beskrivs verksamheten på följande sätt: ska ha sedvanlig biblioteksverksamhet med internationell mångspråkig profil som sin kärna och därutöver innehålla exempelvis: internationell bokhandel, scen, föreläsningssal och andra mötesrum, sagorum, verkstäder, möjligheter att producera böcker med mera, kafé/restaurang. Där kan många intressen och aktörer samverka, samarbeta och berika varandra och även många andra, såsom författarföreningar, kulturföreningar, folkbildningsorganisationer, Stadsmuseet, Världskulturmuseet, Berättarministeriet och många, många fler. I kommunstyrelsens beslut från beskrivs behovet av ett världslitteraturhus: Nästan hela världen finns redan idag representerad i Göteborg genom att staden har vuxit med nya göteborgare, ökad turism och besöksnäring. Genom våra högskolor och universitet pågår världsomspännande forskning med globalt verkande företag. Det medför att behoven av interkulturell kompetens ökar, liksom möjligheten att kunna föra intellektuella samtal i olika sammanhang och situationer i syfte att tillsammans skapa nya gemensamma berättelser om Göteborg och världen. I detta kan ett världslitteraturhus utgöra ett viktigt fundament. Efter behovsanalys och en första uppskattning av kostnader som SDN beslutade och redovisade till kommunstyrelsen, har förvaltningen tillsammans med lokalförvaltningen och kulturförvaltningen haft ett antal möten med arkitekter som skissat på olika lösningar för att verksamhetsanpassa lokalerna. Lokalprogrammet var färdigt och därefter hade en arbetsgrupp med verksamhetspersonal möten med arkitekt och potentiell hyresvärd för att bedöma lokalprogrammet i förhållande till de befintliga ytorna i huset fick lokalförvaltningens hyresförhandlare avtalsförslaget från potentiell hyresvärd. Den föreslagna hyreskostnaden ligger i nivå med vad som förvaltningen kalkylerade med i behovsanalysen. Lokalförvaltningen fortsätter hyresförhandlingarna. Den potentiella hyresvärden har även samtal med Berättarministeriet som ska samarbeta med Östra Göteborg och Angered. Ministeriet önskar sig en placering som är tillgänglig för barn och ungdomar och samtal pågår för att kunna samutnyttja vissa delar av planerade lokaler för att skapa positiva synergieffekter. Centrala Gamlestaden, med sin direkta koppling till kollektivtrafik och service, är just en sådan plats som både Göteborgs stads biblioteksplan och lokaliseringsanalysen lyfter Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 8(15)

50 fram som lämplig för framtidens biblioteksstruktur. Under behovsanalysen undersöktes även möjligheterna att förlägga Världslitteraturhuset i Medborgarhuset eller i Gamlestadens fabriker där en Galleria planeras, men området runt Knutpunkten i Gamlestaden bedömdes som det bästa alternativet. Konsekvenser ur ett hållbarhetsperspektiv Ekonomiskt perspektiv Förvaltningen har valt att beräkna verksamhetskostnader för Världslitteraturhuset enligt stadens principer för tilldelning till kulturhus. En sådan beräkningsmodell skulle innebära, i jämförelse med Kåken och det planerade kulturhuset i Bergsjön, en driftsbudget för Världslitteraturhuset inklusive hyra och tillkommande inventarier på cirka 10,7 miljoner kronor per år. Underlaget från lokalsekretariatet ger en kallhyra på cirka 4 miljoner per år. En korrekt hyresnivå kan presenteras först efter att hyresförhandlingar har genomförts av lokalförvaltningen på lokalsekretariatets uppdrag. I den totala kostnadsuppskattningen har förvaltningen tagit hänsyn till att verksamhetens karaktär gör det önskvärt med öppethållande från tidig morgon till sen kväll samt helger. Den totala driftskostnaden i 2017 års penningvärde för Världslitteraturhuset beräknas till 10,7 mkr på helåret varav stadsdelsnämnden via nuvarande resursnämndsuppdrag kan bidra med 5,7 mk. Det behövs således en utökning av ram på helåret med 5 mkr. Nämnden förutsätter då att hela driftsbudgeten på 10,8 mkr blir ett resursnämndsuppdrag Verksamheten beräknas vara i drift hösten 2018 vilket innebär att ramökningen inte behöver verkställas fullt ut I dagsläget beräknas verksamheten vara i drift tre månader under De flyttkostnader som uppstår kommer nämnden att hantera inom nuvarande ram. När Gamlestadens biblioteksverksamhet flyttas från befintliga lokaler i Medborgarhuset kan förvaltningen antingen säga upp kontraktet för lokalerna eller anpassa lokalerna för annan verksamhet inom förvaltningen. Sannolikheten att lokalerna behövs är stor då invånarantalet i Gamlestaden med omnejd växer. Ett nytt Världslitteraturhus i Gamlestaden kräver en utveckling och förändring av verksamheten vid biblioteket på Kortedala Torg. Den biblioteksverksamheten som ligger inom befolkningsramen och som idag bedrivs i lokaler i Medborgarhuset i Gamlestaden kommer att flyttas och finansiera biblioteksverksamheten vid Kortedala Torg. När Bergsjön får ett kulturhus och Gamlestaden ett världslitteraturhus anser förvaltningen att det är viktigt att biblioteksverksamhet finns kvar vid Kortedala torg och att den utvecklas till en modern mötesplats med tillgång till media i olika former. Ekologiskt perspektiv I den biblioteksstrategiska utredningen poängteras att den viktigaste faktorn vid framtida nyetableringar av bibliotek är att ha närhet till kollektivtrafik. En placering av världslitteraturhuset i anslutning till knutpunkt Gamlestaden stödjer stadens arbete för ett ökat hållbart resande. Biblioteken är en viktig och etablerad del i en mer hållbar livsstil. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 9(15)

51 Ett bibliotek utvecklar den nya knutpunkten till en mötesplats med ett bredare och mer hållbart utbud och det kommer att finnas tillgång till lokaler där man kan mötas utan att behöva betala. Socialt perspektiv Ett världslitteraturhus vid knutpunkten blir en viktig arena för stadens uppdrag att arbeta med utökad medborgardialog. Det geografiska läget innebär också att verksamheten hamnar i skärningspunkten mellan stadsdelarna Östra Göteborg, Örgryte-Härlanda, Centrum och Angered, vilket ger goda förutsättningar för vardagliga möten mellan medborgare från olika delar av staden. Detta bidrar till stadens arbete med integration och ett Jämlikt Göteborg. En närvaro av offentlig verksamhet i området kring knutpunkten ökar platsens attraktionskraft och trygghet. Barnkonventionen Det planerade samarbetet med Berättarministeriet kommer att starkt öka möjligheten att nå nya målgrupper av barn även för världslitteraturhuset. I Göteborg bor många barn och ungdomar med föräldrar samt far- och morföräldrar med kulturella rötter i andra delar av världen. Ett världslitteraturhus tillsammans med Berättarministeriet skulle på ett utmärkt sätt kunna bekräfta alla barns rätt till sitt kulturarv. Genom att synliggöra olika kulturyttringar ges stadens barn och ungdomar en möjlighet att visa och få bekräftat sin egen unika identitet i den nya globala världen. Förvaltningens överväganden För att förverkliga intentionerna, från såväl motion, tjänsteutlåtande och yrkande, gällande ett världslitteraturhus krävs en utökning av driftsbudget. Förvaltningen bedömer att ett världslitteraturhus kan leda till positiva effekter när det gäller stadens arbete med integration och ett Jämlikt Göteborg. Förvaltningen ser också att ett världslitteraturhus med placering i området kring knutpunkten ger nya möjligheter för samarbete och samverkan med andra kommunala aktörer som i sitt uppdrag behöver arbeta med medborgardialog. Samråd Samråd har skett med kulturförvaltningen, konsument - och medborgarservice samt stadsbyggnadskontoret. Samverkan Information i Förvaltningsövergripande samverkansgrupp Stadsdelsförvaltning Östra Göteborg Gitte Caous Stadsdelsdirektör Eeva Bolin Sektorschef Bilaga 1: Kostnadskalkyl Bilaga 2: Resursnämndsuppdrag för regionbibliotek Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 10(15)

52 Kulturnämndens PU och TU Bilaga 2 Utdrag ur protokoll Kulturnämnden Sammanträdesdatum Förfrågan från stadsdelsnämnd Östra Göteborg om medfinansiering av ett Världslitteraturhus 19 Dnr 0118/17 Kulturförvaltningen har den 18 januari 2017 upprättat ett tjänsteutlåtande i ovan rubricerat ärende. BESL 1. Kulturnämnden meddelar stadsdelsnämnden Östra Göteborg att kulturnämnden inte har någon möjlighet att medfinansiera driften av ett världslitteraturhus. 2. Kulturnämnden förklarar beslutet omedelbart justerat. Vid protokollet Stina Borrman Ordförande Mariya Voyvodova Justerare Kristina Tharing Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 11(15)

53 Tjänsteutlåtande Sektor Bibliotek Utfärdat Christina Persson/Kultur/GBGStad Diarienummer 0118/17 Telefon: E-post: Förfrågan från SDN Östra Göteborg om medfinansiering av ett världslitteraturhus Förslag till beslut 1. Kulturnämnden meddelar stadsdelsnämnden Östra Göteborg att kulturnämnden inte har någon möjlighet att medfinansiera driften av ett världslitteraturhus. 2. Kulturnämnden förklarar beslutet omedelbart justerat. Sammanfattning Stadsdelsnämnden Östra Göteborg har vid sammanträde den 17 januari beslutat att efterhöra hos kulturnämnden om intresse finns att medfinansiera driften av ett världslitteraturhus. Bakgrunden till förfrågan från SDN Östra Göteborg är kommunfullmäktiges beslut från att Medfinansiering av driften från Kulturnämnden ska undersökas i arbetet. Kulturförvaltningen har i enlighet med tidigare fattade beslut deltagit i samråd med stadsdelsförvaltningen Östra Göteborg i förstudiearbetet av världslitteraturhuset. Kostnaden för drift av världslitteraturhuset uppgår enligt beräkning från stadsdelsförvaltningen Östra Göteborg till 10,7 miljoner kr/år, varav kulturnämnden svarar på stadsdelsnämnden Östra Göteborgs förfrågan om medfinansiering att kulturnämnden inte har någon möjlighet att inom befintlig budgetram bidra till medfinansiering av driften för världslitteraturhuset. Kulturnämnden bidrar dock med ett antal system- och mediekostnader på liknande vis som till övriga resurs- och stadsdelsbibliotek i staden. Ekonomiska konsekvenser Kostnaden för drift av världslitteraturhuset uppgår enligt beräkning från stadsdelsförvaltningen Östra Göteborg till 10,7 miljoner kr/år, varav stadsdelsnämnden kan bidra med 5,7 miljoner kr via nuvarande resursnämndsuppdrag. De tillkommande kostnaderna för världslitteraturhuset uppgår då till 5,0 miljoner kr. Kulturnämnden har ingen möjlighet att inom befintlig budgetram bidra till medfinansiering av driften för världslitteraturhuset. Kulturnämnden bidrar dock med resurser som stödjer det fria medieflödet mellan stadens bibliotek och biblioteksanvändare, till exempel biblioteksdatasystem, logistiska system som fysiska transporter och automatiserad omsortering, mediekostnader inklusive e-resurser, barnbibliotekskonsulentstöd samt visst ekonomi- och uppföljningsstöd, vilka finansieras inom kulturnämndens budgetram. Dessa resurser är beräknade utifrån nuvarande verksamhetsstorlek av stadsdelsbibliotek och resursbibliotek. Den förväntade ökade användningen av biblioteksverksamheten i Östra Göteborg som tillkomsten av världslitteraturhuset kan komma att innebära, kan ge Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 12(15)

54 konsekvensen av en ökad kostnadspress på de gemensamma biblioteksresurserna inom kulturnämndens budget. Barnperspektivet Förvaltningen har inte funnit några särskilda aspekter på förfrågan om medfinansiering av ett världslitteraturhus utifrån detta perspektiv. Frågan i sig om etableringen av ett världslitteraturhus i Göteborg är av stort intresse ur barnperspektivet. Jämställdhetsperspektivet Förvaltningen har inte funnit några särskilda aspekter på förfrågan om medfinansiering av ett världslitteraturhus utifrån detta perspektiv. Frågan i sig om etableringen av ett världslitteraturhus i Göteborg är av stort intresse ur jämställdhetsperspektivet. Mångfaldsperspektivet Förvaltningen har inte funnit några särskilda aspekter på förfrågan om medfinansiering av ett världslitteraturhus utifrån detta perspektiv. Frågan i sig om etableringen av ett världslitteraturhus i Göteborg är av största intresse ur mångfaldsperspektivet. Miljöperspektivet Förvaltningen har inte funnit några särskilda aspekter på förfrågan om medfinansiering av ett världslitteraturhus utifrån detta perspektiv Omvärldsperspektivet Förvaltningen har inte funnit några särskilda aspekter på förfrågan om medfinansiering av ett världslitteraturhus utifrån detta perspektiv Bilaga: Förfrågan från stadsdelsnämnden Östra Göteborg, tjänsteutlåtande samt protokollsutdrag Expedieras till: Stadsdelsnämnden Östra Göteborg. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 13(15)

55 Ärendet Stadsdelsnämnden Östra Göteborg har vid sammanträde den 17 januari beslutat att efterhöra hos kulturnämnden om intresse finns att medfinansiera driften av ett världslitteraturhus. Bakgrunden till förfrågan från stadsdelsnämnden Östra Göteborg är kommunfullmäktiges beslut från att SDN Östra Göteborg ges rätt att via berörda instanser gå vidare med förstudie och/eller fördjupad förstudie för Världslitteraturhus på 1200 m²-alternativet. Medfinansiering av driften från Kulturnämnden ska undersökas i arbetet. Kulturförvaltningen har i enlighet med tidigare fattade beslut deltagit i samråd med stadsdelsförvaltningen Östra Göteborg i förstudiearbetet av världslitteraturhuset. Kulturnämnden har dock ingen möjlighet att inom befintlig budgetram bidra till medfinansiering av driften för världslitteraturhuset. Bakgrund Efter en motion av Maria Berntsson (KD) om att skapa ett världslitteraturhus i Gamlestaden beslutade kommunfullmäktige vid sammanträde att ge kulturnämnden i uppdrag att i samverkan med Östra Göteborg utreda förutsättningarna för att skapa ett Världslitteraturhus i Gamlestan samt att utredningen bör kopplas till Biblioteksplan för Göteborg Ärendet behandlades i kulturnämnden och överlämnades till kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen gav därefter i sitt beslut lokalsekretariatet i uppdrag att, i samverkan med stadsdelsnämnden Östra Göteborg och kulturnämnden, genomföra en behovsanalys och förstudie gällande ett världslitteraturhus. Lokalbehovsanalys utifrån placering vid Gamlestadstorget och kostnadsberäkning har sedan genomförts i enlighet med beslutet i kommunstyrelsen. Placeringen vid knutpunkten Gamlestadstorget kan anses vara optimal i enlighet med den bibliotekslokaliseringsanalys som genomförts kopplad till stadens biblioteksplan. Kommunfullmäktige beslutade därefter utifrån detta förslag att SDN Östra Göteborg ges rätt att via berörda instanser gå vidare med förstudie och/eller fördjupad förstudie för Världslitteraturhus på 1200 m²-alternativet. Medfinansiering av driften från Kulturnämnden och möjlighet till att lägga in befintlig verksamhet ska undersökas i arbetet. Kostnaden för drift av världslitteraturhuset uppgår enligt beräkning från stadsdelsförvaltningen Östra Göteborg till 10,7 miljoner kr/år, varav stadsdelsnämnden kan bidra med 5,7 miljoner kr via nuvarande resursnämndsuppdrag. De tillkommande kostnaderna för världslitteraturhuset uppgår då till 5,0 miljoner kr. Kulturnämnden har ingen möjlighet att inom befintlig budgetram bidra till denna medfinansiering av driften för världslitteraturhuset. Stadsdelsnämnden Östra Göteborg förutsätter att hela driftsbudgeten för världslitteraturhuset blir ett resursnämndsuppdrag. Att flytta resursnämndsuppdraget från Kortedala bibliotek till världslitteraturhuset innebär bland annat enligt kulturförvaltningen, att en omsorgsfull kommunikation kring förändringen bör genomföras i hela folkbiblioteksorganisationen. Kulturnämnden bidrar idag med resurser som stödjer det fria medieflödet mellan stadens bibliotek och biblioteksanvändare till exempel biblioteksdatasystem, logistiska system som fysiska transporter och automatiserad omsortering, mediekostnader inklusive e-resurser samt visst ekonomi- och uppföljningsstöd, vilka finansieras inom Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 14(15)

56 kulturnämndens budgetram. Dessa resurser står i relation till nuvarande verksamhetsstorlek av stadsdelsbibliotek och resursbibliotek. Om den förväntade ökade användningen av biblioteksverksamheten i Östra Göteborg som tillkomsten av världslitteraturhuset kan innebära, kan konsekvensen bli en ökad kostnadspress på de biblioteksgemensamma resurser som hanteras inom kulturnämndens budgetram. Syftet att placera världslitteraturhuset vid Gamlestadstorget, som är den knutpunkt som i stadsutvecklingsplaneringen beräknas få flest passerande av stadens samtliga knutpunkter, är dock naturligtvis att många fler än idag ska hitta till världslitteraturhuset och att tillgängligheten till kultur därmed ska öka. GÖTEBORGS STADS KULTURFÖRVALTNG Anna Rosengren förvaltningsdirektör Christina Persson T f sektorchef Bibliotek Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 15(15)

57 Yttrande (SD) Kommunstyrelsen Ärende Yttrande om förstudie för nytt världslitteraturhus Det finns flera aspekter på det nya så kallade världslitteraturhuset. Vi kan börja med det ekonomiska. Den årliga driftkostnaden uppskattas till kronor. Ändrat resursnämnduppdrag kan bidra med kronor. Det måste till ytterligare kronor från kommunstyrelsen i finansiering eftersom kulturnämnden inte kan bidra med något. Frågan är varifrån dessa pengar ska tas och vad som händer med resursnämndsuppdraget avseende regionbiblioteket. Två alternativ på lokal presenterades, ett på 700m2 och ett på 1200m2. Vilket alternativ landade det i till slut? Jo, det blev en lokal på 1356m2. Här sparas det sannerligen inte på krutet! Sedan har vi hela hanteringen i den politiska och tjänstemannamässiga organisationen lades motionen av kristdemokraterna. Nu, fyra år senare, har vi fått en förstudie på bordet. Hur mycket mer tid och kraft ska läggas på denna motion? Förslaget är att hyra in sig i lokaler utan upphandling. Om det konstateras att inhyrningen måste upphandlas riskerar Göteborgs stad böter på upp till 10% av hyran. Som sverigedemokraterna tidigare noterat ska invandrares intressen lyftas fram och hur viktigt det är för dem att lära känna sina rötter och sin kultur. Det är dags att göra likadant för svenskar. Var är det omhuldade så kallade hela-staden-perspektivet? Självklart ska öppettiderna vara generösa. Det ska vara öppet från tidig morgon till sen kväll samt på helger. Varför inte löpa hela linan ut och ha nattöppet också? Inrättandet av världslitteraturhuset kräver förändring av verksamheten i biblioteket vid Kortedala torg. Tji fick kulturnämnden. De kommer nämligen inte undan kostnader helt och hållet. De måste bistå med system- och mediekostnader i form av logistiksystem, e-resurser, fysiska tranporter och konsulentstöd. Det kan leda till ökad kostnadspress på de gemensamma biblioteksresurserna i kulturnämndens budget. Till allt detta kommer att det redan finns världskulturmuseum och planeras nytt kulturhus i Bergsjön till en kostnad av kronor. Vi sverigedemokrater motsätter oss kraftfull alla planer på världslitteraturhus och vill istället satsa medlen på vård, skola och omsorg.

58 Yttrande (KD)(M)(L) Kommunstyrelsen Handling Yttrande angående Information om förstudie för nytt världslitteraturhus Kristdemokraterna tog genom Maria Berntsson initiativ till ett Världslitteraturhus. Göteborg är en mångkulturell och mångspråkig stad, men staden är också mycket segregerad. Stadsbiblioteket och stadsdelsbiblioteken tillhandahåller litteratur på många av de språk som numera talas i landet. Vi ser fortfarande ett behov av att utveckla ett av dessa till ett världslitteraturhus. En placering i Gamlestaden hade varit mycket positiv då stadsdelen är en viktig knutpunkt mellan innerstaden och ytterstaden. Gamlestadens nuvarande bibliotek är dessutom i behov av en modernisering. I den remissbehandling som genomfördes i ärendet tillstyrkte SDN Östra Göteborg inrättandet och fullmäktige beslutade att tillstyrka motionen. Kulturnämnden fick i uppdrag av kommunstyrelsen att i samverkan med Östra Göteborg utreda förutsättningarna i motionens förslag. Detta ärende behandlades av stadsdelsnämnden Östra Göteborg och överlämnades till kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen gav i sitt beslut Lokalsekretariatet i uppdrag att, i samverkan med SDN Östra Göteborg och Kulturnämnden, genomföra behovsanalys och förstudie gällande ett världslitteraturhus. Enligt beslutet skulle uppdraget återredovisas senast SDN Östra Göteborg beslutade att föreslå kommunstyrelsen att utifrån förvaltningens behovsanalys samt uppskattning av kostnader godkänna alternativ 1 som innebär en verksamhet på en yta på cirka 1200 m2, gällande världslitteraturhus i Gamlestaden. Kulturnämnden säger sig inte ha möjlighet att bidra till driften. I samband med att de rödgrönas budget antogs i juni 2016 beslutades att SDN Östra Göteborg ges rätt att via berörda instanser gå vidare med förstudie och/eller fördjupad förstudie för Världslitteraturhus på 1200 m2-alternativet. Medfinansiering av driften från Kulturnämnden och möjlighet till att lägga in befintlig verksamhet ska undersökas i arbetet. Kostnaderna för ett världslitteraturhus innebär en ramökning med 5 mkr till SDN Östra Göteborg. Det ekonomiska läget gör att vi ser det som svårt att prioritera en sådan ramökning utan att dra ned på annan viktig verksamhet. Göteborg är i behov av fler mötesplatser med låga trösklar som vänder sig till alla oavsett ålder, kön, religion, etnicitet och språk. Men staden har en rad verksamheter så som förskola och äldreomsorg som behöver prioriteras. Vi kan inte ta ansvar för att betala ytterligare fem miljoner årligen till ett världslitteraturhus när Göteborgs Stads kärnverksamheter inte får de resurser de behöver. Alliansen menar att vi ska prioritera kärnverksamheterna först.

59 Yttrande MP, S, V Kommunstyrelsen Information om förstudie för nytt världslitteraturhus SDN Östra Göteborg har i ärendet informerat kommunstyrelsen om att de nu är redo att påbörja upphandling av lokaler för ett nytt världslitteraturhus. Nämndens problematik är att fullmäktige ännu inte avsatt driftsmedel för verksamheten och att de därför själva behöver stå för en eventuell kostnadsrisk till dess det skett. Fullmäktige kommer inte att göra en avsättning förrän budget för 2018 tas. Det innebär att det kan bli en olämplig försening i upphandlingen av lokal då nämnden inväntar fullmäktiges budgetbeslut. Nämnden har beräknat en totalkostnad på 10,7 mkr, varav 5,7 kommer tas från befintlig ram. Det kvarstår då 5 mkr att ta ställning till. Fullmäktige har tidigare bedömt en preliminär kostnad om 4,1 mkr, varav 3,5 mkr i hyreskostnad. Kostnadsökningen beror i största grad på Lokalsekretariatets uppdaterade hyreskostnad till 4 mkr. Resterande 0,4 mkr är en uppskattning om tillkommande kostnader gällande skalskydd, larm mm. Vi tror att den uppskattningen kan sänkas till 0,2 mkr. Det innebär en total kostnadsökning om 0,7 mkr per år jämfört med fullmäktiges preliminära skattning. Verksamheten bedöms generera kostnader under tre månader 2018 och sedan vara i full drift. Vi vill därför nu signalera till SDN Östra Göteborg och Lokalsekretariatet att vi avser att avsätta 1,2 mkr för verksamheten 2018 samt 4,8 mkr för verksamheten 2019 och framåt. Med den signalen hoppas vi att upphandling av lokaler inte behöver invänta fullmäktiges budgetbeslut.

60 Utdrag ur protokoll Sammanträdesdatum Dnr 0967/16 Motion av Helene Odenjung (L) m.fl. om att resa en staty till minne av Ingrid Segerstedt Wiberg Tidigare behandling Bordlagt den 23 februari 2017, 26. Handling 2017 nr 33. Yrkanden Helene Odenjung (L), Kalle Bäck (KD) och Kristina Tharing (M) yrkar bifall till förslaget från L, M och KD i kommunstyrelsen. Cecilia Dalman Eek (S) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Propositionsordning Ordföranden ställer propositioner på yrkandena och finner att kommunstyrelsens förslag bifallits. Omröstning begärs. Omröstning Godkänd voteringsproposition: Ja bifall till kommunstyrelsens förslag. Nej för bifall till Helene Odenjungs m fl yrkande. Omröstningen utfaller med 49 Ja mot 29 Nej. 3 ledamöter avstår från att rösta. Hur var och en röstar framgår av bilaga 5. Beslut Enligt kommunstyrelsens förslag: Den av Helene Odenjung (L) m fl väckta motionen avslås med hänvisning till kulturnämndens yttrande. Expedieras Kulturnämnden Park- och naturnämnden 1(5)

61 Vid protokollet Christina Hofmann Ordförande Lena Malm Justerare Aslan Akbas Justerare Marie-Louise Hänel Sandström Göteborgs Stad Kommunfullmäktige, utdrag ur protokoll 2(5)

62 Ärendenr: 18 Bilaga 5 Ärendemening: Motion av Helene Odenjung (L) m fl om att resa en staty till minne av Ingrid Segerstedt Wiberg Ja: 49 Nej: 29 Avstår: 3 Frånvarande: 0 Ledamot Parti Plats Funktion Resultat Aslan Akbas S 27 Ledamot Ja Rebecca Amiri M 44 Ersättare Nej Bo Anderssen L 39 Ledamot Nej Bettan Andersson V 65 Ledamot Ja Ingrid Andreae S 28 Ledamot Ja Mats Arnsmar S 9 Ledamot Ja Julia Bahner FI 74 Ledamot Avstår Kristina Bergman Alme L 15 Ledamot Nej Gunvor Bergquist V 54 Ersättare Ja Marie-Louise Bergström VV 70 Ledamot Ja Daniel Bernmar V 55 Ledamot Ja Maria Berntsson KD 58 Ledamot Nej Åke Björk M 40 Ersättare Nej Lisbeth Boëthius M 17 Ledamot Nej Sofi Bringsoniou S 26 Ledamot Ja Margareta Broang M 16 Ersättare Nej Jenny Broman V 62 Ledamot Ja Kalle Bäck KD 57 Ledamot Nej Cecilia Dalman Eek S 12 Ledamot Ja Axel Darvik L 37 Ledamot Nej Mohamud Dayib MP 52 Ledamot Ja Cristian Delgado S 30 Ersättare Ja Monika Djurner V 66 Ledamot Ja Gunnar Ekeroth MP 36 Ersättare Ja Håkan Eriksson V 63 Ersättare Ja Katarina Flisak M 60 Ledamot Nej Göteborgs Stad Kommunfullmäktige, utdrag ur protokoll 3(5)

63 Ann Catrine Fogelgren L 14 Ledamot Nej Jörgen Fogelklou SD 78 Ledamot Ja Eva-Lena Fransson S 11 Ersättare Ja Sanna Ghotbi FI 73 Ledamot Avstår Robert Hammarstrand S 25 Ledamot Ja Alma Handzar S 24 Ledamot Ja Lars Hansson SD 76 Ledamot Ja Åsa Hartzell M 49 Ledamot Nej Tom Heyman VV 67 Ledamot Ja Christina Hjort Bröndt M 59 Ledamot Nej Christer Holmgren M 48 Ledamot Nej Saida Hussein S 29 Ledamot Ja Marie-Louise Hänel Sandström M 18 Ledamot Nej Marina Johansson S 5 Ledamot Ja Ann Karlsson V 64 Ledamot Ja Piotr Kiszkiel L 4 Ledamot Nej David Lega KD 56 Ledamot Nej Staffan Levinsson SD 77 Ledamot Ja Staffan Lindström S 7 Ersättare Ja Emilie Lotterberg M 41 Ledamot Nej Viktor Löfving M 46 Ersättare Nej Lena Malm S 1 Ordförande Ja Bobbo Malmström V 61 Ledamot Ja Ali Moeeni S 22 Ledamot Ja Henrik Munck MP 51 Ersättare Ja Johan Nyhus S 6 Ledamot Ja Magnus Nylander M 47 Ersättare Nej Helene Odenjung L 13 Ledamot Nej Toni Orsulic M 43 Ersättare Nej Ann-Marie Palm S 32 Ledamot Ja Kristina Palmgren L 38 Ledamot Nej Theo Papaioannou VV 68 Ledamot Ja Catarina Pettersson VV 69 Ledamot Ja Göteborgs Stad Kommunfullmäktige, utdrag ur protokoll 4(5)

64 Karin Pleijel MP 35 Ledamot Ja Jonas Ransgård M 21 Ledamot Nej Elisabet Rothenberg M 3 2:e v Ordf Nej Maria Rydén M 19 Ledamot Nej Endrick Schubert S 8 Ledamot Ja Reger Shafik S 23 Ledamot Ja Marcus Silverbåge SD 81 Ersättare Ja Birgitta Simonsson M 45 Ledamot Nej Jimmy Ståhl SD 80 Ledamot Ja Stina Svensson FI 75 Ledamot Avstår Özgür Tasbas MP 50 Ledamot Ja Eva Ternegren MP 34 Ersättare Ja Kristina Tharing M 20 Ledamot Nej Björn Tidland SD 79 Ledamot Ja Derya Tumayer MP 2 Ersättare Ja Mattias Tykesson M 42 Ledamot Nej Michael Törnqvist MP 33 Ledamot Ja Martin Wannholt M 72 Ledamot Ja Hillevi Werring MP 53 Ersättare Ja Camilla Widman S 10 Ersättare Ja Roshan Yigit S 31 Ledamot Ja Anders Åkvist VV 71 Ledamot Ja Göteborgs Stad Kommunfullmäktige, utdrag ur protokoll 5(5)

65 Handling 2017 nr 33 Yttrande över motion av Helene Odenjung (L) m fl om att resa en staty till minne av Ingrid Segerstedt Wiberg Till Göteborgs kommunfullmäktige Kommunstyrelsens förslag Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar: Den av Helene Odenjung (L) m fl väckta motionen avslås med hänvisning till kulturnämndens yttrande. Vid behandlingen av ärendet i kommunstyrelsen förekom skiljaktiga meningar. --- Helene Odenjung (L) yrkade att motionen skulle anses besvarad i enlighet med yrkande från L, M och KD den 20 januari Mariya Voyvodova (S) yrkade att motionen skulle avstyrkas med hänvisning till kulturnämndens yttrande. Lars Hansson (SD) yrkade att motionen skulle avstyrkas med hänvisning till kulturnämndens yrkande i enlighet med yrkande från SD den 9 november Kommunstyrelsen beslutade utan omröstning att bifalla Mariya Voyvodovas och Lars Hanssons yrkanden. Representanterna från S, MP och V antecknade som yttrande en skrivelse från den 9 november Göteborg den 25 januari 2017 Göteborgs kommunstyrelse Ann-Sofie Hermansson Lina Isaksson 1(1)

66 Yttrande S, MP,V Kommunstyrelsen Ärende 3.1 Yttrande angående motion av Helene Odenjung (L) m.fl. om att resa en staty till minne av Ingrid Segerstedt Wiberg Ingrid Segerstedt Wiberg kämpade för en humanitär flyktingpolitik och mänskliga rättigheter. Hon hade ett särskilt engagemang för freds- och biståndspolitik samt kultur- och utbildningsfrågor. En staty till minne av Ingrid Segerstedt Wiberg skulle kunna vara en viktig symbol för mänskliga rättigheter i Göteborg och världen. Det är samtidigt viktigt att motioner inte särbehandlas och att beslutsgången är transparent och likvärdig. Om kommunfullmäktige skulle ställa sig bakom motionen skulle det innebära att kommunfullmäktige ger en särskild ställning för motionen och därmed frångår de regler som ställs i donationsfonden. Motioner ska behandlas på ett likvärdigt sätt, och ställas mot alla andra motioner fullmäktigeledamöterna lägger fram när utlysning ur Charles Felix Lindbergs donationsfond sker. En jämlik och rättvis hantering av utdelningsstyrelsens medel är en grundläggande och självklar princip. Genom att hantera motionen inom ramen för den ordinarie processen rörande Charles Felix Lindbergs donationsfond säkerställs denna. Mot bakgrund av ovanstående delar vi Kulturnämndens uppfattning att motionen bör hanteras tillsammans med övriga motioner som läggs av kommunfullmäktige om användning av disponibla medel ur Charles Felix Lindbergs donationsfond.

67 Göteborg den 20 januari 2017 Yrkande (L) (M) (KD) Kommunstyrelsen Ärende 3.1 Yrkande angående motion av Helene Odenjung (L) mfl. om att resa en staty till minne av Ingrid Segerstedt Wiberg FÖRSLAG TILL BESL Kommunstyrelsen och kommunfullmäktige föreslås besluta Att anse motionen besvarad ÄRENDET Ett stort antal ledamöter, över partigränserna i kommunfullmäktige, har tillsammans väckt förslaget om att resa en staty till Ingrid Segerstedt Wibergs minne. Förslaget har gått ut på remiss till Kulturnämnden samt Park- och naturnämnden, där har förslaget mötts av positiv respons. I en tid när mänskliga rättigheter är starkt ifrågasatta är det viktigt att påminna att de mänskliga rättigheterna är universella och gäller för alla och envar. Att vi alla är födda fria och lika i värde och rättigheter. Ingrid Segerstedt Wiberg kämpade under hela sin livsgärning för dessa värden. Att hedra minnet av Ingrid Segerstedt-Wibergs gärning och liv med en staty i centrala Göteborg skulle skapa en tydlig symbol för att arbetet för demokrati och mänskliga rättigheter aldrig får avstanna, att varje ny generation måste vinnas. Vart tredje år kan kommunfullmäktiges ledamöter lämna förslag till Charles Felix Lindbergs donationsfond och under 2017 är det möjligt att ansöka om medel. Vi kommer därför att återkomma med en liknande motion till donationsfonden och där säkra finansiering så att en staty av Ingrid kan stå klar senast till jubileumsåret 2021.

68 Yrkande (SD) Kommunstyrelsen Ärende 3.1 Staty till minne av Ingrid Segerstedt Wiberg Att det behövs kvinnliga förebilder och personer som arbetar för mänskliga rättigheter håller SD med om till fullo. Men av formella skäl vill vi hänvisa till förvaltningens förslag i kulturnämnden när det gäller ställningstagande till motionen. Kommunstyrelsen föreslås besluta: Avslå motionen med hänvisning till kulturnämndens yttrande.

69 Tjänsteutlåtande Utfärdat Diarienummer 0967/16 Stadsutveckling Hedwig Andrén Telefon E-post: Motion av Helene Odenjung (L), Ann Catrine Fogelgren (L), Mariya Voyvodova (S), Julia Bahner (FI), Karin Pleijel (MP), Ann-Sofie Hermansson (S), Maria Rydén (M), Bettan Andersson (V) och Matilda Granberg-Stålbert (KD) om att resa en staty till minne av Ingrid Segerstedt Wiberg Motionen Motionärerna förslår kommunfullmäktige att staden ska resa en staty till minne av Ingrid Segerstedt-Wiberg. Ingrid Segerstedt-Wiberg föddes den 18 juni 1911 och verkade under hela sin livstid, fram till sin död den 21 maj 2010, för demokrati, yttrandefrihet, fred och mänskliga rättigheter genom sitt arbete inom journalistiken, politiken och det humanitära arbetets tjänst ofta med en vass penna och en uppfordrande röst. Motionärerna tillsammans med ett flertal organisationer och sammanslutningar har startat en uppmaning för att få en staty till minne av Ingrid Segerstedt-Wiberg på plats till Göteborgs 400-års jubileum. Remissinstanser Motionen har remitterats för yttrande till kulturnämnden och park- och naturnämnden. Remissinstansernas svar är sammanställda i nedanstående tabell. Remissinstans Beslut Kommentar Kulturnämnden Park- och naturnämnden Avstyrker Yttrande (M), (KD) Yrkande L Tillstyrker Motionen bör hanteras tillsammans med övriga motioner om användning av disponibla medel ur Charles Felix Lindbergs donationsfond som inkommer till kommunfullmäktige Översänder förvaltningens tjänsteutlåtande som eget yttrande. Ekonomiska konsekvenser Kulturförvaltningen förespråkar att motionen hanteras inom Charles Felix Lindbergs donationsfond som då står för investeringskostnaden. Park- och naturnämnden har ansvar för att sköta och förvalta stadens skulpturer. Ett eventuellt beslut om en staty medför ekonomiska konsekvenser för skötsel och underhåll. 1(13)

70 Barn- och jämställdhetsperspektivet Barn behöver bra och gärna tydliga förebilder under sin uppväxt som är både män och kvinnor. I Göteborg finns det idag både skulpturer som föreställer män och som föreställer kvinnor. De som avbildar kvinnor föreställer nästan aldrig någon särskild person utan är mer ett vackert, ofta passivt, objekt. De skulpturer, eller monument, som föreställer eller manifesterar män är däremot ofta en avbild av eller till minne av någon särskilt betydelsefull man. Det är därför särskilt positivt att förslaget i detta fall är att resa en staty till minne av en betydelsefull kvinna. Mångfaldsperspektivet Ingrid Segerstedt-Wiberg gjorde sig bl a känd för sitt arbete för mänskliga rättigheter och för att förbättra flyktingars situation. Miljöperspektivet Stadsledningskontoret ser inga särskilda aspekter på förslaget utifrån detta perspektiv. Omvärldsperspektivet Stiftelsen Charles Felix Lindbergs donationsfond är en stiftelse med anknuten förvaltning, vilket innebär att kommunstyrelsen har det yttersta ansvaret för stiftelsens angelägenheter. Enligt testamentet ska fondens avkastning var tredje år användas till stadens prydande och förskönande och avkastningen ska användas till skulpturer, parkanläggningar och planteringar. Kulturnämnden är tillika utdelningsstyrelse för Charles Felix Lindbergs donationsfond och ansvarar för utdelning av anslag enligt donatorns vilja. Förslag om utsmyckningsuppdrag väcks genom motion i kommunfullmäktige under hösten Kommunfullmäktige kommer besluta att motioner om användning av disponibla medel ur Charles Felix Lindbergs donationsfond vid fullmäktiges sammanträde hösten Därefter beslutar kommunfullmäktige vidare att ge utdelningsstyrelsen för stiftelsen i uppdrag att yttra sig över inkomna motioner samt återkomma till kommunfullmäktige med förslag till fördelning av disponibla medel. Hela proceduren beräknas vara klar våren Stadsledningskontoret Hedwig Andrén Handläggare Jessica Granath Avdelningschef Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Motionen Kulturnämndens handlingar Park- och naturnämndens handlingar Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 2(13)

71 Motionen Bilaga 1 Handling 2016 nr 124 Motion av Helene Odenjung (L), Ann Catrine Fogelgren (L), Mariya Voyvodova (S), Julia Bahner (FI), Karin Pleijel (MP), Ann-Sofie Hermansson (S), Maria Rydén (M), Bettan Andersson (V) och Matilda Granberg-Stålbert (KD) om att resa en staty till minne av Ingrid Segerstedt Wiberg Göteborg den 2 juni 2016 Ingrid Segerstedt-Wiberg föddes den 18 juni 1911 och verkade under hela sin livstid, fram till sin död den 21 maj 2010, för demokrati, yttrandefrihet, fred och mänskliga rättigheter genom arbete inom journalistiken, politiken och det humanitära arbetets tjänst ofta med en vass penna och en uppfordrande röst. Hennes bakgrund täcker uppgifter som flyktingkurator för Göteborgs stad, ordförande för FN-förbundet och andreredaktör för Göteborgs-Posten. Som riksdagsledamot, bland annat i konstitutionsutskottet, drev hon demokratifrågorna men hon var också engagerad i socialpolitik, utbildnings-, invandrings- och flyktingfrågor. Hon engagerade sig också i fredsfrågorna och var medlem av Internationella Kvinnoförbundet för folk och fred (IKFF) där hon var den svenska sektionens ordförande under åren Ett fler organisationer och sammanslutningar har startat en uppmaning för att få en staty över Ingrid Segerstedt Wiberg på plats till Göteborgs 400-års jubileum. Torgny Segerstedtmonumentet, den tio meter höga obelisken vid Vasaplatsen, invigdes redan Nu finns möjligheten för staden att lyfta fram Ingrid Segerstedt-Wiberg som tydlig symbol för att arbetet med demokrati och mänskligrättigheter aldrig får avstanna. Möjligheten för göteborgare och för ledamöter av kommunfullmäktige att föreslå statyer är via motioner till Charles Felix Lindbergs Donationsfond, som har nästa sökperiod inför Med ett positivt beslut i kommunfullmäktige kan en ansökan lämnas in till donationsfonden under 2017 så att en staty kan stå klar till jubileumsåret Kommunfullmäktige föreslås besluta Att ställa sig bakom förslaget om en staty/monument för att hedra Ingrid Segerstedt-Wiberg Helene Odenjung (L) Ann Catrine Fogelgren (L) Mariya Voyvodova (S) Julia Bahner (FI) Karin Pleijel (MP) Ann-Sofie Hermansson (S) Maria Rydén (M) Bettan Andersson (V) Matilda Granberg-Stålbert (KD) Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 3(13)

72 Bilaga brev från Anna-Lisa Björneberg Ämne: Staty Ingrid SW En staty till minne av Ingrid Segerstedt Wiberg Vi, undertecknade organisationer, utbildningar och sammanslutningar, uppmanar dig som ledamot i Göteborgs kommunfullmäktige att väcka frågan om att resa en staty i staden till minne av Ingrid Segerstedt Wiberg. Ingrid avled den 21 maj 2010 efter ett långt liv i journalistikens, politikens och det humanitära arbetets tjänst. Hon skulle en månad senare ha fyllt 99 år. Ända till ett par år före sin död var hon aktiv med sin vassa penna och uppfordrande röst. Få personer har under så lång tid och så enträget varit verksamma över ett så vidsträckt område. En stridbar, principfast och orädd kämpe för demokrati, yttrandefrihet, fred och mänskliga rättigheter. En knivskarp och välkänd profil med förankring i Göteborg. Vi menar att Ingrid bör läggas till de många betydelsefulla män och mycket få kvinnor som fått statyer eller monument resta till sitt minne i Göteborg. Vi önskar skyndsam handläggning och beslut, som om det blir positivt, kan få en ansökan med till Charles Felix Lindbergs Donationsfond inför utdelningen år Det skulle hedra Göteborg att, utöver obelisken till minne av Torgny Segerstedt, också kunna visa upp en staty över dottern, Ingrid Segerstedt Wiberg till jubiléumsåret Två framstående göteborgare som satt tydliga spår i både den nationella och den internationella debatten. Namninsamling för att få till stånd en staty över Ingrid Segerstedt Wiberg Ingrid Segerstedt Wiberg var en betydelsefull person för IKFF som ordförande för den svenska sektionen. Flera medlemmar höll kontakten med henne så länge hon levde och inspirerades av hennes kamp för fred och frihet. På årsmötet 2016 tog vi beslut att verka för att Göteborgs stad låter uppföra en staty till hennes minne. Vi är övertygade att många organisationer i Göteborg snabbt vill ställa sig bakom detta initiativ så att statyn kan vara på plats till Göteborgs 400-årsjubileum Vi organisationer, som är positiva till detta ber kommunfullmäktigeledamöter, så många som möjligt och från flera partier, lägga en motion i fullmäktige. Om beslutet blir positivt går en ansökan till Charles Felix Lindbergs donationsfond. Där delas ut medel till stadens utsmyckning vartannat år. Nästa gång är 2017 så det är bråttom! Vill din organisation stå bakom den här begäran så skicka bara ett mailsvar till mig så snart som möjligt med ditt namn och din organisations. Vi avslutar brevet till politikerna med en lista över alla som stöder det hela och skickar det till så många fullmäktigeledamöter som möjligt. Kom gärna med tips på möjliga personer som kan stödja detta. Göteborg den 15 mars 2016 Anna-Lisa Björneberg Ordförande Internationella Kvinnoförbundet för fred och frihet Göteborgskretsen Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 4(13)

73 Följande har till dags dato skrivit under uppmaningen till Göteborgs kommunfullmäktige att skriva en motion för att få till stånd en staty över Ingrid Segerstedt Wiberg till Göteborgs 400-års jubileum. Internationella Kvinnoförbundet för fred och frihet Anna-Lisa Björneberg Svenska Kvinnors Vänsterförbund Ianthe Holmberg Kvinnor för fred Ingela Mårtensson Svenska Freds-och skiljedomsföreningen Tomas Magnusson Svenska läkare mot kärnvapen Gunnar Westberg Styrelsen Ingrid Segerstedtgymnasiet Anette Carlsson Stiftelsen Torgny Segerstedts Minne Maj-Britt Anckar Kvinnliga diskussionsklubben Birgitta Berglund Nilsson Kvinnojourer i Väst Paula Atterfelt Hulden Kvinnliga Akademiker Lisbeth Stenberg Kultur i Väst Katarina Hultin Fredrika Brehmerförbundet Monica Påhlsson Soroptimisterna /Mölndal/ Paula Atterfelt Hulden Feministiskt Initiativ Julia Bahner Liberala Kvinnor Kerstin Keen Göteborg den 31 mars 2016 Anna-Lisa Björneberg Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 5(13)

74 Kulturnämndens handlingar Bilaga 2 Utdrag ur protokoll Kulturnämnden Sammanträdesdatum Yttrande till kommunstyrelsen över motion av Helene Odenjung (L) m fl. om att resa en staty till minne av Ingrid Segerstedt Wiberg 161 Dnr 1183/16 Kulturförvaltningen har den 5 september 2016 upprättat ett tjänsteutlåtande i ovan rubricerat ärende. Ordförande Mariya Voyvodova (S) anmäler jäv och deltar inte i överläggningar och beslut. Yttrande från M och KD enligt bilaga 4 till protokollet. Maria Nilsson (L) yrkar enligt bilaga 5 till protokollet att motionen tillstyrks. Kristina Tharing (M) yrkar bifall till tjänsteförslaget. Andre vice ordförande Kristina Tharing ställer yrkandena under proposition och finner att hennes eget yrkande med övervägande ja bifallits. BESL 1. Kulturnämnden avstyrker motionen av Helene Odenjung (L) m fl. om att resa en staty till minne av Ingrid Segerstedt Wiberg. 2. Kulturnämnden översänder förvaltningens tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen som eget yttrande. 3. Paragrafen förklaras omedelbart justerad. Maria Nilsson (L) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget förslag (bilaga 6 till protokollet). Vid protokollet Stina Borrman Justeringsperson Kristina Tharing (M) Justeringsperson Lars-Olof Karlsson Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 6(13)

75 Yttrande (M), (KD) Kulturnämnden Ärende 15 Yttrande angående motion av Helene Odenjung m.fl. om att resa en staty till minne av Ingrid Segerstedt Wiberg Vi delar fullt ut motionärernas intentioner och anser att det är ett i grunden bra förslag. Dock är det som motionärerna själva skriver Charles Felix Lindbergs donationsfond som är den instans som kan få förslaget att bli verklighet. Vi uppmuntrar därför motionärerna att vända sig till Charles Felix Lindbergs donationsfond med en motion. Med det tillstyrker vi förvaltningens förslag. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 7(13)

76 Göteborg Yrkande (L) Ärende 15 Yrkande angående motion av Helene Odenjung (L) gällande att resa staty till minne av Ingrid Segerstedt Wiberg Kulturnämnden föreslås besluta Att tillstyrka motionen Ingrid Segerstedt-Wiberg verkade under hela sin livstid, , för demokrati, yttrandefrihet, fred och mänskliga rättigheter genom arbete inom journalistiken, politiken och det humanitära arbetets tjänst ofta med en vass penna och en uppfordrande röst. Ett flertal organisationer och sammanslutningar har startat en uppmaning för att få en staty över Ingrid Segerstedt Wiberg på plats till Göteborgs 400-års jubileum. Med ett positivt beslut i kommunfullmäktige kan en ansökan lämnas in till donationsfonden under 2017 så att en staty kan stå klar till jubileumsåret Liberalerna tillsammans med en rad kvinnor i kommunfullmäktige lämnade in ett initiativ om att resa en staty över Ingrid Segerstedt-Wiberg och hennes minne i centrala Göteborg. Detta lagom till jubileumsåret 2021 för en tydlig symbol att arbetet för demokrati och mänskliga rättigheter aldrig får avstanna. Under augusti biföll Park- och naturnämnden som ansvara för att sköta och förvalta stadens skulpturer motionen i sitt yttrande till Stadsledningskontoret. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 8(13)

77 Tjänsteutlåtande Fri konst och kultur Utfärdat Cecilia Borgström-Fälth Diarienummer 1183/16 Telefon: E-post: Yttrande till kommunstyrelsen över motion av Helene Odenjung (L) m fl. om att resa en staty till minne av Ingrid Segerstedt Wiberg Förslag till beslut 1. Kulturnämnden avstyrker motionen av Helene Odenjung (L) m fl. om att resa en staty till minne av Ingrid Segerstedt Wiberg. 2. Kulturnämnden översänder förvaltningens tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen som eget yttrande. 3. Paragrafen förklaras omedelbart justerad. Sammanfattning Helene Odenjung (L), Ann Catrine Fogelgren (L), Mariya Voyvodova (S), Julia Bahner (FI), Karin Pleijel (MP), Ann-Sofie Hermansson (S), Maria Rydén (M), Bettan Andersson (V) och Matilda Granberg-Stålbert (KD) har i kommunfullmäktige motionerat om att resa en staty till minne av Ingrid Segerstedt Wiberg. I motionen hänvisar man till Charles Felix Lindbergs donationsfond. Stiftelsen Charles Felix Lindbergs donationsfond är en stiftelse med anknuten förvaltning, vilket innebär att kommunstyrelsen har det yttersta ansvaret för stiftelsens angelägenheter. Enligt testamentet ska fondens avkastning var tredje år användas till stadens prydande och förskönande och avkastningen ska användas till skulpturer, parkanläggningar och planteringar. Kulturnämnden är tillika utdelningsstyrelse för Charles Felix Lindbergs donationsfond och ansvarar för utdelning av anslag enligt donatorns vilja. Förslag om utsmyckningsuppdrag väcks genom motion i kommunfullmäktige under hösten Kommunfullmäktige kommer besluta att motioner om användning av disponibla medel ur Charles Felix Lindbergs donationsfond vid fullmäktiges sammanträde hösten Därefter beslutar kommunfullmäktige vidare att ge utdelningsstyrelsen för stiftelsen i uppdrag att yttra sig över inkomna motioner samt återkomma till kommunfullmäktige med förslag till fördelning av disponibla medel. Hela proceduren beräknas vara klar våren Arbetsgång då medel beviljats ur Charles Felix Lindbergs donationsfond Då medel beviljats ur fonden sker ingen utbetalning till sökande förening eller organisation. Medlen behålls av fonden som bekostar åtgärder förbundna med de beslutade utsmyckningsuppdragen. Projekten genomförs som samarbetsprojekt där representanter för kulturförvaltningen, brukarna, konstnärer och eventuell arkitekt medverkar. Ofta inbjuds en eller flera konstnärer/arkitekter för att lämna skissförslag på utförande. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 9(13)

78 Politisk beslutsinstans för olika åtgärder under projektets gång är kulturnämndens utskott Göteborg Konst som har utdelningsstyrelsens uppdrag att hantera vissa frågor rörande Charles Felix Lindbergs donationsfond. Ekonomiska konsekvenser Förvaltningen har inte funnit några särskilda aspekter på frågan ur detta perspektiv, utan förespråkar enligt ovan resonemang att motionen ska hanteras tillsammans med andra motioner till kommunfullmäktige rörande Charles Felix Lindbergs donationsfond. Barnperspektivet Förvaltningen har inte funnit några särskilda aspekter på frågan ur detta perspektiv. Jämställdhetsperspektivet Att hantera motionen inom ramen för den ordinarie processen rörande Charles Felix Lindbergs donationsfond säkerställer en jämlik och rättvis hantering av de medel som utdelningsstyrelsen förfogar över. Mångfaldsperspektivet Förvaltningen har inte funnit några särskilda aspekter på frågan ur detta perspektiv. Miljöperspektivet Förvaltningen har inte funnit några särskilda aspekter på frågan ur detta perspektiv. Omvärldsperspektivet Förvaltningen har inte funnit några särskilda aspekter på frågan ur detta perspektiv. Förvaltningens synpunkter Förvaltningen föreslår med ovanstående som bakgrund att motionen om att resa en staty över Ingrid Segerstedt Wibergs minne avstyrks. Motionen bör istället hanteras tillsammans med övriga motioner om användning av disponibla medel ur Charles Felix Lindbergs donationsfond som inkommer till kommunfullmäktige GÖTEBORGS STADS KULTURFÖRVALTNG Anna Rosengren Förvaltningsdirektör Jonna Ulin Sektorschef Fri konst och kultur Bilaga: Motion av Helene Odenjung (L), Ann Catrine Fogelgren (L), Mariya Voyvodova (S), Julia Bahner (FI), Karin Pleijel (MP), Ann-Sofie Hermansson (S), Maria Rydén (M), Bettan Andersson (V) och Matilda Granberg-Stålbert (KD) om att resa en staty till minne av Ingrid Segerstedt Wiberg. Expedieras till: Kommunstyrelsen. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 10(13)

79 Park- och naturnämndens handlingar Bilaga 3 Utdrag ur protokoll Sammanträdesdatum Yttrande till stadsledningskontoret över motion gällande att resa staty till minne av Ingrid Segerstedt Wiberg 122, Diarienummer 0605/16 Ärendet Stadsledningskontoret har gett park- och naturnämnden möjlighet att lämna synpunkter på motionen om att resa staty till minne av Ingrid Segerstedt Wiberg. Handling Park- och naturförvaltningens tjänsteutlåtande, daterat Beslut Park- och naturnämnden översänder förvaltningens tjänsteutlåtande som eget yttrande till stadsledningskontoret. Vid protokollet Anna Bäcklund Ordförande Cecilia Dalman Eek (S) Justerare Eva Jansson (M) Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 11(13)

80 Tjänsteutlåtande Verksamhetsområde/avdelning Utfärdat Helen Svenstam Diarienummer 0605/16 Telefon E-post: Yttrande till stadsledningskontoret över motion gällande att resa staty till minne av Ingrid Segerstedt Wiberg Förslag till beslut Park- och naturnämnden tillstyrker motionen om att resa staty till minne av Ingrid Segerstedt Wiberg och översänder förvaltningens tjänsteutlåtande som eget yttrande till stadsledningskontoret. Ekonomiska konsekvenser Park- och naturnämnden har ansvar för att sköta och förvalta stadens skulpturer. Ett ev beslut om en staty medför ekonomiska konsekvenser för skötsel, underhåll och klottersanering för nämnden som bör beaktas i den fortsatta handläggningen. Ärendet Stadsledningskontoret har gett park- och naturnämnden möjlighet att lämna synpunkter på motionen om att resa staty till minne av Ingrid Segerstedt Wiberg. Yttrandet ska lämnas senast Bakgrund Ingrid Segerstedt-Wiberg verkade under hela sin livstid, , för demokrati, yttrandefrihet, fred och mänskliga rättigheter genom arbete inom journalistiken, politiken och det humanitära arbetets tjänst ofta med en vass penna och en uppfordrande röst. Ett flertal organisationer och sammanslutningar har startat en uppmaning för att få en staty över Ingrid Segerstedt Wiberg på plats till Göteborgs 400-års jubileum. Med ett positivt beslut i kommunfullmäktige kan en ansökan lämnas in till donationsfonden under 2017 så att en staty kan stå klar till jubileumsåret Förvaltningens överväganden Förvaltningen föreslår att nämnden tillstyrker förslaget. Konsekvensbedömningar Barnperspektivet Barn behöver bra och gärna tydliga förebilder under sin uppväxt som är både män och kvinnor. I Göteborg finns det idag både skulpturer som föreställer män och som föreställer kvinnor. De som avbildar kvinnor föreställer nästan aldrig någon särskild person utan är mer ett vackert, ofta passivt, objekt. De skulpturer, eller monument, som föreställer eller manifesterar män är däremot ofta en avbild av eller till minne av någon särskilt betydelsefull man. Det är därför särskilt positivt att förslaget om att resa en staty till minne av en betydelsefull person i detta fall avser en betydelsefull kvinna. Jämställdhetsperspektivet Se under Barnperspektivet. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 12(13)

81 Mångfaldsperspektivet Ingrid Segerstedt Wiberg gjorde sig bl a känd för sitt arbete för mänskliga rättigheter och för att förbättra flyktingars situation. Miljöperspektivet Inga särskilda aspekter på frågan utifrån detta perspektiv. Omvärldsperspektivet Ingrid Segerstedt Wiberg var verksam inom flera områden med ett brett omvärldsperspektiv såsom Göteborgs stads flyktingkurator efter andra världskriget, ordförande för Svenska FN-förbundet, riksdagsledamot för Liberalerna, andre redaktör för Göteborgs-Posten mm. Mottagare av beslut Beslutet ska skickas till Stadsledningskontoret. Linda Nygren Direktör Jakob Andreasson Verksamhetschef Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 13(13)

82 Utdrag ur protokoll Sammanträdesdatum Dnr 0960/16 Motion av Tom Heyman (VägV) m.fl. om stadens engagemang för Ostindiefararen Götheborg Tidigare behandling Bordlagt 26 januari 2017, 34 och den 23 februari 2017, 24. Handling 2016 nr 226. Yrkanden Eva Ternegren (MP) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Tom Heyman (Väg) yrkar återremiss till kommunstyrelsen för utredning av placering av Ostindiefararen Götheborg. Propositionsordning Ordföranden ställer först propositioner på dels ärendets avgörande idag och dels ärendets återremiss och finner att kommunfullmäktige beslutat avgöra ärendet vid dagens sammanträde. Omröstning begärs. Omröstning Godkänd voteringsproposition: Ja för ärendets avgörande idag. Nej för ärendets återremiss. Omröstningen utfaller med 74 Ja mot 5 Nej. 2 ledamöter är frånvarande. Hur var och en röstar framgår av bilaga 4. Kommunfullmäktige beslutar härefter att bifalla kommunstyrelsens förslag. Beslut Enligt kommunstyrelsens förslag: Den av Tom Heyman m.fl. väckta motionen anses besvarad med hänvisning till yttrande från S, MP och V den 14 december Reservation Vägvalet reserverar sig mot beslutet i enlighet med följande: Vägvalet reserverar sig mot att besluta om lokalisering idag. Den angivna platsen är av många anledningar olämplig. Det finns tid att utreda en bättre lämpad plats, lämpligen då i Klippans kulturreservat där verksamheten ursprungligen var lokaliserad. 1(5)

83 Expedieras Kulturnämnden Kommunintressent Göteborg & Co AB Vid protokollet Christina Hofmann Ordförande Lena Malm Justerare Aslan Akbas Justerare Marie-Louise Hänel Sandström Göteborgs Stad Kommunfullmäktige, utdrag ur protokoll 2(5)

84 Ärendenr: 16 Bilaga 4 Ärendemening: Motion av Tom Heyman (VägV) m fl. om stadens engagemang för Ostindiefararen Götheborg Ja: 74 Nej: 5 Avstår: 0 Frånvarande: 2 Ledamot Parti Plats Funktion Resultat Aslan Akbas S 27 Ledamot Ja Rebecca Amiri M 44 Ersättare Ja Bo Anderssen L 39 Ledamot Ja Bettan Andersson V 65 Ledamot Ja Ingrid Andreae S 28 Ledamot Ja Mats Arnsmar S 9 Ledamot Ja Julia Bahner FI 74 Ledamot Ja Kristina Bergman Alme L 15 Ledamot Ja Gunvor Bergquist V 54 Ersättare Ja Marie-Louise Bergström VV 70 Ledamot Nej Daniel Bernmar V 55 Ledamot Ja Maria Berntsson KD 58 Ledamot Ja Åke Björk M 40 Ersättare Ja Lisbeth Boëthius M 17 Ledamot Ja Sofi Bringsoniou S 26 Ledamot Ja Margareta Broang M 16 Ersättare Ja Jenny Broman V 62 Ledamot Ja Kalle Bäck KD 57 Ledamot Ja Cecilia Dalman Eek S 12 Ledamot Ja Axel Darvik L 37 Ledamot Ja Mohamud Dayib MP 52 Ledamot Ja Cristian Delgado S 30 Ersättare Ja Monika Djurner V 66 Ledamot Ja Gunnar Ekeroth MP 36 Ersättare Ja Håkan Eriksson V 63 Ersättare Ja Katarina Flisak M 60 Ledamot Ja Göteborgs Stad Kommunfullmäktige, utdrag ur protokoll 3(5)

85 Ann Catrine Fogelgren L 14 Ledamot Ja Jörgen Fogelklou SD 78 Ledamot Ja Eva-Lena Fransson S 11 Ersättare Ja Sanna Ghotbi FI 73 Ledamot Ja Robert Hammarstrand S 25 Ledamot Ja Alma Handzar S 24 Ledamot Ja Lars Hansson SD 76 Ledamot Ja Åsa Hartzell M 49 Ledamot Ja Tom Heyman VV 67 Ledamot Nej Christina Hjort Bröndt M 59 Ledamot Ja Christer Holmgren M 48 Ledamot Ja Saida Hussein S 29 Ledamot Ja Marie-Louise Hänel Sandström M 18 Ledamot Ja Marina Johansson S 5 Ledamot Ja Ann Karlsson V 64 Ledamot Ja Piotr Kiszkiel L 4 Ledamot Ja David Lega KD 56 Ledamot Ja Staffan Levinsson SD 77 Ledamot Ja Staffan Lindström S 7 Ersättare Ja Ronnie Ljungh MP 51 Ledamot Ja Emilie Lotterberg M 41 Ledamot Frånvarande Viktor Löfving M 46 Ersättare Ja Lena Malm S 1 Ordförande Ja Bobbo Malmström V 61 Ledamot Ja Ali Moeeni S 22 Ledamot Ja Johan Nyhus S 6 Ledamot Ja Magnus Nylander M 47 Ersättare Ja Helene Odenjung L 13 Ledamot Ja Toni Orsulic M 43 Ersättare Ja Ann-Marie Palm S 32 Ledamot Ja Kristina Palmgren L 38 Ledamot Ja Theo Papaioannou VV 68 Ledamot Nej Catarina Pettersson VV 69 Ledamot Nej Göteborgs Stad Kommunfullmäktige, utdrag ur protokoll 4(5)

86 Karin Pleijel MP 35 Ledamot Ja Jonas Ransgård M 21 Ledamot Ja Elisabet Rothenberg M 3 2:e v Ordf Ja Maria Rydén M 19 Ledamot Ja Endrick Schubert S 8 Ledamot Ja Reger Shafik S 23 Ledamot Ja Marcus Silverbåge SD 81 Ersättare Ja Birgitta Simonsson M 45 Ledamot Ja Jimmy Ståhl SD 80 Ledamot Ja Stina Svensson FI 75 Ledamot Frånvarande Özgür Tasbas MP 50 Ledamot Ja Eva Ternegren MP 34 Ersättare Ja Kristina Tharing M 20 Ledamot Ja Björn Tidland SD 79 Ledamot Ja Derya Tumayer MP 2 Ersättare Ja Mattias Tykesson M 42 Ledamot Ja Michael Törnqvist MP 33 Ledamot Ja Martin Wannholt M 72 Ledamot Ja Hillevi Werring MP 53 Ersättare Ja Camilla Widman S 10 Ersättare Ja Roshan Yigit S 31 Ledamot Ja Anders Åkvist VV 71 Ledamot Nej Göteborgs Stad Kommunfullmäktige, utdrag ur protokoll 5(5)

87 Handling 2016 nr 226 Yttrande över motion av Tom Heyman (VägV) m fl. om stadens engagemang för Ostindiefararen Götheborg Till Göteborgs kommunfullmäktige Kommunstyrelsens förslag Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar: Den av Tom Heyman m fl. väckta motionen anses besvarad med hänvisning till yttrande från S, MP och V den 14 december Vid behandlingen av ärendet i kommunstyrelsen antecknade representanterna från S, MP och V som yttrande en skrivelse från den 14 december Göteborg den 14 december 2016 Göteborgs kommunstyrelse Ann-Sofie Hermansson Lina Isaksson 1(1)

88 Yttrande S, MP, V Kommunstyrelsen Ärende 3.2 Yttrande om motion av Tom Heyman (VägV) m fl. om stadens engagemang för Ostindiefararen Götheborg Det finns nu ett långsiktigt upplägg som innebär att Ostindiefararen Götheborg blir kvar i Göteborg. Näringslivet står för större delen av finansieringen. Skeppet placeras på Masthuggskajen. Runt skeppet byggs ett besökscenter som ansluter till Göteborgs långa historia som internationell handels- och sjöfartsstad. Upplägget knyts i en första fas till Göteborgs 400-årsjubileum Därmed menar vi att den fråga som lyfts i motionen är hanterad.

89 Tjänsteutlåtande Utfärdat Diarienummer 0960/16 Stadsutveckling Hedwig Andrén Telefon E-post: Motion av Tom Heyman (VägV) m fl. om stadens engagemang för Ostindiefararen Götheborg Motionen Tom Heyman (VägV) med flera föreslår kommunfullmäktige besluta att staden fullföljer sitt engagemang för Ostindiefararen Götheborg. Detta genom att stadsledningskontoret får till uppgift att se vilka möjligheter som finns till att finansiera skeppets framtid med inriktning på att skeppet finns kvar i Göteborg, samt tillse att Ostindiefararen Götheborg ingår i planen för jubileumsåret. Motionärerna framhåller att skeppet under tio år gjort Göteborgs namn känt runt om i världen. Den uppmärksammade resan till Kina blev ett viktigt inslag i de svensk-kinesiska förbindelserna och ledde till ett statsbesök i Sverige något år senare. En ny resa till Kina fick ställas in 2014 på grund av uteblivna bidrag från sponsorer. Under 2015 genomfördes en begränsad resa till Vänern och Västeuropa. För 2016 finns ingen resa planerad. Nu har stiftelsen meddelat att skeppet är till försäljning. Remissinstanser Motionen har remitterats för yttrande till kulturnämnden och kommunintressent Göteborg & Co AB. Remissinstansernas svar är sammanställda i nedanstående tabell. Remissinstans Beslut Kommentar Kulturnämnden Avstyrker Staden har redan 2013 fattat ett principbeslut i frågan, även om man i syfte att underlätta SOIC:s (Svenska Ostindiska Companiet) förhandlingar med kinesiska intressenter gjorde ett avsteg från ställningstagandet att inte lämna vidare ekonomiskt stöd till skeppet. Ett övertagande av skeppet vore ett omfattande åtagande för staden. Kommunintressent Göteborg & Co AB Utan ställningstagande Översänder bolagets yttrande till kommunstyrelsen Skeppet knyter an till vår historia och vår nutid som handels-, hamnoch sjöfartsstad. Skeppet skulle ur det perspektivet vara en tillgång i Göteborgs 400-årsjubileum. 1(11)

90 Ekonomiska konsekvenser Beroende på vilket bevarandealternativ man väljer kommer kostnaderna att utfalla olika, vissa medför större behov av initiala investeringar, andra fordrar en mer omfattande och långsiktig drifts- och underhållsbudget. Det är osannolikt att det går att täcka kostnaderna med intäkter från publikverksamhet. Kulturförvaltningen redogör mer utförligt för de ekonomiska konsekvenserna i sitt tjänsteutlåtande, bilaga 2. Barnperspektivet Ostindiefararen har ett kulturhistoriskt värde och skulle vid ett bevarande kunna vara en del i undervisning om Göteborgs historia. Skeppet skulle sannolikt bli ett uppskattat besöksmål för barn och unga. Jämställdhets- och mångfaldsperspektivet Skeppet kan inte erbjuda alla besökare upplevelser på lika eller ens någorlunda jämställda villkor. Tillgängligheten skulle av uppenbara skäl inte vara god ombord, med trappor, lejdare, lutande golv och trånga passager. Miljöperspektivet Stadsledningskontoret har inte funnit några aspekter på frågan utifrån dessa perspektiv. Omvärldsperspektivet Malmö Stad ägde under ca 15 år två stycken repliker av äldre fartyg, så kallade koggar, vilka byggdes 1998 baserade på medeltida fartygslämningar påträffade i Skanör. Ansvaret för driften skiftade under perioden ; tidvis var ansvaret upphandlat och låg hos en entreprenör och tidvis drevs verksamheten i kulturförvaltningens regi. Kostnaderna översteg avsatta anslag och slutligen studerades fyra olika handlingsalternativ: 1) ny upphandling, 2) uthyrning, 3) försäljning eller 4) överföring till Malmö Museer med förändrad inriktning. Fullmäktige beslöt om alternativ 3 och skeppen såldes för en symbolisk summa 1 januari Stadsledningskontoret Hedwig Andrén Handläggare Jessica Granath Avdelningschef Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Motionen Kulturnämndens handlingar Kommunintressent Göteborg & Co AB:s handlingar Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 2(11)

91 Motionen Bilaga 1 Kommunfullmäktige Ostindiefararen Götheborg Idén att bygga en fullskalig kopia av ostindiefararen Götheborg väcktes av ett par entusiastiska marinarkeologer. Skeppet växte långsamt fram med byggnadsmetoder som delvis fick återskapas. Den historiska kunskapen att bygga ett så stort skepp var inte längre helt aktuell. Kunskapen har nu samlats med fartyget. Utan ett stort stöd från Göteborgs kommun hade projektet inte gått att genomföra. Stadens engagemang öppnade också för ytterligare bidrag från näringslivet. Göteborg stad var drivande när det gällde att genomföra bygget av skeppet och nu behövs aktiviteter för att fortsätta bevara och öka intresset för skeppet. Staden har därför ett fortsatt ansvar och kan inte bara överge skeppet. Vägvalet anser att kommunen ska gå in och fortsätta sitt engagemang för Ostindiefararen Götheborg. Vi stundar ett jubileumsår för Göteborg där vi anser att ostindiefararen ska vara kvar i Göteborg för att visa på Göteborgs historia men också visa på det engagemang som göteborgare kan åstadkomma tillsammans. Med resurser och rätt engagemang finns en framtid för skeppet i Göteborg. Om Ostindiefararen Götheborg Under tio år har skeppet gjort Göteborgs namn känt runt om i världen. Den uppmärksammade resan till Kina blev ett viktigt inslag i de svensk-kinesiska förbindelserna och ledde till ett statsbesök i Sverige något år senare. En ny resa till Kina fick ställas in 2014 på grund av uteblivna bidrag från sponsorer. Under 2015 genomfördes en begränsad resa till Vänern och Västeuropa. För 2016 finns ingen resa planerad. Nu har stiftelsen meddelat att skeppet är till försäljning. Förslag till beslut Med bakgrund av ovanstående föreslår vi att staden fullföljer sitt engagemang för Ostindiefararen Götheborg att stadsledningskontoret får till uppgift att se vilka möjligheter som finns till att finansiera skeppets framtid med inriktning på att skeppet finns kvar i Göteborg att tillse så skeppet ingår i planen för jubileumsåret Göteborg Tom Heyman Vägvalet Catarina Pettersson Vägvalet Theo Papaioannou Vägvalet Marie-Louise Bergstöm Vägvalet Anders Åkvist Vägvalet Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 3(11)

92 Kulturnämndens handlingar Bilaga 2 Utdrag ur protokoll Kulturnämnden Sammanträdesdatum Yttrande till kommunstyrelsen över motion av Tom Heyman (VägV) m.fl. om stadens engagemang för Ostindiefararen Götheborg 162 Dnr 1180/16 Kulturförvaltningen har den 26 augusti 2016 upprättat ett tjänsteutlåtande i ovan rubricerat ärende. BESL 1. Kulturnämnden avstyrker motion av Tom Heyman (VägV) m fl. om stadens engagemang för Ostindiefararen Götheborg. 2. Kulturnämnden översänder förvaltningens tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen som eget yttrande. 3. Paragrafen förklaras omedelbart justerad. Vid protokollet Stina Borrman Ordförande Mariya Voyvodova Justeringsperson Kristina Tharing Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 4(11)

93 Tjänsteutlåtande Sektor Museer Utfärdat Björn Varenius Diarienummer 1180/16 Telefon: E-post: Yttrande till kommunstyrelsen över motion av Tom Heyman (VägV) m fl. om stadens engagemang för Ostindiefararen Götheborg Förslag till beslut 1. Kulturnämnden avstyrker motion av Tom Heyman (VägV) m fl. om stadens engagemang för Ostindiefararen Götheborg. 2. Kulturnämnden översänder förvaltningens tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen som eget yttrande. 3. Paragrafen förklaras omedelbart justerad. Sammanfattning Tom Heyman (VägV) m fl. har inlämnat en motion (kommunfullmäktiges handling 2016 nr 122) i vilken ett antal övergripande förslag till stadens fortsatta engagemang i Ostindiefararen Götheborg presenteras. Med anledning härav har tidigare ärenden rörande Ostindiefararen och Svenska Ostindiska Companiet (SOIC) granskats, bland annat vissa tjänsteutlåtanden som upprättades 2011 och 2012 av dåvarande stadskansliet respektive kulturförvaltningen (dnr 0313/11 och 0859/12). Stadens insatser aktualiserades sedan ledande företrädare för näringslivet i januari 2011 tillskrivit kommun- och regionledning med budskapet att man inte kunde fortsätta lämna finansiella bidrag till Ostindiefararen Götheborg utan någon som helst motprestation. Kommunfullmäktige beslöt i maj 2011 att stödja verksamheten ekonomiskt, vilket även Västra Götalandsregionen gjorde. Kulturförvaltningen pekade 2012 på olika möjligheter till publik verksamhet i anslutning till Ostindiefararen, vilka dock inte kommit till utförande. En hemställan från SOIC 2013 resulterade i vissa beslut rörande stadens framtida engagemang i Ostindiefararen. Kommunstyrelsen beslutade att omfördela vissa av de tidigare beslutade pengarna till perioden Samtidigt beslutades att Göteborgs Stad inte skulle ta ytterligare ekonomiskt ansvar för skeppet efter I ett kompletterande budgetbeslut i november 2015 fastställdes dock att SOIC AB skulle få ett villkorat bidrag om ytterligare 2 miljoner kronor, vilket utbetalades i början av I maj 2016 meddelade emellertid SOIC att man inte kan driva verksamheten vidare och att skeppet är till salu. Förvaltningen föreslår att kulturnämnden avstyrker motionen. Staden fattade ett principbeslut i frågan redan 2013, även om man gjort ett avsteg från ställningstagandet att inte stödja verksamheten ekonomiskt efter 2015, för att underlätta SOIC:s Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 5(11)

94 förhandlingar med kinesiska intressenter. Ett övertagande av skeppet vore ett omfattande åtagande. Det är osannolikt att det går att täcka kostnaderna med intäkterna från publik verksamhet. Nämnas kan, att kulturförvaltningen i Malmö Stad hade ett liknande ärende för några år sedan. Två stycken repliker av äldre fartyg (koggar) byggdes under slutet av 1990-talet, bland annat i avsikt att användas för marknadsföring av Malmö Stad. Verksamheten bedrevs i olika former mellan 2003 och Efter att ha studerat olika handlingsalternativ beslöt staden att sälja fartygen 2014 för en symbolisk summa. Bakgrund Ostindiefararen Götheborg ägs av Stiftelsen Ostindiefararen Götheborg, och verksamheten bedrivs av ett helägt dotterbolag Svenska Ostindiska Companiet AB (SOIC). Stiftelsen bildades 2008 av bolagen SKF, Volvo, Stena, Göteborgs hamn och Business Region Göteborg. Vardera stiftelseparten skulle under varje år tillföra 1,5 mkr, ett grundkapital på 7,5 mkr årligen. I januari 2011 tillskrev SKF, Volvo och Stena kommunstyrelsens och regionstyrelsens respektive ordförande och påtalade att skeppet hade värde för bolagen endast när man utnyttjade det för sina egna aktiviteter och att man inte avsåg att lämna fortsatta bidrag utan motprestationer upprättade dåvarande stadskansliet ett tjänsteutlåtande (dnr 0313/11), i vilket man analyserade olika alternativa framtida scenarier för skeppet. Utlåtandet föreslog kommunstyrelse och fullmäktige att besluta om att stödja verksamheten ekonomiskt med 13,4 + 6,6 mkr i villkorat tillskott under perioden och lika mycket i ränte- och amorteringsfria lån , vilket också fastställdes i fullmäktige Även regionen beslutade 2011 om ett ekonomiskt tillskott på 10 mkr, villkorat mot bolagets resultat. År 2012 gjorde kulturförvaltningen en utredning i form av ett tjänsteutlåtande med titeln Ostindiefararen Götheborg - framtid och inriktning (0859/12). Då beställde även förvaltningen en utredning av SSPA Sweden AB, som listade ett antal möjliga scenarier avseende Ostindiefararens framtida bevarande och förvaltning (dnr 859/12). Samtliga alternativ innebär icke obetydliga kostnader, antingen som initiala investeringar eller i form av löpande drift eller både och. Götheborgs planerade resor till London-OS 2012 och Delaware-jubileet i USA 2013 ställdes in. Ett antal European Tours genomfördes under perioden , och det sistnämnda året gick fartyget även upp i Vänern. Det har funnits planer på ännu en Kinaresa vilken på grund av utebliven ekonomi inte kunnat genomföras. I maj 2016 meddelade stiftelsen att man inte längre kan driva verksamheten vidare och att man förbereder en försäljning av fartyget handlade stadsledningskontoret en förfrågan från stiftelsen och upprättade ett tjänsteutlåtande i ärendet med förslag till beslut i sex punkter (dnr 0369/13). Den femte punkten innebar att efter 2015 har Göteborgs Stad inte för avsikt att ta ytterligare ekonomiskt ansvar för Ostindiefararen Götheborg, och att fartygets framtida hemvist blir en fråga för stiftelsen att hantera. Kommunstyrelsen beslöt efter votering i enlighet med stadsledningskontorets förslag. I stadens kompletterande budget för 2015 som beslöts vid kommunstyrelsens sammanträde ingick emellertid en kostnadspost om ytterligare 2 mkr till SOIC AB, villkorat med förutsättningen att VGR skjuter till samma summa, samt att stiftelsen återbetalar eventuella medel de får in till kommunen. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 6(11)

95 Av SOIC AB årsredovisning för 2015 framgår också att man under året inkommit med en begäran om stöd till både Göteborgs Stad och Västra Götalandsregionen, för att möjliggöra förhandlingar som då pågick med kinesiska intressenter. Staden och regionen beviljade ett bidrag om 2 miljoner kr vardera, vilka betalades ut i januari respektive februari Bilagor: Motion av Tom Heyman (VägV) m fl. om stadens engagemang för Ostindiefararen Götheborg. Expedieras till: Kommunstyrelsen. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 7(11)

96 Ärendet Kommunstyrelsen sände den 20 juni 2016 motion av Tom Heyman (VägV) m fl. om stadens engagemang för Ostindiefararen Götheborg på remiss. Kulturnämnden ska yttra sig senast den 29 september I motionen föreslås att staden ska fullfölja sitt engagemang för Ostindiefararen Götheborg, att stadsledningskontoret får till uppgift att se vilka möjligheter som finns till att finansiera skeppets framtid med inriktning på att skeppet finns kvar i Göteborg samt att staden bör tillse så att skeppet ingår i planen för jubileumsåret. Kulturförvaltningen har hanterat frågan dels genom att återkoppla några av de slutsatser som redan dragits vad gäller ekonomiska åtaganden avseende Ostindiefararen, dels göra en bedömning av vad ett övertagande av fartyget skulle få för konsekvenser för stadens kulturutbud. Ekonomiska konsekvenser Kostnaderna för skeppet går att beräkna och beskriva på en mängd olika sätt, beroende på hur det ska användas. Utgångspunkten hittills har varit att skeppet ska hållas i sjövärdigt, oceangående skick, vilket innebär höga krav på dess underhåll, bemanning, certifikat med mera. Kostnaden för det löpande underhållet av själva skeppet exklusive personal har uppskattats till cirka 6-8 mkr årligen, en summa baserad dels på kontakter med SOIC AB, dels på utredningen av SSPA Sweden AB Sannolikt kan kostnaden sänkas en del om skeppet inte behöver vara i oceangående skick, men man måste ändå räkna med att ett flytande fartyg med vissa intervall behöver torrsättas i docka för underhåll. Ska publik verksamhet bedrivas tillkommer personal- och driftskostnader för detta och ska skeppet utrustas och bemannas för segling tillkommer ytterligare kostnader. För ett permanent torrsatt och inbyggt fartyg är den initiala kostnaden hög, men det framtida underhållsbehovet blir mindre. Självklart kan också vissa verksamheter generera intäkter. Även här gäller att dessa är varierande beroende på en rad faktorer, bland annat vilka aktiviteter man genomför, vilka priser som tas ut samt hur många besökare man får. Används skeppet som besöksmål ungefär som ett museum finns möjlighet att få intäkter i form av olika avgifter (entréer, visningar, försäljning med mera). Att det skulle kunna nå den omfattning som krävs för att finansiera underhållskostnaden (för ett fartyg i sjön) är inte troligt. Detta kan illustreras med två olika biljettpriser som exempel. Med ett biljettpris på 130 kr måste biljetter säljas för varje miljon i entréintäkter. För att få in sex miljoner behöver man sälja biljetter. Skulle en entré till Ostindiefararen gå på samma årsbiljett som till stadens museer vilket föreslogs i tjänsteutlåtandet 2012 blir behovet av sålda biljetter större. En årsbiljett kostar 40 kr och för att få in sex miljoner måste således årsbiljetter säljas. Som jämförelse kan påpekas att kulturförvaltningens fyra museer tillsammans brukar sälja mellan och årsbiljetter. Tiden har inte medgivit sammanställning av något omfattande analysmaterial avseende besökssiffror. Under tre veckor sommaren 2012 när Götheborg låg vid Stenpiren noterades besök, vilket i snitt motsvarar omkring 400 personer per dag. Dock är verksamheten väderberoende och sommaren 2012 var i det hänseendet tämligen kall och regnig. Räknar vi därför på 500 personer per dag under tre månaders sommarsäsong Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 8(11)

97 gör det besökare. Intäkten blir dock normalt inte totala antalet besökare x fullt pris, avhängigt vilken policy man tillämpar. De flesta besöksmål har låg eller ingen entré för barn och unga, vilka kan antas vara en stor och viktig målgrupp i sammanhanget. Uppskattningsvis bör andelen barn och unga vid ett besöksmål av det här slaget uppgå till procent. Konferensaktiviteter och event är givetvis andra verksamheter som kan bedrivas vid kaj, men här har inte något försök gjorts att uppskatta vad det kan ge besöks- och intäktsmässigt. I ovanstående räkneexempel har personalkostnader exkluderats eftersom den frågan kan organiseras på många olika sätt. Oavsett huvudman måste man emellertid av självklara orsaker kalkylera med tillkommande kostnader för såväl personal som städning, el, VVS, säkerhet och administration med mera. Med samma krav på kvalitet i besöksmottagningen som i stadens övriga kulturverksamheter kommer den kostnaden att bli betydande. I kulturförvaltningens utredning 2012 beräknades driftskostnaden vid publik verksamhet på Ostindiefararen liggande i vattnet till ca 3 mkr. Det är ungefär den summa som SOIC uppger att deras publika verksamhet vid kaj kostar årligen. En fråga av mer praktisk natur, som även har ekonomisk relevans, är vilken kaj/lokalisering det kan bli fråga om. Slutsatsen av det ekonomiska resonemanget är att det blir kostsamt att driva Ostindiefararen som ett besöksmål i stadens regi och att det sannolikt inte går att finansiera skeppsunderhåll och verksamhet med intäkterna. Kulturella och kulturhistoriska aspekter Det kulturhistoriska värdet av Ostindiefararen ligger i första hand i den hantverkskunskap byggnationen gav, erfarenheterna av seglingarna och de insikter i livet ombord eller livet på 1700-talet som ett besök kan ge. Skeppet i sig är en rekonstruktion, skapat i nutid med utrustning och uppgifter som skiljer sig från det ursprungliga fartygets, och ska inte jämföras ur bevarandeperspektiv med till exempel Vasa eller andra autentiska historiska fartyg eller andra autentiska föremål. Inom den experimentella arkeologin, till vilken skeppskopior ofta brukar räknas, utförs rekonstruktioner av artefakter och/eller processer i syfte att studera eller belysa historiska samband och vetenskapliga problem. Den sortens insikter bör vi också konstatera har nåtts i samband med byggandet och seglandet av Götheborg. När vi talar om museal verksamhet i anslutning till Ostindiefararen är det därför viktigt att hålla i minnet att fartygets roll skulle kunna vara att fungera som en arena för berättelser och verksamhet i syfte att nå en förståelse för aktiviteter i äldre tid, inte att förväxlas med bevarandet av historiska objekt. Kulturförvaltningen har tidigare (2012) beskrivit den verksamhet man anser möjlig att bedriva på Ostindiefararen, och då konstaterat att den i vissa avseende inte skiljer sig så mycket från den som SOIC bedriver. Det rör sig om visningar och guidningar för barn och vuxna, samt verksamhet inriktad på konferens och event. Därtill har kulturförvaltningen stor erfarenhet av och kompetens för pedagogisk verksamhet riktad mot skola och förskola. Utan att upprepa den möjliga pedagogiska verksamhet ombord som förvaltningen redan beskrivit kan man konstatera att även förutsättningar för viss annan verksamhet är goda, till exempel dramatiserade iscensättningar av händelser och möten. Skeppet skulle kunna utgöra plats för vissa lektioner med maritim och kulturhistorisk inriktning. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 9(11)

98 Barnperspektivet Sannolikt skulle Ostindiefararen bli ett uppskattat besöksmål för barn och unga, på ett snarlikt sätt som kulturförvaltningen redovisade i sitt tjänsteutlåtande På skeppet skulle man dels kunna bedriva pedagogisk verksamhet delar av året (ej vinterhalvåret av säkerhetsskäl), dels bedriva turistmålsaktiviteter med visningar etcetera på sommaren. Jämställdhetsperspektivet Skeppet kan inte erbjuda alla besökare upplevelser på lika eller ens någorlunda jämställda villkor. Tillgängligheten skulle av uppenbara skäl inte vara god ombord, med trappor, lejdare, lutande golv och trånga passager. Mångfaldsperspektivet Förvaltningen har inte funnit några aspekter på frågan utifrån detta perspektiv. Miljöperspektivet Förvaltningen har inte funnit några aspekter på frågan utifrån detta perspektiv. Omvärldsperspektivet Det har i olika sammanhang framhållits att Ostindiefararen är ett unikt projekt, vilket kan vara sant i så måtto att det torde vara världens största oceanklassade, seglande träfartyg. Skulle fartyget förtöjas permanent vid kaj eller läggas i torrdocka kommer dock saken i en annan dager. Det finns många andra äldre fartyg vid kaj i vilken museiverksamhet bedrivs ombord och bara i Göteborg finns exempelvis flera stycken i Maritimans verksamhet. Begränsar vi oss till segelfartyg kan Jarramas i Karlskrona och Pommern i Mariehamn nämnas och i England är Victory och Warrior i Portsmouth stora besöksmål. Samtliga dessa är dessutom mer eller mindre originalfartyg (Victory dock hårt restaurerad), medan Götheborg är en rekonstruktion, tillika anpassad till moderna förhållanden. Tilläggas bör, att av dessa är bara Victory byggd av trä. Malmö Stad ägde under ca 15 år två stycken repliker av äldre fartyg, så kallade koggar, vilka byggdes 1998 baserade på medeltida fartygslämningar påträffade i Skanör. Ansvaret för driften skiftade under perioden ; tidvis var ansvaret upphandlat och låg hos en entreprenör och tidvis drevs verksamheten i kulturförvaltningens regi. Kostnaderna översteg avsatta anslag och slutligen studerades fyra olika handlingsalternativ: 1) ny upphandling, 2) uthyrning, 3) försäljning eller 4) överföring till Malmö Museer med förändrad inriktning. Fullmäktige beslöt om alternativ 3 och skeppen såldes för en symbolisk summa 1 januari Beredning av ärendet Sjöfartsmuseet Akvariet har berett ärendet bland annat genom granskning av tidigare beslut och utredningar i ärendet, och därvid haft kontakt med stadsledningskontoret i Göteborgs Stad. Därutöver har museet haft externa kontakter med Malmö museer och SOIC AB (VD) samt informella, muntliga kontakter med Statens maritima museer och Transportstyrelsen. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 10(11)

99 Förvaltningens förslag till yttrande Kulturförvaltningen föreslår att kulturnämnden avstyrker motionen. Staden har redan 2013 fattat ett principbeslut i frågan, även om man i syfte att underlätta SOIC:s förhandlingar med kinesiska intressenter gjorde ett avsteg från ställningstagandet att inte lämna vidare ekonomiskt stöd till skeppet. Ett övertagande av skeppet vore ett omfattande åtagande. Beroende på vilket bevarandealternativ man väljer kommer kostnaderna att utfalla olika, vissa medför större behov av initiala investeringar, andra fordrar en mer omfattande och långsiktig drifts- och underhållsbudget. Det är osannolikt att det går att täcka kostnaderna med intäkter från publik verksamhet. GÖTEBORGS STADS KULTURFÖRVALTNG Anna Rosengren Förvaltningsdirektör Britta Söderqvist Sektorschef Museer Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 11(11)

100

101 Bilaga 9 Sida 1 Styrelsen Diarienummer: 0163/16 Handläggare: Anders Söderberg Tel: E-post: anders.soderberg@goteborg.com Yttrande stadens engagemang för Ostindiefararen Götheborg (Dnr 0960/16) Förslag till beslut i styrelsen för Göteborg & Co Träffpunkt AB Styrelsen föreslås besluta 1) Översända yttrande enligt nedan till Kommunstyrelsen Bakgrund Under våren 2016 har Stiftelsen Ostindiefararen Götheborg meddelat att Ostindiefararen är till försäljning. 2 juni 2016 ställde av Tom Heyman (VägV) m fl. en motion om stadens engagemang för Ostindiefararen Götheborg. Se bilaga 1. Göteborg & Co har givits i uppdrag att yttra sig över motionen. Yttrandet Göteborg & Co gör en bedömning ur följande perspektiv KÄNNEDOM OCH PLATTFORM FÖR KONTAKTER & MARKNADSFÖRG Skeppet är ett fantastiskt projekt som tjänat Staden på många olika sätt. Framförallt genom att öka kännedomen om Göteborg runt om i världen vilket den också framgent skulle kunna göra om den fortsätter segla. För kännedomen i och relationerna med Kina har den haft en stor betydelse. Skeppet har även varit en utmärkt plattform för näringslivskontakter och politiska kontakter Eriksberg, där skeppet ligger, har genom främst fordonsindustrin blivit ett område där kineser bor. Skeppet har ända sedan byggnationstiden varit ett besöksmål dit såväl kineser som representanter för näringsliv och politisk ledning tar sina besökare. Skeppets bidrag som plattform för kontakter och marknadsföring förutsätter att det är i segelbart skick vilket enligt uppgift skulle kosta 12 mkr i årligt underhåll samt kostnader för expeditioner.

102 Näringslivet har genom åren på olika sätt bidrag till skeppet men med bakgrund av att upphört med finansieringen får man anta att näringslivet inte längre värderar skeppets möjligheter på samma sätt. LÄNK MELLAN HISTORIA OCH NID TILLGÅNG I GÖTEBORGS 400-ÅRSJUBILEUM Skeppet knyter an till vår historia och till vår nutid som handels- hamn, och sjöfartsstad. Ostindiska kompaniets framgångar bär spår in i nutiden genom donationer, Göteborgsanda i dess goda bemärkelse mm. Utifrån detta perspektiv skulle skeppet vara en tillgång i Göteborgs 400-årsjubileum. BESÖKSNÄRGSEFFEKTER Skeppet har en spännande idébakgrund och under byggtiden var den ett attraktivt besöksmål jämförbart med till exempel Konstmuseet, Stadsmuseet, Sjöfartsmuseet och andra starka besöksmål i staden. (Ett besöksmål som lyfter Historia, Handel, Sjöfart, Hantverkstraditioner etc.) Utifrån ett besöksnäringsperspektiv är skeppet idag ett besöksmål/sevärdhet bland många andra i staden och är som solitär ingen enskild reseanledning. I det fall skeppet blir kvar är det tänkbart att det finns en potential att med en högre ambition kunna öka attraktionskraften och lyfta henne som ett starkare besöksmål. För att skeppet ska ha ett eget besöksnäringsvärde behöver det sannolikt ligga i vattnet. Ett landsatt fartyg skulle kunna ha ett visst värde i ett sammanhang där det knyter an till annan verksamhet. Liseberg har i ett tidigt skede visat intresse för skeppet men avvaktar i dagsläget stiftelsens intentioner. Ekonomiska konsekvenser Ett skepp i segelbart skick kostar enligt uppgift ca 12 Mkr per år i drift och underhåll vilket befintligt finansieringsform inte längre klarar. Kostnaden för underhåll om skeppet ligger still vid kaj eller på land är inte definierad. Det finns heller inte någon utredning som närmare bedömer betydelsen, attraktiviteten samt den eventuella framtida turistiska effekten. Så som skeppet idag visas i Göteborg är vår bedömning att kostnaden är för hög i förhållande till en förmodad effekt ur ett turistiskt perspektiv. Olika Perspektiv Barnperspektivet Skeppet har ett kulturhistoriskt värde och skulle vid ett bevarande kunna vara en del i undervisning om Göteborgs historia. Göteborg & Co har inte kompetens att uttala sig om utbildningsvärdet.

103 Jämställdhetsperspektivet Det seglande skeppet har på sina expeditioner bemannats med volontärer. Göteborg & Co förutsätter att ett fortsatt seglande skepp skulle bemannas på samma sätt och att jämställdhetsperspektivet skulle beaktas. Som eventuellt utställningsföremål har Göteborg & Co svårt att se några direkta kopplingar till jämställdhetsperspektivet. Mångfaldsperspektivet Det seglande skeppet har på sina expeditioner bemannats med volontärer. Göteborg & Co förutsätter att ett fortsatt seglande skepp skulle bemannas på samma sätt och att mångfaldsperspektivet skulle beaktas. Som eventuellt utställningsföremål har Göteborg & Co svårt att se några direkta kopplingar till mångfaldsperspektivet. Miljöperspektivet Ett seglande skepp får förutsättas underhållas, rustas och framföras på ett miljömässigt hållbart sätt. Som eventuellt utställningsföremål har Göteborg & Co svårt att se några direkta kopplingar till miljöperspektivet utöver att skeppets förvaltning behöver följa de krav som staden ställer på all verksamhet. Omvärldsperspektivet Relevanta aspekter har beskrivits i yttrandet. Bilagor Bilaga 1 Expedieras Stadsledningskontoret

104 Handling 2016 nr 122 Motion av Tom Heyman (VägV) m fl. om stadens engagemang för Ostindiefararen Götheborg Göteborg den 2 juni 2016 Idén att bygga en fullskalig kopia av ostindiefararen Götheborg väcktes av ett par entusiastiska marinarkeologer. Skeppet växte långsamt fram med byggnadsmetoder som delvis fick återskapas. Den historiska kunskapen att bygga ett så stort skepp var inte längre helt aktuell. Kunskapen har nu samlats med fartyget. Utan ett stort stöd från Göteborgs kommun hade projektet inte gått att genomföra. Stadens engagemang öppnade också för ytterligare bidrag från näringslivet. Göteborg Stad var drivande när det gällde att genomföra bygget av skeppet och nu behövs aktiviteter för att fortsätta bevara och öka intresset för skeppet. Staden har därför ett fortsatt ansvar och kan inte bara överge skeppet. Vägvalet anser att kommunen ska gå in och fortsätta sitt engagemang för Ostindiefararen Götheborg. Vi stundar ett jubileumsår för Göteborg där vi anser att ostindiefararen ska vara kvar i Göteborg för att visa på Göteborgs historia men också visa på det engagemang som göteborgare kan åstadkomma tillsammans. Med resurser och rätt engagemang finns en framtid för skeppet i Göteborg. Om Ostindiefararen Götheborg Under tio år har skeppet gjort Göteborgs namn känt runt om i världen. Den uppmärksammade resan till Kina blev ett viktigt inslag i de svensk-kinesiska förbindelserna och ledde till ett statsbesök i Sverige något år senare. En ny resa till Kina fick ställas in 2014 på grund av uteblivna bidrag från sponsorer. Under 2015 genomfördes en begränsad resa till Vänern och Västeuropa. För 2016 finns ingen resa planerad. Nu har stiftelsen meddelat att skeppet är till försäljning. Förslag till beslut Med bakgrund av ovanstående föreslår vi att staden fullföljer sitt engagemang för Ostindiefararen Götheborg att stadsledningskontoret får till uppgift att se vilka möjligheter som finns till att finansiera skeppets framtid med inriktning på att skeppet finns kvar i Göteborg att tillse så skeppet ingår i planen för jubileumsåret 1(2)

105 Tom Heyman Vägvalet Theo Papaioannou Vägvalet Catarina Pettersson Vägvalet Marie-Louise Bergstöm Vägvalet Anders Åkvist Vägvalet 2(2)

106

107 Utdrag ur protokoll Sammanträdesdatum , Dnr 1497/16 Remiss från Kulturdepartementet - Betänkandet En inkluderande kulturskola på egen grund (SOU 2016:69) Handlingar Stadsledningskontorets tjänsteutlåtande den 27 februari Yrkande från SD den 15 mars Yrkanden Mariya Voyvodova (S) yrkar bifall till stadsledningskontorets förslag. Lars Hansson (SD) yrkar bifall till yrkande från SD den 15 mars Propositionsordning Ordföranden Ann-Sofie Hermansson (S) ställer propositioner på yrkandena och finner att Mariya Voyvodovas yrkande bifallits. Omröstning begärs. Omröstning Godkänd voteringsproposition: Ja för bifall till Mariya Voyvodovas yrkande och Nej för bifall till Lars Hanssons yrkande. Mariya Voyvodova (S), Daniel Bernmar (V), David Lega (KD), Kristina Tharing (M), Marina Johansson (S), Johan Nyhus (S), Maria Rydén (M), Martin Wannholt, tjänstgörande ersättarna Jonas Attenius (S), Karin Pleijel (MP), Ann Catrine Fogelgren (L) och ordföranden Ann-Sofie Hermansson (S) röstar Ja (12). Lars Hansson (SD) röstar nej (1). Beslut Enligt stadsledningskontorets förslag: Yttrande över betänkande En inkluderande kulturskola på egen grund (SOU 2016:69), i enlighet med bilaga 6 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande, översänds till kulturdepartementet 1 (2)

108 Expedieras Skrivelse nr 60 till kulturdepartementet Kulturnämnden SDN Centrum SDN Lundby SDN Östra Göteborg Vid protokollet Lina Isaksson Ordförande Ann-Sofie Hermansson Justerare David Lega Göteborgs Stad Kommunstyrelsen, utdrag ur protokoll 2(2)

109 Tjänsteutlåtande Utfärdat Diarienummer 1497/16 Stadsutveckling Emilia Åman, Cornelia Lönnroth Telefon: , E-post: Remiss En inkluderande kulturskola på egen grund (SOU 2016:69) Förslag till beslut I kommunstyrelsen: Yttrande över betänkande En inkluderande kulturskola på egen grund (SOU 2016:69), i enlighet med bilaga 6 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande, översänds till Kulturdepartementet. Sammanfattning Göteborgs Stad har erhållit rubricerade betänkande på remiss från Kulturdepartementet. Yttrandet ska vara departementet tillhanda Ärendet medger ingen bordläggning. Syftet med utredningen har varit att i enlighet med regeringens direktiv ta fram ett brett kunskapsunderlag om den kommunala kulturskolan som ska bidra till att göra kulturskoleverksamheten mer tillgänglig och jämlik. I betänkandet beskrivs verksamhetens historik, nuvarande verksamhet kulturella omvärldstendenser och vilka hindren är för barns och ungas deltagande. Mot denna samlade bakgrund tydliggör utredningen därefter sina bedömningar och sina förslag. Förslagen innebär att en övergripande strategi med nationella mål skapas för kulturskolan samt att en rad insatser vidtas för utformning av en ny infrastruktur för att uppnå en inkluderande kulturskola på egen grund. Förslagen avser det som utredningen bedömer som kulturskolans kärnverksamhet, det vill säga den undervisning, de projekt och övriga verksamhet som genomförs på barns och ungas fria tid. Regeringens ambitioner att skapa en nationell strategi för att stärka kulturskolorna i deras utmaningar när det bland annat gäller kompetensförsörjning och utvecklingsarbete välkomnas av stadsledningskontoret som tillstyrker stora delar av betänkandet. Kontorets synpunkter sammanfaller till stor del med synpunkterna från remissinstanserna. Ekonomiska konsekvenser Förslagen i betänkandet kommer att påverka ekonomin för Göteborgs Stads kulturskolor främst genom att möjligheten att söka och beviljas utvecklingsbidrag från staten ökar. Det är svårt att bedöma i vilken riktning detta sammantaget kommer att påverka ekonomin. Hanteringen av bidragen kommer kräva en utökad organisation, samordning och administration. I Göteborgs Stad finns idag sju självständiga kulturskolor vilket innebär att dessa måste samordna sig eftersom utredningens förslag bygger på att varje kommun gör en gemensam årlig ansökan. När det gäller vissa av bidragen ska den 1(23)

110 sökande kommunen också bidra med ett eget ekonomiskt åtagande som motsvarar det sökta bidragets storlek. Utredningens förslag om ett breddat utbud kan komma att innebära ökade kostnader i form av lokaler, lärartjänster och administration för kulturskolorna i Göteborgs Stad. Därför är frågan om kulturskolornas långsiktiga grundläggande finansiering av avgörande betydelse. Idag deltar i genomsnitt ca 12 procent av målgruppen 6-19 år i kulturskolans verksamhet. Om andelen ökar kommer det att ställa andra krav på finansieringen. Barnperspektivet Utredningen pekar på att kulturskolans legitimitet grundas på att den erbjuder en verksamhet som vilar på barns och ungas intresse för konst och kultur. En ambition om att bemöta varje deltagare utifrån dess specifika förutsättningar bör vara en grundval för den kommunala kulturskolan. En av utredningens utgångspunkter är att öka barns och ungas delaktighet och inflytande och bidra till en ännu mer inkluderande kulturskola. Genom kompetensförsörjning, utvecklingsinsatser och ett breddat utbud görs kulturskolan tillgänglig för fler barn och unga. Utredningens förslag till en inkluderande kulturskola utgår ifrån det demokratiska uppdraget om alla barns rätt att delta i det kulturella och konstnärliga livet enligt FN:s konvention om barnets rättigheter (Artikel 31). Jämställdhetsperspektivet Utredningen pekar på att en beräkning utifrån antal elevplatser i ämneskurs deltar i genomsnitt 65 procent flickor och 35 procent pojkar i den kommunala kulturskolan. Denna siffra överensstämmer med statistik för Göteborgs kulturskolor. Utredningen anser att detta avspeglar samma bild som präglar kulturlivet som helhet; kvinnor tar del av samhällets kulturutbud i högre utsträckning än män. Att skillnaderna är stora ser inte utredningen som ett problem i sig, och menar att alla konstformer inte måste ha en jämn könsfördelning. Om rådande normer utgör ett hinder för deltagande är ett aktivt och medvetet arbete med värdegrund och normkritik en god väg för att inkludera fler barn. De könsnormer som påverkar såväl barnens val av uttryck och pedagogernas val av innehåll, såväl som verksamheten som helhet, kan behöva problematiseras i personalgruppen. Mångfaldsperspektivet Utredningen menar att en inkluderande kulturskola ska ta fasta på mångfald och yttrandefrihet och att den kommunala kulturskolans potential att medverka till en förbättrad integration är stor. Kulturskolan ska med elevernas egna erfarenheter som utgångspunkt och drivkraft möta barn och unga i den kultur där de befinner sig. Dessa riktlinjer kan ge möjlighet att nå nya målgrupper som idag inte alltid känner sig inkluderade i kulturskolans verksamhet, till exempel barn och unga med funktionsnedsättning eller som kommer från socioekonomiskt svaga grupper i samhället. Utredningens förslag är att bidrag ska riktas till insatser som ökar deltagandet av barn och unga med intellektuella och fysiska funktionsnedsättningar. Förslagen skapar också nya utbildningsvägar till exempel för personer med annan konstnärlig bakgrund än svensk. Kulturskolan kan då få en breddad rekrytering som bättre avspeglar det samtida svenska samhället Miljöperspektivet Stadsledningskontoret har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån detta perspektiv. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 2(23)

111 Omvärldsperspektivet Utredningen pekar på att bildningsbegreppet hela tiden måste modifieras i takt med samhällets utveckling och utmaningen i dag ligger i att anpassa begreppet till det pluralistiska och mångkulturella samhälle vi lever i. Kulturskolans pedagogik behöver finna former för att i högre utsträckning möta barn och unga i den kultur där de befinner sig. Utredningens utgångspunkt är att de nationella insatserna för att utveckla kulturskolans verksamhet och stärka dess relevans i en ständigt föränderlig omvärld måste intensifieras. Nationella mål kan tydliggöra en riktning för verksamheten och gynna denna pågående utveckling. Inom kulturområdet har samhällets digitalisering och nya former för kommunikation och interaktion gett helt nya förutsättningar för kulturskolan. Utredningen identifierar även andra kulturella tendenser utifrån ett bredare samhällsperspektiv som får inflytande på kulturskolan. Ett karaktärsdrag för konstnärlig verksamhet i vår samtid är att en trängsel av kulturuttryck har uppstått. Genrer och konstuttryck blandas och resulterar i något nytt med rötterna i etablerade uttryckssätt. Detta är något kulturskolan kommer att behöva förhålla sig till i framtiden. Kulturskolan i Göteborg är beroende av en fortsatt god relation till grundskolan och gymnasieskolan för att kunna planera för frivillig verksamhet i anslutning till skoldagen. I de flesta fall sker verksamheten i lokaler som samutnyttjas med skolan. Kulturskolan kan även fortsättningsvis bidra med kompetens till skolans läro- och kursplanestyrda processer bland annat i estetiska skolämnen på uppdrag av, och med finansiering från, skolan. Det finns ingenting i utredningens förslag som begränsar möjligheten till samverkan i olika former i framtiden. Bilaga 1 Sammanfattning av betänkandet En inkluderande kulturskola på egen grund (SOU 2016:69) Bilaga 2 Kulturnämndens protokollsutdrag, yttrande S, MP, V, M, L, KD Kulturnämnden Ärende 13 tilläggsyrkande S, MP, V Kulturnämnden Ärende 13 Bilaga 3 SDN Centrums protokollsutdrag, Bilaga 4 SDN Lundbys protokollsutdrag, Bilaga 5 SDN Östra Göteborgs protokollsutdrag, Bilaga 6 Förslag till yttrande till Kulturdepartementet Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 3(23)

112 Ärendet Kulturdepartementet har bjudit in Göteborgs Stad att yttra sig över betänkandet En inkluderande kulturskola på egen grund (SOU 2016:69). Yttrandet ska vara departementet tillhanda Ärendet medger ingen bordläggning. Ärendet har remissbehandlats av SDN Centrum, SDN Östra Göteborg, SDN Lundby och Kulturnämnden. Bakgrund Regeringen beslutade att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att ta fram en nationell strategi för den kommunala musik- och kulturskolan. Utredningen antog namnet Kulturskoleutredningen. Regeringen beslutade om tilläggsdirektiv (dir. 2016:44) till utredningen angående förlängd tid för uppdraget. Det saknas idag en nationell strategi för kulturskolan och det är frivilligt för kommunerna att tillhandahålla en sådan verksamhet. Aktuell uppföljning av verksamheten saknas också vilket hindrar ett aktivt strategiskt utvecklingsarbete på området. En nationell strategi skulle vara till stöd för att uppnå en jämlik och tillgänglig kulturskola av hög kvalitet för alla barn och unga i Sverige. I enlighet med regeringens direktiv har utredningen tagit fram ett brett kunskapsunderlag om den kommunala kulturskolan. I betänkandet beskrivs verksamhetens historik och nuvarande verksamhet och vilka hindren är för barns och ungas deltagande. Vidare behandlas vissa kulturella omvärldstendenser samt de spänningsfält som påverkar förutsättningarna för den kommunala kulturskolan. Mot denna samlade bakgrund tydliggör utredningen därefter sina bedömningar och sina förslag. Förslagen i betänkandet avser det som utredningen bedömer som kulturskolornas kärnverksamhet, det vill säga den undervisning, de projekt och övrig verksamhet som genomförs på barns och ungas fria tid. Sammanfattning av betänkandet I korthet kan förslagen i betänkandet sammanfattas enligt nedan: Nationella mål Ett nationellt kulturskolecentrum Bidrag för regional samordning Utvecklingsbidrag Förstärkta utbildningsvägar Kulturskolerelaterad forskning Tidsbegränsat verksamhetsbidrag till kulturskola Bidrag till nationell spetskompetens Utvärdering Juridisk ram Utredningen bedömer att en kulturskolelag vore mest verkningsfullt för att tydliggöra kulturskolans nationella intresse. Men mot bakgrund av de ekonomiska konsekvenser en sådan lag skulle få bedömer utredningen att det inte är möjligt att överlämna ett lagförslag till regeringen. En helstatligt finansierad kulturskola ser inte utredningen Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 4(23)

113 heller som ett mål i sig. I stället föreslår utredningen nationella mål som vägledande för den kommunala kulturskolan. Infrastruktur Utredningen föreslår en ny infrastruktur som tar sin utgångspunkt i nationella mål för kulturskolan samt ett antal sammanhängande förslag i syfte att barn och unga i hela landet oavsett bakgrund och uppväxtmiljö kan få ökad tillgång till en inkluderande kulturskola. Att utveckla kulturskolorna till att vara med inkluderande kommer fortsatt att vara en utmaning. Utredningen vill med dessa förslag därför slå fast att detta ansvar inte bara bör vila på kommunerna utan är av ett nationellt och regionalt intresse som fordrar ett gemensamt ansvarstagande. Nationella mål Utredningen föreslår att regeringen lägger fram följande mål för den kommunala kulturskolan för beslut av riksdagen: En kommunal kulturskola ska ge barn och unga möjlighet att lära, utöva och uppleva konstuttryck i första hand i grupp, bedrivas på barns och ungas fria tid, präglas av hög kvalitet och en konstnärlig och genremässig bredd med verksamhet inom tre eller flera konstuttryck, tillämpa en pedagogik som utgår från barnets egna erfarenheter och intressen, ge barn och unga goda förutsättningar att ha inflytande på verksamhetens utformning och innehåll, ha en hög andel pedagogiskt och konstnärligt utbildad personal, verka i för verksamheten anpassade lokaler med ändamålsenlig utrustning, aktivt verka för att kommunens barn och unga har kännedom om kulturskolan och ges likvärdig möjlighet att delta i dess verksamhet, och arbeta i bred samverkan och bedriva en utåtriktad verksamhet gentemot det övriga samhället. För att följa och stödja det kommunala arbetet utifrån dessa mål föreslår utredningen att ett nationellt kulturskolecentrum inrättas med ansvar för bland annat nationell uppföljning och statistik. Nationellt kulturskolecentrum Utredningen föreslår att ett nationellt kulturskolecentrum ska inrättas som ett särskilt beslutsorgan inom Statens kulturråd med ansvar för nationell uppföljning, att främja erfarenhetsutbyte och samverkan, att främja kulturskolerelaterad kunskap med grundforskning och beprövad erfarenhet och att fördela statsbidrag. Det nationella kulturskolecentrumet är, tillsammans med de kommunala kulturskolorna och en ökad samordning på regional nivå, avsett att ingå i en kedja av samverkan med kommunernas behov i främsta rummet. Det nationella kulturskolecentrumet föreslås vara den länk som på nationell nivå sluter denna kedja. Bidrag för regional samordning Vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet förordning (2010:2012) föreslås tillskjutas 10 miljoner kronor i syfte att förbättra samordning av kommunal kulturskoleverksamhet på regional nivå. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 5(23)

114 Ett stöd på regional nivå för samordning, med kulturskolans behov i centrum, kan åstadkommas genom ett bidrag riktat mot landstingen. I likhet med hur regionalbiblioteksverksamhet har stor betydelse för folkbiblioteken menar utredningen att en ökad regional samordning kan främja musik- och kulturskolornas utveckling väsentligt. De samlade kulturresurserna i ett län med kommun, landsting eller staten som huvudman, samt kulturaktörer från det fria kulturlivet, är stora. Genom att bättre nyttja denna potential kan barns och ungas tillgång till ett varierat och brett kulturskoleutbud öka. Utredningen ser även andra positiva effekter för de samverkande parterna, exempelvis förbättrade möjligheter till kompetensutveckling. Ett nationellt kulturskolecentrum föreslås ha en samordnande och stödjande roll i förhållande till de funktioner som landstingen väljer att inrätta. Det är visserligen inte en uppgift för staten att råda över hur kommuner och landsting samverkar. Men staten kan bidra till att skapa bättre förutsättningar för att samverkan på frivillig grund ska komma till stånd. Utvecklingsbidrag För att främja utveckling av de kommunala kulturskolorna föreslår utredningen att ett nytt statsbidrag på 200 miljoner kronor inrättas. Kulturskolesektorn som helhet uppvisar stora variationer; ifrån de kommuner som helt saknar verksamhet till kommuner som bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete. Utredningen menar att det finns goda skäl för att inrätta ett statligt stimulansbidrag som kan möta den bredd av utvecklingsbehov som kommunerna har. Inom de tre huvudområdena breddning av konstområden, inkludering och tillgänglighet, samt pedagogisk utveckling bedöms utvecklingsbehoven vara som störst, men även andra områden bör vara bidragsberättigade. Inom dessa områden ska insatser som ökar deltagandet av barn och unga med intellektuella eller fysiska funktionsnedsättningar prioriteras. I övrigt ska de lokala behoven styra och bredden av insatser som beviljas medel bör vara stor. Fördelning och uppföljning av statsbidraget bör vara en uppgift för ett nationellt kulturskolecentrum. En kommun eller kommuner i samverkan föreslås kunna söka bidraget. Även en samordnande funktion på regional nivå bör i samverkan med kommuner kunna ansöka om utvecklingsbidrag. Förstärkta utbildningsvägar Inget lärosäte erbjuder någon utbildning specifikt utifrån det som utredningen beskriver som kulturskolans särart. För att möta kommunernas behov av bred konstnärlig och pedagogisk kompetens i kulturskolan menar utredningen att förstärkta utbildningsvägar vore önskvärt. En sådan förstärkning bedöms vara möjlig genom att fler kandidatexamina utvecklas inom fler konstområden och genom en anpassning av ämneslärarutbildningen. Därutöver föreslår utredningen att en yrkesexamen som leder till kulturskolepedagog inrättas. Kulturskolerelaterad forskning Utredningen föreslår att regeringen ger Vetenskapsrådet i uppdrag att utlysa projektbidrag om 20 miljoner kronor under 2018 för en satsning på forskning relevant för kulturskolan. Forskningen bör vara inriktad mot det utbildningsvetenskapliga ämnesområdet. Regeringen föreslås även ge Vetenskapsrådet i uppdrag att utlysa 2 miljoner kronor i fyra år från och med 2019 för att inrätta en nationell forskarskola i Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 6(23)

115 Kulturskolans didaktik, som leder till licentiatexamen. Tidsbegränsat verksamhetsbidrag Utredningen föreslår att ett tidsbegränsat verksamhetsbidrag på 10 miljoner kronor till kulturskoleverksamhet ska inrättas. Glest befolkade kommuner med liten folkmängd ska kunna rekvirera kronor i bidrag förutsatt ett eget ekonomiskt åtagande på motsvarande summa. Det föreslagna nationella kulturskolecentrumet föreslås ansvara för att fördela bidraget. Utredningens kartläggning visar att kommuner med liten befolkning och låg befolkningstäthet tenderar att ha sämre förutsättningar än andra kommuner att bedriva kulturskola. Bidraget bör därför bidra till att starta eller förstärka den pågående kulturskoleverksamheten i sådana kommuner. Bidrag till nationell spetskompetens Utredningen föreslår att ett statsbidrag på 5 miljoner kronor inrättas till kulturskoleverksamhet med nationell spetskompetens. Fördelning och uppföljning av statsbidraget föreslås vara en uppgift för det nationella kulturskolecentrumet. Bidraget syftar till att ge specialintresserade ungdomar ökade möjligheter att på en avancerad nivå möta professionellt verksamma. En sådan verksamhet ska bygga på ett brett samarbete och vara öppen för specialintresserade ungdomar från hela landet. Den sökande ska bidra med ett eget ekonomiskt åtagande som motsvarar det sökta bidragets storlek. Utvärdering Bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari Utredningen menar att det sedan är angeläget att följa om utredningens förslag får avsedda effekter på barns och ungas tillgång till en inkluderande och tillgänglig kulturskola. Efter tre år bör därför utfallet av dessa förslag utvärderas. Beroende på utvärderingens resultat bör regeringen överväga ytterligare stimulansinsatser eller en starkare styrning av kulturskolan genom lagstiftning. Inkomna synpunkter från SDN Centrum, SDN Lundby, SDN Östra Göteborg samt Kulturnämnden SDN Centrum Stadsdelsnämnden tillstyrker i huvudsak betänkandet men vill samtidigt också peka på brister i utredningens förslag. Kulturskolan har gamla anor och traditioner från många årtionden tillbaka som varandes en konstnärlig mötesplats som får sin legitimitet tack vare dess frivillighet och en demokratisk grundsyn om allas rätt till kultur. Samtidigt är det viktigt att en verksamhet som kulturskolan är tidsenlig och relevant för dem verksamheten är till för. Nämnden vill särskilt lyfta fram det positiva i att utredningen betonar att kulturskolan kan och ska stå på egen grund. De uppgifter, till exempel statistikinsamling, som tillskrivs det tilltänkta nationella kulturskolecentrumet, bör göras i nära samverkan med Kulturskolerådet. Rådet har sedan tidigare ett nätverk och en struktur för insamling av uppgifter. Det är enligt nämndens mening positivt att utredningen föreslår att det införs nationella mål för kulturskolan. Men så länge någon nationell lagstiftning inte föreligger och så länge staten inte via ett juridiskt ramverk och finansieringspriciper garanterar att kulturskola finns tillgänglig för alla barn i alla landets kommuner kommer skillnaderna att vara fortsatt stora. Det är nämndens uppfattning att det vore bättre om det infördes Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 7(23)

116 lagstadgade krav på kulturskola i alla kommuner och en säkrad finansiering av verksamheten därtill. Nämnden vill peka på att utredningens resonemang om behovet av att finna former för att i högre utsträckning möta barn och unga i den kultur där de befinner sig är mycket välkomna. Däremot borde utredningen ha gått djupare in på den specifika frågan om skillnaderna mellan pojkars och flickors deltagande. Runt om i landet är flickor med medelklassbakgrund kraftigt överrepresenterade bland deltagarna. Nämnden hade gärna sett konkreta förslag från utredningen för att på sikt komma till rätta med denna obalans. Nämnden vill också lyfta fram det faktum att de föreslagna statliga bidragen om cirka 215 miljoner kronor kommer att utgöra en inte oväsentlig del av den samlade årliga kostnaden för kulturskolornas ordinarie verksamhet i Sverige (cirka 2,5 miljarder kronor exklusive de statliga bidragen). Kulturskolorna lägger redan idag mycket tid på att försöka lösa frågan om verksamhetens finansiering. Arbetet med verksamhetens finansiering via olika kanaler tar stora resurser i anspråk som skulle kunna användas på ett bättre sätt om grundfinansieringen vore säkrad. Med statliga medel som finansierar verksamhet på kort sikt finns det risk att det skapas strukturer utan långsiktigt stöd i kulturskolornas budgetarbete. SDN Lundby Stadsdelsnämnden tillstyrker i huvudsak betänkandet med reservation för följande synpunkter. Det är enligt nämndens mening positivt att utredningen föreslår att det införs nationella mål för kulturskolan. Men så länge någon nationell lagstiftning inte föreligger och så länge staten inte via ett juridiskt ramverk och finansieringsprinciper garanterar att kulturskola finns tillgänglig för alla barn i alla landets kommuner kommer skillnaderna att vara fortsatt stora. För att åstadkomma en tillgänglig kulturskola behöver det införas lagkrav på kommunerna och principer för finansiering. Att kulturskolan ska bedrivas på barns och ungas fria tid kan enligt nämnden bli begränsande. Målet bör kompletteras med att den också kan bedrivas i samarbete med grundskolan och inom dess ramar. Nämnden stöder utredningens olika förslag till ökat statligt utvecklingsstöd. Viktigt är att både struktur och ansökningsförfarande görs effektivt och inte för administrativt betungande. Här kan den regionala samordningen vara till hjälp. Utredningens förslag för att säkra kompetensförsörjningen inom kulturskolan ses som positiva av nämnden. Dock bör möjligheten för lärare i kulturskolan att få lärarlegitimation eller liknande utredas. Ett nära samarbete med grundskolan är en förutsättning för att utredningens förslag skall lyckas slå igenom. SDN Östra Göteborg Stadsdelsnämnden tillstyrker betänkandet i huvudsak men vill samtidigt också peka på brister i utredningens förslag. Det är enligt förvaltningens mening positivt att utredningen föreslår att det införs nationella mål för Kulturskolan. Men så länge någon nationell lagstiftning inte föreligger och så länge staten inte via ett juridiskt ramverk och finansieringsprinciper garanterar att kulturskola finns tillgänglig för alla barn i alla landets kommuner är det olämpligt om målen formuleras som ska-mål. Det vore mer logiskt om målen formulerades som bör-mål. Förvaltningen vill också lyfta fram det faktum att det föreslagna utvecklingsbidraget om 200 mkr årligen är väl tilltaget i förhållande till den samlade årliga kostnaden för Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 8(23)

117 kulturskolornas ordinarie verksamhet i Sverige. Kulturskolorna är redan idag i alltför hög grad beroende av bidrag från t.ex. Kulturrådet, regioner/landsting, EU och andra. Den omfattande bidragshanteringen tar stora resurser i anspråk som skulle kunna användas på ett bättre sätt om grundfinansieringen vore reglerad på ett tydligare sätt. Nämnden ser en viss risk med utbildningen till kulturskolepedagog då den inte berättigar till lärarlegitimation samt avgränsar pedagogen i och med utbildningen till en liten, snäv arbetsmarknad som kulturskolan. Förvaltningen ser en risk att det blir stor skillnad både kompetensmässigt och lönemässigt mellan de som har en lärarexamen och de som blir kulturskolepedagoger. Detta bör utredas ytterligare och möjligheten att utveckla de utbildningar som redan finns bör ses över. Nämnden ser också att formuleringen kulturskolan ska bedrivas på barns och ungas fria tid kan bli begränsande utifrån de samarbeten som redan finns utvecklat mellan kulturskolan och grundskolan. Målgruppens olika behov och förutsättningar måste vara vägledande kring när och hur kulturskolans verksamhet bedrivs. Nämnden konstaterar att utredningen inte berört de ökade kostnaderna för kommunerna som kommer att bli om utredningens förslag om En inkluderande kulturskola på egen grund får full genomslagskraft. Nämnden anser utifrån arbetet med Jämlikt Göteborg att alla barn bör få möjlighet att ta del av kulturskolans verksamhet. Detta bör ske i nära anslutning till skoldagen för att nå alla. Nämnden konstaterar att utredningen inte tar ställning till att erbjuda alla barn prova på kulturskola utan koncentrerar sig på att prata om barns och ungdomars intresse och vilja. Nämnden anser att våra verksamheter också bör visa och öppna upp möjligheterna för våra barn och ungdomar. Kulturnämnden Kulturnämnden tillstyrker betänkandet i huvudsak då förslagen stämmer väl överens med intentionerna i kulturprogrammet och beaktar barnperspektivet på ett genomarbetat sätt. Utredningen pekar på att kulturskolans legitimitet grundas på att den erbjuder en verksamhet som vilar på barns och ungas intresse för konst och kultur och ger barn och unga goda förutsättningar att ha inflytande på verksamhetens utformning och innehåll. En ambition om att bemöta varje deltagare utifrån dess specifika förutsättningar bör vara en grundval för den kommunala kulturskoleverksamheten. Betänkandet går också i linje med stadens budget för 2017 där man pekar på att kulturskolan ska förstärkas och tillgängligheten öka så att fler verksamheter kan inrymmas. Enligt utredningen måste inte alla konstformer ha en jämn könsfördelning. Nämnden anser att det är problematiskt att kulturutövandet bland Sveriges barn är starkt könssegregerat. Idag är det faktum att flera flickor dansar, spelar teater eller sjunger medan pojkar hellre deltar i kurser med media eller spelar gitarr. Nämndens uppfattning är inget annat än att könsklyftorna måste överbryggas för att skapa en jämlik och inkluderande kulturskola. Att utredningen inte föreslår en lagstiftning för att säkra en kulturskola i alla delar av landet kan ses som en brist, men utredningen resonerar väl kring varför det idag inte är rätt väg att gå. Dock måste det beslut som tas av riksdagen om nationella mål för kulturskolan vara av den art att målen blir förpliktigande för kommunerna, för att de goda intentionerna i utredningen ska nås. Utredningen koncentrerar sig på det den uppfattar vara kulturskolans kärnverksamhet, verksamheten på barns och ungdomars fria tid. Det hade varit intressant ifall utredningen också hade utvecklat ett resonemang kring kulturskolans möjligheter att tätare integreras med grundskolan. Detta av huvudsakligen två skäl. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 9(23)

118 För det första kommer rimligen utredningens förslag, ifall de förverkligas, leda till ett ökat tryck av ansökningar till kulturskolans platser. Ett sätt att hantera denna ökning vore att utveckla grundskolans redan befintliga timmar för musik, bild och andra konstformer. Ett nära samarbete mellan skolans och kulturskolans pedagoger skulle höja kvaliteten i utbildningen och potentiellt kunna möta en stor del av det ökade intresset från barn som vill delta i kulturskoleverksamhet. Vidare skulle en sömlös övergång från skolans lärarledda tid till skolans fritidsverksamhet med stora inslag av kulturskoleaktiviteter, skapa ytterligare kapacitet att ge alla barn möjlighet till kreativt skapande i de konstformer de själva intresserar sig för. Ett sådant samarbete skulle, enligt vår mening, vara till ömsesidig nytta för såväl skola och fritid som kulturskola. För det andra kommer utredningens förslag att leda till ökade kostnader ute i kommunerna. Kostnadsaspekten tar utredningen inte ställning till, men den är en realitet som riksdag men framförallt kommunerna måste ta i beaktande. Såvida inte statsmakten och/eller kommunerna är beredda att kraftigt öka finansieringen av kulturskolan behöver man finna andra sätt att hantera det ökade intresset. Om kulturskolan helt och hållet förlägger verksamheten efter skoldagens slut skulle detta medföra att många barn och unga inte skulle kunna delta av olika anledningar, till exempel på grund av att de inte kan transportera sig själva till och från kulturskolan. Nämnden anser att kulturskolan och skolan tillsammans behöver hitta olika lösningar för att alla barn ska ges en likvärdig möjlighet att delta i kulturskolans verksamhet. Formerna för undervisningen i kulturskolan bör ske utifrån de lokala behov som finns i respektive stadsdel eller kommun. Utredningen betonar samtidigt vikten av kulturskolans breda samverkan med andra institutioner, föreningar och bildningsförbund, både inom och utanför kommunen vilket är positivt. Kulturskolan föreslås också ha en hög andel pedagogiskt och konstnärligt utbildad personal, samt verka i för verksamheten anpassade lokaler med ändamålsenlig utrustning. Denna ambition stämmer väl in på kulturprogrammets skrivning om att skapa förutsättningar för människors motivation att ta del av och utöva konst och kultur. Med utgångspunkt i nationella mål för den kommunala kulturskolan ger utredningen olika förslag för att utforma en ny infrastruktur för att kunna vidareutveckla sin verksamhet. Nämnden instämmer i att en sådan infrastruktur bör etableras med utgångspunkt i långsiktiga mål av övergripande art i kombination med nya förutsättningar för ett ansvarstagande på regional respektive statlig nivå. Utredningen menar att ökat erfarenhetsutbyte, kunskapsutveckling och en ökad samverkan främjas genom en ny infrastruktur. Nämnden har uppfattningen att nationella mål och en god infrastruktur gagnar utvecklingen av kulturskolorna i Göteborg. Nämnden menar att det finns en del brister i utredningens förslag: De ska krav som föreslås av utredningen i de nationella målen borde formulerats om. Formuleringen En kommunal kulturskola ska borde justeras till Nationella mål för kommunernas kulturskoleverksamhet. Detta med tanke på att nationell lagstiftning inte föreligger och staten inte via ett juridiskt ramverk och finansieringsprinciper garanterar att kulturskolan finns tillgänglig för alla barn i landets alla kommuner. Nämnden vill också lyfta fram att de olika stöd som kulturskolan kommer att kunna ansöka om troligtvis kommer att bidra till en förstärkning av kulturskolornas medel men samtidigt också öka administration. Bidrag skapar ofta osäkra planeringsförutsättningar och risk för kostnadsökningar samt kräver administrativa resurser. De medel som betalas ut till kommunen ska sedan fördelas och följas upp, något som också kommer att kräva samordning i staden. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 10(23)

119 Kulturnämnden fördelar ett utvecklingsstöd till kulturskolan sedan Enligt nuvarande riktlinjer är stödet avsett för projekt vars syfte är att utveckla kulturskolorna och kan beviljas för breddning av utbud och målgrupper, lovverksamhet, resor, publika framträdanden och utbyten. Utredningen lyfter fram Göteborg som exempel på en kommun som med utgångspunkt för sina egna utvecklingsbehov har avsatt medel som kommunens kulturskolor kan ansöka om. Sammanfattning av nämndernas synpunkter Nämnderna tillstyrker stora delar av betänkandet men pekar också på en del brister i utredningens förslag. Nämnderna är eniga om att det är positivt att det införs nationella mål för kulturskolan. Men så länge någon nationell lagstiftning och säkrad finansiering inte föreligger bör målen formuleras i termer av bör istället för ska. Nämnderna vill också lyfta fram att de olika stöd som kulturskolan kommer att kunna ansöka om troligtvis kommer att bidra till en förstärkning av kulturskolornas medel men samtidigt också öka administration. Bidrag skapar ofta osäkra planeringsförutsättningar och risk för kostnadsökningar samt kräver administrativa resurser. De medel som betalas ut till kommunen ska sedan fördelas och följas upp, något som också kommer att kräva samordning i staden. Utredningens förslag för att säkra kompetensförsörjningen inom kulturskolan ses som positiva av nämnderna. Dock bör möjligheten för lärare i kulturskolan att få lärarlegitimation eller liknande utredas. Kulturskolans verksamhet som bedrivs i förskola, grundskola och gymnasieskola har inte berörts alls i utredningen utan har avgränsats till kulturskolans så kallade kärnverksamhet som sker på fritiden. Nämnderna menar att den nationella strategin borde ge samverkan med skolan en central plats och utredas ytterligare. Ett nära samarbete med skolan är en förutsättning för att utredningens förslag skall lyckas slå igenom. Stadsledningskontorets synpunkter Regeringens ambitioner att skapa en nationell strategi för att stärka kulturskolorna i deras utmaningar när det bland annat gäller kompetensförsörjning och utvecklingsarbete välkomnas av stadsledningskontoret som tillstyrker stora delar av betänkandet. Nedan följer kontorets övergripande kommentarer och synpunkter på utredningens förslag. Dessa sammanfaller till stor del med synpunkterna från remissinstanserna. Nationella mål De nationella mål för kulturskolans verksamhet som föreslås i betänkandet, med inriktning på att alla unga ska ha likvärdiga möjligheter att delta i och utvecklas genom kulturutövande av hög kvalitet och tillgänglighet, gagnar utvecklingen av kulturskolorna. Men så länge någon nationell lagstiftning och säkrad finansiering inte föreligger bör målen formuleras i termer av bör istället för ska. Utan en lagstiftning och tillräcklig finansiering är det svårt att nå alla mål. Eftersom det finns annan lagstyrd verksamhet i kommunen kan det vara problematiskt att prioritera icke-lagstyrd verksamhet. Hur en lagstiftning skulle påverka kommunerna är inte tillräckligt utrett och stadsledningskontoret välkomnar utredningens förslag om en utvärdering om tre år. Målen som utredaren föreslår fokuserar också i huvudsak på hur den kommunala verksamheten för kulturskolan ska organiseras samt omfattningen av den. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 11(23)

120 Stadsledningskontoret önskar ett förtydligande kring målen för statens insatser samt effekterna för deltagarna av de nationella målen. Samverkan med skolan Stadsledningskontoret menar att samverkan med skolan borde ha en central plats i en nationell strategi för kulturskolan. Ett av målen beskriver att kulturskolan ska arbeta i bred samverkan gentemot det övriga samhället så ett samarbete med skolan utesluts inte. Men eftersom förslagen i betänkandet avser det som utredningen bedömer som kulturskolans kärnverksamhet, det vill säga den undervisning, de projekt och övriga verksamhet som genomförs på barns och ungas fria tid, utreds inte samarbetet med skolan. Om utredningens mål med att aktivt verka för att kommunens barn och unga har kännedom om kulturskolan och ges likvärdig möjlighet att delta i dess verksamhet förverkligas, kommer det leda till ett ökat tryck av ansökningar till kulturskolans platser. Ett sätt att hantera denna ökning vore att förstärka samarbetet mellan kulturskola, skola och fritid. Grundskolans redan befintliga timmar för musik, bild och andra konstformer skulle kunna utvecklas och kulturskolan skulle också kunna ha verksamhet i anslutning till skoldagen. Ett nära samarbete mellan skolans och kulturskolans pedagoger skulle höja kvaliteten i utbildningen och potentiellt kunna möta en stor del av det ökade intresset från barn som vill delta i kulturskoleverksamhet och också nå de barn och unga som kanske även trots dessa insatser inte senare söker sig till den frivilliga delen av kulturskolans verksamhet. För att kulturskolans verksamhet ska kunna vara tillgänglig för alla som utredningen syftar till, bör formerna för undervisning ske utifrån lokala behov och förutsättningar. Kulturskolan har i många fall ett etablerat samarbete med skolan och istället för att skala ner på detta till förmån för den verksamhet som bedrivs på fritiden, borde möjligheterna att utveckla samarbetet ses över. Om den nationella strategin för kulturskolan uppmuntrade denna samverkan skulle många fler än de som idag deltar i kulturskolans verksamhet få prova på olika estetiska uttryck. Samverkan med skolan stärker kulturskolans legitimitet och särart som konstnärlig institution med möjlighet till fördjupning och breddning av ett konstnärligt lärande. Stadsledningskontoret föreslår att kulturskolefrågan inte enbart avgränsas till kulturområdet utan att utbildningssektorn inbjuds till denna diskussion. Det behövs en fördjupad kunskap och ett fortsatt utvecklingsarbete inom både skola och kulturskola när det gäller att identifiera hinder för barn och ungas deltagande och att utveckla arbetsformer som kan överbrygga hindren. Genom att aktivt verka för att möta alla barn och unga i kommunen kommer intresset för kulturskolans verksamhet att öka. Detta leder till ökade kostnader i form av lokaler, lärartjänster och administration för kulturskolorna om man vill se till att öka antalet platser istället för att köerna byggs på. Med vilka medel dessa kostnader ska täckas återstår också att utreda. Verksamhetsanpassade lokaler med ändamålsenlig utrustning Ett av målen i utredningen beskriver att kulturskolan ska verka i för verksamheten anpassade lokaler med ändamålsenlig utrustning. Denna ambition är önskvärd både ur deltagar- och medarbetarperspektiv eftersom verksamhetsanpassade lokaler ger en bättre verksamhet och också är förutsättningen för vissa typer av verksamheter Verkligheten ser emellertid lite annorlunda ut. Kulturskolorna i Göteborgs Stad disponerar idag lokalytor där andelen verkligt verksamhetsanpassade lokaler utgör ca 14 procent. Utredningen bekräftar också bilden av bristfälliga lokaler inom kulturskolan i landet. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 12(23)

121 Behoven av lokaler är olika i olika åldrar och de yngre barnen vill gärna delta i kulturskolans verksamhet på sin egen skola eller i så nära anslutning som möjligt till hemmet. Genom samverkan med skolor kan lokaler samutnyttjas och utrustas på ett ändamålsenligt sätt och det stimulerar också det konstnärliga lärandet i grundskolorna. För att däremot nå målgruppen med tonåringar skulle kulturskolan behöva erbjuda verksamhet i specialutrustade lokaler, gärna samlat i någon form av kulturcenter. Detta skulle kunna åstadkommas i samverkan med andra kommunala konstnärliga institutioner. Men alla kommuner kan inte tillhandahålla detta Det pågår olika former av initiativ och insatser för att öka andelen verksamhetsanpassade lokaler, men inom området finns svårigheter. Stadsledningskontoret skulle välkomna riktlinjer för detta. Bidrag Stadsledningskontoret stöder utredningens olika förslag till ökat statligt stöd. Hanteringen av de tänkta bidragen kommer dock kräva en utökad organisation, samordning och administration. Handlar det om ett litet bidrag står administrationen inte alltid i proportion till den tilltänkta effekten. Viktigt är också att både struktur, ansökningsförfarande och uppföljning görs effektivt och att besked om statsbidrag kommer i god tid innan budgetåret startar. Kulturskolans verksamhet är ofta också baserad på läsår snarare än kalenderår vilket gör det extra viktigt med god framförhållning för att bidragen ska kunna få största möjliga effekt. Stadsledningskontoret vill också poängtera att för att bidrag ska möjliggöra strategisk och långsiktig planering som ger resultat bör de vara långsiktiga. Det skulle också stimulera kulturskolorna att tänka i nya banor för att kunna nå målen på bästa sätt. Med statliga medel som finansierar verksamhet på kort sikt finns det risk att det skapas strukturer utan långsiktigt stöd eller att projekt går före långsiktig verksamhetsutveckling. Specialdestinerade statsbidrag har sina fördelar när särskilda effekter ska uppnås, men alternativ med generella bidrag som kan användas utifrån lokala förutsättningar, behov och utmaningar bör övervägas. Utbildning Som utredningen föreslår är nationella insatser för lärarutbildning och kompetensutveckling inom kulturskoleverksamheten nödvändiga för att förstärka rekryteringsbasen och öka undervisningens kvalitet. En stor utmaning för kulturskolan i Göteborg är att bredda rekryteringen för lärare så att lärarkåren avspeglar den mångkulturella stad vi lever i. Eftersom behovet av utbildade kulturskolepedagoger är stort behöver det finnas flera olika vägar för utbildning och vidareutbildning. Stadsledningskontoret vill också påtala vikten av att sådana utbildningar inte skapar inlåsningar. Kulturskolans värld är förhållandevis liten och utbildningarna bör utgå från att det ska vara möjligt att arbeta både inom kulturskolan och grund- eller gymnasieskolan. Möjligheten för lärare i kulturskolan att få lärarlegitimation eller liknande bör också utredas. Förutom den kulturskolepedagogexamen som utredningen föreslår, anser stadsledningskontoret att insatser för utbildning av ledare inom kulturskolan också borde ingå i det som staten erbjuder. Samarbete mellan olika aktörer Stadsledningskontoret ställer sig bakom kulturnämndens synpunkter om vikten av samarbeten mellan olika aktörer. Göteborg har sedan flera år tillbaka erfarenhet av samarbeten såväl mellan kulturskolor i olika stadsdelar som mellan kulturskolor och aktörer utanför den kommunala sfären. Det samarbetet bör utvecklas. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 13(23)

122 Kulturskoleutredningen är en bra utgångspunkt för ytterligare steg. Göteborg skulle kunna bli en pilotkommun för att testa hur ett närmare samarbete mellan olika aktörer kan utvecklas. Könsfördelning bland deltagare Enligt utredningen måste inte alla konstformer ha en jämn könsfördelning. Stadsledningskontoret anser att utredningen borde ha gått djupare in på den specifika frågan om skillnaderna mellan pojkars och flickors deltagande i kulturskolans verksamhet. Precis som utredningen påpekar är könsfördelningen inom de olika ämnena ojämn och dessutom är det ett faktum att flickor med medelklassbakgrund överlag är kraftigt överrepresenterade bland deltagarna. Kontoret hade gärna sett konkreta förslag från utredningen för att på sikt komma till rätta med denna obalans för att skapa en jämlik och inkluderande kulturskola. Stadsledningskontoret Emilia Åman Cornelia Lönnroth Jessica Granath Planeringsledare Planeringsledare Avdelningschef Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 14(23)

123 Kulturnämndens protokollsutdrag Bilaga 2 Utdrag ur protokoll Kulturnämnden Sammanträdesdatum Yttrande till kommunstyrelsen angående remiss från Kulturdepartementet - betänkandet En inkluderande kulturskola på egen grund (SOU 2016:69) 13 Dnr 2150/16 Kulturförvaltningen har den 16 januari 2017 upprättat ett tjänsteutlåtande i ovan rubricerat ärende. Yttrande från S, MP och V enligt bilaga 1 till protokollet. Ordförande Mariya Voyvodova (S) yrkar för S, MP och V, enligt bilaga 2 till protokollet, att kulturnämnden antar yrkandet som ett tillägg till kulturförvaltningens yttrande. Andre vice ordförande Kristina Tharing (M) yrkar för M, L och KD bifall till ordförandens yrkande. BESL 1. Kulturnämnden tillstyrker i huvudsak förslagen i betänkandet från Kulturdepartementet En inkluderande kulturskola på egen grund (SOU 2016:69). 2. Kulturnämnden översänder förvaltningens tjänsteutlåtande inklusive bilaga som eget yttrande till kommunstyrelsen. 3. Kulturnämnden antar yrkande från S, MP, V, M, L och KD och översänder det till kommunstyrelsen som ett tillägg till förvaltningens yttrande. 4. Paragrafen förklaras omedelbart justerad. Vid protokollet Stina Borrman Ordförande Mariya Voyvodova Justerare Kristina Tharing Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 15(23)

124 Tilläggsyrkande S, MP, V, M, L och KD Kulturnämnden Ärende 13 Yrkande ang remiss till Kulturdepartementet betänkande En inkluderande kulturskola på egen grund (SOU 2016:69) Vi instämmer med förvaltningens generellt positiva syn på betänkandet och ser förslagen i utredningen som steg mot en stärkt kulturskola som når alla barn och som utgår ifrån barnens egen lust till kreativt skapande. Att utredningen inte föreslår en lagstiftning för att säkra en kulturskola i alla delar av landet kan ses som en brist, men vi anser att utredningen resonerar väl kring varför det idag inte är rätt väg att gå. Dock måste det beslut som tas riksdagen om nationella mål för kulturskolan vara av den art att målen blir förpliktigande för kommunerna, för att de goda intentionerna i utredningen ska nås. Utredningen koncentrerar sig på det den uppfattar vara kulturskolans kärnverksamhet, verksamheten på barns och ungdomars fria tid. Det hade varit intressant ifall utredningen också hade utvecklat ett resonemang kring kulturskolans möjligheter att tätare integreras med grundskolan. Detta av huvudsakligen två skäl. För det första kommer rimligen utredningens förslag, ifall de förverkligas, leda till ett ökat tryck av ansökningar till kulturskolans platser. Ett sätt att hantera denna ökning vore att utveckla grundskolans redan befintliga timmar för musik, bild och andra konstformer. Ett nära samarbete mellan skolans och kulturskolans pedagoger skulle höja kvaliteten i utbildningen och potentiellt kunna möta en stor del av det ökade intresset från barn som vill delta i kulturskoleverksamhet. Vidare skulle en sömlös övergång från skolans lärarledda tid till skolans fritidsverksamhet med stora inslag av kulturskoleaktiviteter, skapa ytterligare kapacitet att ge alla barn möjlighet till kreativt skapande i de konstformer de själva intresserar sig för. Ett sådant samarbete skulle, enligt vår mening, vara till ömsesidig nytta för såväl skola och fritid som kulturskola. För det andra kommer utredningens förslag att leda till ökade kostnader ute i kommunerna. Kostnadsaspekten tar utredningen inte ställning till, men den är en realitet som riksdag men framförallt kommunerna måste ta i beaktande. Såvida inte statsmakten och/eller kommunerna är beredda att kraftigt öka finansieringen av kulturskolan behöver man finna andra sätt att hantera det ökade intresset. I Sverige råder en akut brist på kulturskolelärare. Kompetensförsörjningen för pedagoger inom kulturskoleverksamheten är en stor utmaning för Göteborg. Vi anser att det är nödvändigt med nationella insatser för lärarutbildning och kompetensutveckling samt forskning och kunskapsutveckling för att förstärka rekryteringsbasen och öka undervisningens kvalitet. Utredningen tar upp vikten av samarbeten mellan olika aktörer. I Göteborg har vi sedan flera år tillbaka erfarenhet av samarbeten såväl mellan kulturskolor i olika stadsdelar som mellan kulturskolor och aktörer utanför den kommunala sfären. Det samarbetet bör utvecklas. Kulturskoleutredningen är en bra utgångspunkt för ytterligare steg. Göteborg skulle kunna bli en pilotkommun för att testa hur ett närmare samarbete mellan olika aktörer kan utvecklas. Kulturnämnden föreslås besluta Att anta ovanstående som ett tillägg till kulturförvaltningens yttrande Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 16(23)

125 Yttrande S, MP, V Kulturnämnden Ärende 13 Yttrande till kommunstyrelsen angåenden från Kulturdepartementet En inkluderande kulturskola på egen grund I kulturförvaltningens tjänstutlåtande under Jämställdhetsperspektivet redogörs om den snäva fördelningen mellan pojkar och flickor som nyttjar kulturskolan. Sammantaget är det 65 procent flickor och 35 procent pojkar som deltar i de olika ämneskurserna. Alla konstformer måste inte ha en jämn könsfördelning, enligt utredningen. Vi anser att det är problematiskt att kulturutövandet bland Sveriges barn är starkt könssegregerat. I dag är det faktum att flera flickor dansar, spelar teatern eller sjunger medan pojkar hellre går i kurser om media eller spelat gitarr. Vår uppfattning är inget annat än att könsklyfterna måste överbryggas för att skapa en jämlik och inkluderande kulturskola. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 17(23)

126 SDN Centrums protokollsutdrag Bilaga 3 Beslut (ex tillstyrker/avstyrker) tillstyrker i huvudsak Protokollsutdrag stadsdelsnämnden Centrum Yttrande till kommunstyrelsen över remiss från Kulturdepartementet En inkluderande kulturskola på egen grund (SOU 2016:69) diarienummer N /16 Regeringen beslutade den 30 april 2015 att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att ta fram en nationell strategi för den kommunala musik- och kulturskolan. Utredningen antog namnet Kulturskoleutredningen. Regeringen beslutade den 2 juni 2016 om tilläggsdirektiv (dir 2016:44) till utredningen angående förlängd tid för uppdraget. Utbildningsdepartementet har den november 2016 bjudit in Göteborgs Stad att yttra sig över betänkandet En inkluderande kulturskola på egen grund (SOU 2016:69). Kommunstyrelsen har översänt remissen till stadsdelsnämnderna Centrum, Östra Göteborg, Lundby och till Kulturnämnden för yttrande. Yttrandena ska vara Stadsledningskontoret tillhanda senast den 7 februari Beslut i stadsdelsnämnden Centrum Stadsdelsnämnden tillstyrker i huvudsak betänkandet En inkluderande kulturskola på egen grund (SOU 2016:69). Stadsdelsnämnden förklarar paragrafen omedelbart justerad och översänder upprättat tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen som eget yttrande. Justering Tisdagen den 24 januari 2017 Kanslienheten, Engelbrektsgatan 71 våning 3 Rätt utdraget intygar i tjänsten Maria Löwenadler, nämndsekreterare Anna Sibinska, ordförande Nina Miskovsky, 2:e vice ordförande Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 18(23)

127 SDN Lundby protokollsutdrag Bilaga 4 9 Begäran om yttrande från Stadsledningskontoret - Remiss från Kulturdepartementet - Betänkande En inkluderande kulturskola på egen grund (SOU 2016:69) (Dnr 1497/16) Diarienummer N /16 Ärendet Regeringen beslutade den 30 april 2015 att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att ta fram en nationell strategi för den kommunala musik- och kulturskolan. Utredningen antog namnet Kulturskoleutredningen. Regeringen beslutade den 2 juni 2016 om tilläggsdirektiv (dir. 2016:44) till utredningen angående förlängd tid för uppdraget. Utbildningsdepartementet har den november 2016 bjudit in Göteborgs Stad att yttra sig över betänkandet En inkluderande kulturskola på egen grund (SOU 2016:69). Kommunstyrelsen har översänt remissen till stadsdelsnämnderna i Centrum, Östra Göteborg, Lundby och till Kulturnämnden för yttrande. Yttrandena ska vara Stadsledningskontoret tillhanda senast den 7 februari Utredningen har tagit fram ett brett kunskapsunderlag om den kommunala kulturskolan. I betänkandet beskrivs verksamhetens historik och nuvarande verksamhet och nuvarande hinder för barns och ungas deltagande. Förslagen i betänkande avser det som utredningen bedömer som kulturskolornas kärnverksamhet, dvs. den undervisning, de projekt och övriga verksamhet som genomförs på barns och ungas fria tid. Förslagen rör exempelvis kompetensförsörjning, samordning på kommunal, regional och statlig nivå, ekonomiska bidrag, forskning och nationella mål. Handling Tjänsteutlåtande i rubricerat ärende daterat Bilaga 1: En inkluderande kulturskola på egen grund SOU Bilaga 2: Sammanfattning en inkluderande kulturskola Beslut 1. Stadsdelsnämnden tillstyrker betänkandet En inkluderande kulturskola på egen grund (SOU 2016:69) med reservation för redovisade synpunkter. 2. Stadsdelsnämnden förklarar paragrafen omedelbart justerad och översänder upprättat tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen som eget yttrande Vid protokollet Veronica Norell Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 19(23)

128 SDN Östra Göteborg protokollsutdrag Bilaga5 Beslut (ex tillstyrker/avstyrker) Tillstyrker Utdrag ur protokoll Stadsdelsnämnden Sammanträdesdatum Diarienummer N /16 Yttrande till kommunstyrelsen över remiss från Kulturdepartementet - Betänkandet En inkluderande kulturskola på egen grund (SOU 2016:69) Ärendet Regeringen beslutade den 30 april 2015 att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att ta fram en nationell strategi för den kommunala musik- och kulturskolan. Utredningen antog namnet Kulturskoleutredningen. Regeringen beslutade den 2 juni 2016 om tilläggsdirektiv (2016:44) till utredningen angående förlängd tid för uppdraget. Utbildningsdepartementet har den november 2016 bjudit in Göteborgs Stad att yttra sig över betänkandet En inkluderande kulturskola på egen grund (SOU 2016:69). Kommunstyrelsen har översänt remissen till stadsdelsnämnderna Centrum, Östra Göteborg, Lundby samt till kulturnämnden för yttrande. Handling Förvaltningens tjänsteutlåtande daterat Förvaltningen föreslår att nämnden i huvudsak tillstyrker betänkandet och som eget yttrande översänder förvaltningens tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen. Propositionsordning Ordföranden Özgür Tasbas (MP) ställer proposition på förvaltningens förslag och finner att stadsdelsnämnden beslutar bifalla detta. Beslut Stadsdelsnämnden beslutar att i huvudsak tillstyrka betänkandet En inkluderande kulturskola på egen grund (SOU 2016:69) att som eget yttrande översända förvaltningens tjänstutlåtande till kommunstyrelsen samt att förklara beslutet omedelbart justerat. Vid protokollet Rätt utdraget intygar i tjänsten Åke Ström Gill Bengtsson Registrator Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 20(23)

129 Förslag till yttrande till Kulturdepartementet Bilaga 6 ku.remissvar@regeringskansliet.se Yttrande över remiss av betänkande från Kulturdepartementet med förslag om en nationell strategi för kulturskolan, En inkluderande kulturskola på egen grund (SOU 2016:69) Göteborgs Stads synpunkter på betänkandet Regeringens ambitioner att skapa en nationell strategi för att stärka kulturskolorna i deras utmaningar när det bland annat gäller kompetensförsörjning och utvecklingsarbete välkomnas av Göteborgs Stad som tillstyrker stora delar av betänkandet. Nedan följer kontorets övergripande kommentarer och synpunkter på utredningens förslag. Nationella mål De nationella mål för kulturskolans verksamhet som föreslås i betänkandet, med inriktning på att alla unga ska ha likvärdiga möjligheter att delta i och utvecklas genom kulturutövande av hög kvalitet och tillgänglighet, gagnar utvecklingen av kulturskolorna. Men så länge någon nationell lagstiftning och säkrad finansiering inte föreligger bör målen formuleras i termer av bör istället för ska. Utan en lagstiftning och tillräcklig finansiering är det svårt att nå alla mål. Eftersom det finns annan lagstyrd verksamhet i kommunen kan det vara problematiskt att prioritera icke-lagstyrd verksamhet. Hur en lagstiftning skulle påverka kommunerna är inte tillräckligt utrett och Göteborgs Stad välkomnar utredningens förslag om en utvärdering om tre år. Målen som utredaren föreslår fokuserar också i huvudsak på hur den kommunala verksamheten för kulturskolan ska organiseras samt omfattningen av den. Göteborgs Stad önskar ett förtydligande kring målen för statens insatser samt effekterna för deltagarna av de nationella målen. Samverkan med skolan Göteborgs Stad menar att samverkan med skolan borde ha en central plats i en nationell strategi för kulturskolan. Ett av målen beskriver att kulturskolan ska arbeta i bred samverkan gentemot det övriga samhället så ett samarbete med skolan utesluts inte. Men eftersom förslagen i betänkandet avser det som utredningen bedömer som kulturskolans kärnverksamhet, det vill säga den undervisning, de projekt och övriga verksamhet som genomförs på barns och ungas fria tid, utreds inte samarbetet med skolan. Om utredningens mål med att aktivt verka för att kommunens barn och unga har kännedom om kulturskolan och ges likvärdig möjlighet att delta i dess verksamhet förverkligas, kommer det leda till ett ökat tryck av ansökningar till kulturskolans platser. Ett sätt att hantera denna ökning vore att förstärka samarbetet mellan kulturskola, skola och fritid. Grundskolans redan befintliga timmar för musik, bild och andra konstformer skulle kunna utvecklas och kulturskolan skulle också kunna ha verksamhet i anslutning till skoldagen. Ett nära samarbete mellan skolans och kulturskolans pedagoger skulle höja kvaliteten i utbildningen och potentiellt kunna möta en stor del av det ökade Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 21(23)

130 intresset från barn som vill delta i kulturskoleverksamhet och också nå de barn och unga som kanske även trots dessa insatser inte senare söker sig till den frivilliga delen av kulturskolans verksamhet. För att kulturskolans verksamhet ska kunna vara tillgänglig för alla som utredningen syftar till, bör formerna för undervisning ske utifrån lokala behov och förutsättningar. Kulturskolan har i många fall ett etablerat samarbete med skolan och istället för att skala ner på detta till förmån för den verksamhet som bedrivs på fritiden, borde möjligheterna att utveckla samarbetet ses över. Om den nationella strategin för kulturskolan uppmuntrade denna samverkan skulle många fler än de som idag deltar i kulturskolans verksamhet få prova på olika estetiska uttryck. Samverkan med skolan stärker kulturskolans legitimitet och särart som konstnärlig institution med möjlighet till fördjupning och breddning av ett konstnärligt lärande. Göteborgs Stad föreslår att kulturskolefrågan inte enbart avgränsas till kulturområdet utan att utbildningssektorn inbjuds till denna diskussion. Det behövs en fördjupad kunskap och ett fortsatt utvecklingsarbete inom både skola och kulturskola när det gäller att identifiera hinder för barn och ungas deltagande och att utveckla arbetsformer som kan överbrygga hindren. Genom att aktivt verka för att möta alla barn och unga i kommunen kommer intresset för kulturskolans verksamhet att öka. Detta leder till ökade kostnader i form av lokaler, lärartjänster och administration för kulturskolorna om man vill se till att öka antalet platser istället för att köerna byggs på. Med vilka medel dessa kostnader ska täckas återstår också att utreda. Verksamhetsanpassade lokaler med ändamålsenlig utrustning Ett av målen i utredningen beskriver att kulturskolan ska verka i för verksamheten anpassade lokaler med ändamålsenlig utrustning. Denna ambition är önskvärd både ur deltagar- och medarbetarperspektiv eftersom verksamhetsanpassade lokaler ger en bättre verksamhet och också är förutsättningen för vissa typer av verksamheter Verkligheten ser emellertid lite annorlunda ut. Kulturskolorna i Göteborgs Stad disponerar idag lokalytor där andelen verkligt verksamhetsanpassade lokaler utgör ca 14 procent. Utredningen bekräftar också bilden av bristfälliga lokaler inom kulturskolan i landet. Behoven av lokaler är olika i olika åldrar och de yngre barnen vill gärna delta i kulturskolans verksamhet på sin egen skola eller i så nära anslutning som möjligt till hemmet. Genom samverkan med skolor kan lokaler samutnyttjas och utrustas på ett ändamålsenligt sätt och det stimulerar också det konstnärliga lärandet i grundskolorna. För att däremot nå målgruppen med tonåringar skulle kulturskolan behöva erbjuda verksamhet i specialutrustade lokaler, gärna samlat i någon form av kulturcenter. Detta skulle kunna åstadkommas i samverkan med andra kommunala konstnärliga institutioner. Men alla kommuner kan inte tillhandahålla detta Det pågår olika former av initiativ och insatser för att öka andelen verksamhetsanpassade lokaler, men det är svårt och går trögt. Göteborgs Stad skulle välkomna riktlinjer för detta. Bidrag Göteborgs Stad stöder utredningens olika förslag till ökat statligt stöd. Hanteringen av de tänkta bidragen kommer dock kräva en utökad organisation, samordning och administration. Handlar det om ett litet bidrag står administrationen inte alltid i proportion till den tilltänkta effekten. Viktigt är också att både struktur, ansökningsförfarande och uppföljning görs effektivt och att besked om statsbidrag kommer i god tid innan budgetåret startar. Kulturskolans verksamhet är ofta också Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 22(23)

131 baserad på läsår snarare än kalenderår vilket gör det extra viktigt med god framförhållning för att bidragen ska kunna få största möjliga effekt. Stadsledningskontoret vill också poängtera att för att bidrag ska möjliggöra strategisk och långsiktig planering som ger resultat bör de vara långsiktiga. Det skulle också stimulera kulturskolorna att tänka i nya banor för att kunna nå målen på bästa sätt. Med statliga medel som finansierar verksamhet på kort sikt finns det risk att det skapas strukturer utan långsiktigt stöd eller att projekt går före långsiktig verksamhetsutveckling. Specialdestinerade statsbidrag har sina fördelar när särskilda effekter ska uppnås, men alternativ med generella bidrag som kan användas utifrån lokala förutsättningar, behov och utmaningar bör övervägas. Utbildning Som utredningen föreslår är nationella insatser för lärarutbildning och kompetensutveckling inom kulturskoleverksamheten nödvändiga för att förstärka rekryteringsbasen och öka undervisningens kvalitet. En stor utmaning för kulturskolan i Göteborg är att bredda rekryteringen för lärare så att lärarkåren avspeglar den mångkulturella stad vi lever i. Eftersom behovet av utbildade kulturskolepedagoger är stort behöver det finnas flera olika vägar för utbildning och vidareutbildning. Göteborgs Stad vill också påtala vikten av att sådana utbildningar inte skapar inlåsningar. Kulturskolans värld är förhållandevis liten och utbildningarna bör utgå från att det ska vara möjligt att arbeta både inom kulturskolan och grund- eller gymnasieskolan. Möjligheten för lärare i kulturskolan att få lärarlegitimation eller liknande bör också utredas. Förutom den kulturskolepedagogexamen som utredningen föreslår, anser stadsledningskontoret att insatser för utbildning av ledare inom kulturskolan också borde ingå i det som staten erbjuder. Samarbete mellan olika aktörer Göteborgs Stad ställer sig bakom kulturnämndens synpunkter om vikten av samarbeten mellan olika aktörer. Göteborg har sedan flera år tillbaka erfarenhet av samarbeten såväl mellan kulturskolor i olika stadsdelar som mellan kulturskolor och aktörer utanför den kommunala sfären. Det samarbetet bör utvecklas. Kulturskoleutredningen är en bra utgångspunkt för ytterligare steg. Göteborg skulle kunna bli en pilotkommun för att testa hur ett närmare samarbete mellan olika aktörer kan utvecklas. Könsfördelning bland deltagare Enligt utredningen måste inte alla konstformer ha en jämn könsfördelning. Stadsledningskontoret anser att utredningen borde ha gått djupare in på den specifika frågan om skillnaderna mellan pojkars och flickors deltagande i kulturskolans verksamhet. Precis som utredningen påpekar är könsfördelningen inom de olika ämnena ojämn och dessutom är det ett faktum att flickor med medelklassbakgrund överlag är kraftigt överrepresenterade bland deltagarna. Göteborgs Stad hade gärna sett konkreta förslag från utredningen för att på sikt komma till rätta med denna obalans för att skapa en jämlik och inkluderande kulturskola. För Göteborgs kommunstyrelse Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 23(23)

132 Yrkande (SD) Kommunstyrelsen Ärende 4.2 Remiss En inkluderande kulturskola på egen grund (SOU 2016:69) SD har genom ett flertal yrkanden ifrågasatt normkritik. Vi anser att en person ska bedömas efter sina handlingar och inte diskrimineras eller särbehandlas på ett negativt eller positivt sätt utifrån någon diskrimineringsgrund. Att lägga alltför stor vikt vid kön och problematisera ojämna könsfördelningar genom genuspedagogik, kvoteringar eller manshat är ingen konstruktiv väg att gå. Att ge alla medborgare lika förutsättningar och jobba med positiva förebilder är den enda vägen att gå. I tjänsteutlåtandet återkommer man återigen med problematiseringen av kön. Om barn vill spela fiol eller elgitarr beror på om de gillar instrumentet, inte på kön. Göteborgs Stad borde ägna sig åt att lösa sina invånares problem och basbehov, inte jaga hjärnspöken. Sista stycket i tjänsteutlåtandet Könsfördelning bland deltagare bör därför utgå eftersom kulturskolan redan är öppen och inkluderande för alla. Man ska inte lägga mer kraft och resurser på att styra barns kulturengagemang utifrån kön. Alla ska behandlas lika. Kommunstyrelsen föreslås besluta: Att stycket Könsfördelning bland deltagare utgår från kommunstyrelsens svar på SOU 2016:69

133

134

135

136

137

138

139

140

141

142