INTERNATIONELL EKONOMI (350004) ÖVNINGSKOMPENDIUM HÖSTEN 2018

Transkript

1 1 INTERNATIONELL EKONOMI (350004) ÖVNINGSKOMPENDIUM HÖSTEN 2018

2 Så här gör du för att klara kursen bra: Varför ta kursen? På Internationell ekonomi lär du dig att förstå globaliseringen och dess effekter. Varför handlar länder med varandra? Varför exporterar vi vissa typer av varor och tjänster men importerar andra? Vilka grupper i landet vinner respektive förlorar på globaliseringen? Är globaliseringen bra eller dålig för miljön? Kan du med hjälp av ekonomisk politik tämja globaliseringens krafter och bör vi i så fall utnyttja den möjligheten? Kursen handlar alltså om just de trender som förändrar världen. Att behärska internationell ekonomi gör därför att du kan förstå många av nutidens stora samhällsfrågor. Hur funkar kursen? Det enklaste sättet att lära sig något är att göra själv. I den här kursen får du därför använda teorierna för att analysera aktuella händelser i världen. I det här kompendiet hittar du 53 gåtor om världen. Ditt uppdrag är att lösa dem. Till din hjälp har du en lektion i veckan, dina kurskamrater, videoklippen i kursens spellista på YouTube och kursboken International Economics av Thomas Pugel. Hur examineras kursen? Sex hemuppgifter och en muntlig tentamen. Senast varje tisdag kväll lämnar du via Moodle in veckans hemuppgifter, varav en lottas fram och bedöms enligt följande: 0 poäng Undermåligt. Innehåller stora fel. Känns slarvigt, otydligt, svag förståelse. Missade deadline. 1 poäng Mindre bra. I stort sett korrekta svar men ibland slarvigt och ytligt. Känns som om skribenten inte fullt ut förstått teorin och utmaningarna eller läst kurslitteraturen ordentligt. 2 poäng Bra. Korrekta resultat med bra tolkningar. Endast mindre oklarheter. Tillräckligt kompetent och snyggt för att lämna in som rapport till en arbetsgivare. Högklassiskt och professionellt. Allting korrekt och relevant. Figurer och beräkningar är 3 poäng felfria. Klart och genomarbetat språk, tydlig röd tråd i svaret. Utmärkt intuitiv och teknisk förståelse för temat. Hänvisar till kurslitteratur och lyckas elegant förklara ämnet för läsaren med egna ord. Den muntliga tentamen pågår i 30 minuter. Du får först exakt 7 minuter på dig att visa för mig att du har nått kursens lärandemål. Du har tillgång till en stor tavla och pennor i fyra olika färger. Resten av halvtimmen diskuterar vi utifrån mina kompletterande frågor för att ta reda på hur mycket du kan. Hemuppgifterna ger sammanlagt maximalt 20 poäng och den muntliga tentamen 30 poäng. För godkänt på kursen krävs att du har minst 25 poäng totalt under kursen: <25=underkänd; 25-30=1; 30-35=2; 35-40=3; 40-45=4; 45-50=5. Varmt välkommen till kursen! Jonas Lagerström (Jonas.Lagerstrom@abo.fi; ASA B236) 2

3 TEMA 1 ( ): Att förstå världshandeln Att göra nu: 1) Titta på klipp 1-10, läs kapitel 1-3 i kursboken och gå på veckans lektion; 2) Gör hemuppgifterna och lämna in via Moodle senast på tisdag kväll den 11 september. 1. Under kursen ska vi följa fabriken i Dalsbruk, som har tillverkat skruvar sedan 1686, och se hur fabriken och dess anställda påverkades av globaliseringen. a) Visa grafiskt hur Finlands skruvindustri ser ut om vi inte har kontakt med omvärlden. b) När vi öppnade oss för världen blev effekten att vi importerade skruvar. Varför tror du att Finland blev en importör av skruvar? c) Visa grafiskt hur internationell handel påverkar den finska skruvindustrin och förklara hur finska konsumenter respektive producenter av skruvar påverkas. d) Vad tror du den finska staten kan göra för att hjälpa fabriken och dess anställda? 2. Efterfrågan i Nordkorea för en normal vara ges av Q D = P. Utbudskurvan ser du i figuren nedan. Landet befinner sig i autarki. Priset är i dollar. a) Hur mycket av varan produceras i Nordkorea? b) Vad är skillnaden mellan en normal och en inferiör vara? c) Hur stort är konsumentöverskottet och hur tolkar du siffran? 3

4 d) En revolution bryter ut och Nordkorea öppnar sig för världen. Priset för en identisk vara i resten av världen är Vad händer? 3. Tänk dig att det finns två regioner i världen USA och övriga världen och att båda tillverkar stål. I autarki är stålet dyrare i USA än i omvärlden. a) Rita upp läget i autarki i respektive region med hjälp av utbuds- och efterfrågekurvor. b) Regionerna börjar nu handla med varandra. Vad innebär ordet arbitrage och hur kommer handeln att påverka stålpriset i respektive region? c) Illustrera den internationella stålmarknaden. d) Varför fick Trump så stort stöd av amerikanska stålarbetare? 4. Finland är en av världens största exportörer av pappersmassa. Anta att efterfrågan och utbudet på papper i autarki skulle ges av Q D = P respektive Q S = P, där Q är antalet kartonger och P är priset i euro. a) Illustrera pappersmarknaden i Finland vid autarki. b) Hur mycket producerar Finland i autarki? c) Hur stort är konsumentöverskottet i Finland vid autarki? d) Globaliseringen öppnade Finland för handel med resten av världen. Varför tror du att Finland får exportera papper till resten av världen? e) Anta att priset på världsmarknaden blir 140 euro. Hur mycket exporterar Finland? f) Vad händer med konsument- och producentöverskottet på finska pappersmarknaden? g) Förklara begreppet one-dollar, one-vote metric. 5. Finland och Kina producerar avancerade varor (A) och enkla varor (E) med hjälp av arbetskraft (L). Termerna a LA och a LE visar hur många arbetare som behövs för att tillverka en enhet av avancerade respektive enkla varor. Video här. 4

5 ala ale L Finland Kina a) Illustrera Finlands och Kinas produktionsmöjlighetskurvor. Sätt avancerade varor på den horisontella axeln. b) Vilket land har absolut fördel i respektive vara? c) Hur stor är alternativkostnaden för avancerade varor i respektive land? d) Till skillnad mot Adam Smith betonade David Ricardo vikten av komparativa fördelar. Vilket land har en komparativ fördel i respektive vara? 6. På Barbados består arbetskraften L av människor. Termerna a LA och a LE visar hur många arbetare som krävs för att tillverka en enhet av avancerade respektive enkla varor. Just nu gäller att a LA =20 och a LE =5. a) Rita upp produktionsmöjlighetskurvan! b) Höjd utbildningsnivå hos arbetarna inom den avancerade industrin gör att deras produktivitet dubbleras. Vad händer med produktionsmöjlighetskurvan? c) Anta i stället att arbetarna som tillverkar enkla varor blir mindre produktiva. Hur förändras i så fall produktionsmöjlighetskurvan? d) Sänkt pensionsålder gör att antalet arbetare i landet halveras. Rita upp den nya produktionsmöjlighetskurvan! 7. Två länder land A och land B inför frihandel med varandra. Länderna kan producera två varor: datorer och mobiltelefoner. Tabellen visar hur många arbetstimmar som krävs för att tillverka en enhet av respektive vara. Datorer Mobiltelefoner Land A Land B a) I varje land finns 1000 arbetstimmar. Illustrera produktionsmöjlighetskurvan för land A och förklara tydligt varför land A har en komparativ fördel i datorer. b) Komparativa fördelar är viktiga för att förstå hur länder handlar med varandra. Men varför är det enligt kursboken viktigt att också titta på absoluta fördelar? 8. Matt Ridley menar här att människans framgång på jorden beror på att vi kan samarbeta med varandra. Ridley pekar på att komparativa fördelar är centralt. Varför leder komparativa fördelar enligt Ridley till handel och ökat välstånd? (3p) 9. Spanien exporterar apelsiner. Efterfrågan och utbudet i landet vid autarki är Q D = P och Q S = 25P 500, där Q är antalet lådor apelsiner och P är priset per låda i euro. (3p) a) Illustrera den spanska apelsinmarknaden i autarki. 5

6 b) Spanien öppnar sig nu för internationell handel. Anta att priset på världsmarknaden blir 90 euro. Hur många lådor apelsiner kommer Spanien att exportera? c) Men hur många euro ökar producentöverskottet på den spanska apelsinmarknaden tack vare att landet öppnar sig för internationell handel? 10. Under 1970-talet var Kina i praktiken en sluten ekonomi. Anta att efterfrågan på vete i Kina gavs av Q D = P och utbudet av Q S = P. I omvärlden var efterfrågan på vete däremot Q D = 80 20P och utbudet Q S = P. I början av 1980-talet övergick plötsligt Kina till frihandel. Hur mycket vete kommer Kina att exportera eller importera? (3p) 11. Globaliseringen har de senaste decennierna påverkat det finska samhället i grunden. (3p) a) I mappen DATA på kurshemsidan finns filen FinTrade6817. Ta fram en egen graf för hur Finlands handel med omvärlden (i termer av summan av export och import i relation till BNP) har utvecklats sedan Kommentera kort! b) På sajten OEC kan du se hur handeln i världen har utvecklats sedan Välj ett land som börjar på samma bokstav som ditt förnamn. Titta på nyast möjliga data: Vad importerar respektive exporterar landet framför allt? Vilka tre länder är landets viktigaste handelspartners? c) Titta på motsvarande siffror för Finland: Vad är de stora förändringarna om du jämför hur det ser ut i dag jämfört med 1962? Tips: Använd SITC2 i stället för SITC4. Instruktioner: Lämna in dina svar på uppgifterna 8 11 senast 11.9 via kurshemsidan. Lottdragning avgör vilken av uppgifterna som rättas och bedöms. Skriv ditt namn på en framsida. 6

7 TEMA 2 ( ): Om Trump och Brexit Att göra nu: 1) Titta på klipp 11-20, läs kapitel 4-5 i kursboken och gå på veckans lektion; 2) Gör hemuppgifterna och lämna in via Moodle senast på tisdag kväll. 12. Med hjälp av figuren nedan kan du visa vad ett land kan och vill producera. Video här. a) Varför är produktionsmöjlighetskurvan buktad? b) Varför har indifferenskurvorna negativ lutning? c) Varför producerar ett land i autarki vid den svarta punkten? d) Vad händer med produktion, konsumtion och välfärd när landet öppnar sig för internationell handel? 13. Ett land producerar och konsumerar två varor: Kaffe (K) och Te (T). Det blir allt dyrare att producera ytterligare en enhet av respektive vara. I autarki är relativpriset på kaffe 4 T/K. Video här. a) Visa med hjälp av produktionsmöjlighetskurvan och indifferenskurvor hur mycket te och kaffe som landet producerar och konsumerar i autarki. b) Landet öppnar sig nu för omvärlden. Världsmarknadspriset på kaffe blir 3 T/K. Hur ändras landets produktions- och konsumtionsmönster? c) Illustrera landets export och import med hjälp av handelstriangeln. d) Visa att landet totalt sett vinner på frihandel. 14. År 1994 infördes frihandel mellan USA och Mexiko. Presidentkandidaten Ross Perot förutspådde a giant sucking sound av jobb som flyttas till Mexiko. Gör nu en egen analys av NAFTA. Anta två länder (USA och Mexiko), två varor (enkla och avancerade) och två produktionsfaktorer (högutbildad arbetskraft och lågutbildad arbetskraft). Video här. a) Hur ändras produktionen och konsumtionen i USA av NAFTA? b) Hur påverkas inkomstklyftan i USA mellan hög- och lågutbildade? 7

8 15. YLE ringer och vill veta hur Mexiko påverkas om Trump slopar NAFTA. Tänk dig en modell med två länder (Mexiko och USA) och två varor (enkla och avancerade). Föreställ dig att situationen går från frihandel till autarki. Besvara reporterns frågor. Video här. a) Mexiko exporterar just nu enkla varor till USA. Varför gör dom det? b) Hur skulle slopad frihandel påverka vad som produceras i Mexiko? c) Hur skulle slopad frihandel påverka de mexikanska konsumenterna? d) Blir det bättre eller sämre i Mexiko totalt sett? e) Vilka grupper i Mexiko får ökad köpkraft på lång sikt om NAFTA slopas? 16. I Finland är BNP per capita dollar, medan motsvarande siffra i Kambodja är I Kambodja är lönerna låga och fattigdomen utbredd. Vissa globaliseringskritiker hävdar därför att Finland inte bör handla med Kambodja. a) Visa med hjälp av produktionsmöjlighetskurvan och indifferenskurvor vad som blir välfärdseffekten i Kambodja om landet inte får handla med omvärlden. b) Hur påverkas köpkraften för olika grupper i Kambodja om landet inte får handla med omvärlden? Förklara med hjälp av Stolper-Samuelsons teorem. 17. År 1980 övergick Kina i princip från autarki till frihandel. Tänk dig två regioner (Kina och resten av världen), två varor (enkla och avancerade varor) och två produktionsfaktorer (lågutbildad och högutbildad arbetskraft). (3p) a) Varför har Kina en komparativ fördel i enkla varor enligt Heckscher-Ohlins modell? 8

9 b) Hur förändras produktionsmönstret, konsumtionsmönstret och nyttonivån i Kina när Kina går från autarki till frihandel? Illustrera. c) Vad innebär Leontief-paradoxen? 18. Globaliseringen har nu nått nästan alla världens länder. I figuren nedan ser du handeln med utlandet i förhållande till BNP. Välj ett land som börjar på samma bokstav som ditt efternamn. Ditt uppdrag är nu att analysera hur den internationella handeln påverkar livet i ditt land. Vilken är landets största exportvara? Varför exporterar landet just denna vara enligt Ricardo respektive Heckscher-Ohlin? Hur har globaliseringen påverkat landets välfärd i termer av nytta? Finns det specifika grupper i landet som vinner respektive förlorar på globaliseringen? Är det skillnad mellan vilka som vinner på kort respektive lång sikt? (3p) Instruktioner: Lämna in dina svar på uppgifterna senast 18.9 via kurshemsidan. Lottdragning avgör vilken av uppgifterna som rättas och bedöms. Skriv ditt namn på en framsida. 9

10 TEMA 3 ( ): Att förstå din värld Att göra nu: 1) Titta på klipp 21-26, läs kapitel 6-7 i kursboken och gå på veckans lektion; 2) Gör hemuppgifterna och lämna in via Moodle senast på tisdag kväll. 19. Enligt teorin om komparativa fördelar kommer vi att exportera vissa varor och importera andra och vi kommer att handla med länder som är olika oss själva. a) Förklara med enkla ord varför Finland handlar med till exempel Ghana, och hur det påverkar Finland respektive Ghana. b) I verkligheten handlar vi dock också mycket med länder som liknar oss själva. Så kallad tvåvägshandel (IIT) är vanlig: vi både exporterar och importerar en viss vara. Fyll i tabellen nedan för fem varor i Finland. Vara Export (X) Import (M) Totalt (X+M) Nettohandel X-M IIT IIT:s andel 20. Tvåvägshandel kan bero på att människor har olika smak och därför vill ha olika varianter av samma vara. a) Vad är skillnaden mellan intern och extern skalekonomi? b) Vad är ett kluster? c) Vad innebär monopolistisk konkurrens? d) Anta att en vara är differentierad och att det råder måttlig intern skalekonomi. Vad händer med priset och antalet varianter av varan när landet öppnar sig för handel med omvärlden? 21. Anta två regioner (Finland och Omvärlden); två produktionsfaktorer (lågutbildad och högutbildad arbetskraft); två sektorer (enkla och avancerade varor). Finland är ett litet land. Förklara vad som händer med Finlands produktion, konsumtion, handel och välfärd när följande förändringar sker. Video här. a) Balanserad tillväxt. b) Kraftig utbyggnad av den högre utbildningen i Finland. c) Förbättrad produktivitet i vår importsektor. d) Tillväxt kan alltså ibland leda till att vi får mer kontakt med resten av världen, men i praktiken kan handel och öppenhet mot omvärlden också leda till ökad tillväxt. Varför leder öppenhet till tillväxt? 22. Elfenbenskusten exporterar kakao. Plötsligt ökar produktiviteten inom landets kakaosektor, då arbetarna hittar smartare arbetsmetoder. Video här. 10

11 a) Hur påverkas nyttonivån i Elfenbenskusten av tillväxten inom kakaoindustrin? Anta att landet är en liten aktör på världsmarknaden för kakao. b) Vad innebär begreppet terms-of-trade? c) I verkligheten kommer mycket av världens kakao från Elfenbenskusten. 1 Hur påverkas Elfenbenskustens terms-of-trade av att landet blir bättre på att producera kakao? 23. Zambia är en av världens största exportörer av koppar. År 2015 exporterade Zambia koppar för 5,2 miljarder dollar, vilket var 74 procent av landets totala varuexport. Anta att Zambia plötsligt hittar flera nya koppargruvor. a) Visa grafiskt att detta kan leda till minskad nytta i Zambia. b) Kursboken skriver om tre villkor som måste vara uppfyllda för att denna så kallade försämrande tillväxt (eng. immiserizing growth) ska kunna ske. Vilka är villkoren? 24. I slutet av 1950-talet upptäckte Nederländerna stora fyndigheter med naturgas. Vissa kritiker menar att dessa upptäckter har varit skadliga för Nederländerna som land. 1 Elfenbenskusten exporterade år 2015 kakao för 5,1 miljarder dollar (länk), vilket utgjorde nästan hälften av landets totala export av varor. 11

12 a) Vad innebär de nya gasfyndigheterna för landets övriga sektorer? Förklara genom att hänvisa till det så kallade Rybczynski-teoremet. b) Leder faktiskt denna holländska sjuka till att landet får det sämre? Anta att Nederländerna är en liten aktör på världsmarknaden för naturgas och illustrera. 25. Sudan har hittat olja. Över en natt förvandlades Sudan till en stor oljeexportör från att tidigare ha importerat olja. Video här. a) Illustrera med hjälp av produktionsmöjlighetskurvan och indifferenskurvor hur oljefyndet påverkade Sudans ekonomi. Vad hände med produktionsmönstret, konsumtionsmönstret, utrikeshandeln och välfärden i termer av nytta? Observera att Sudan är en stor aktör på världsmarknaden för olja. b) Att olja upptäcks i Afrika är dåliga nyheter för oljeexportören Saudiarabien. Illustrera hur Saudiarabien påverkas av oljeupptäckterna i Afrika! 26. Du är finansminister i ett land som börjar på samma bokstav som ditt förnamn. Ditt land befinner sig i konflikt med president Trump. (3p) a) Trump hävdar att ditt lands export till USA är skadlig för USA, och att amerikaner förlorar jobbet på grund av frihandeln. Har Trump rätt? b) Vilka är ditt lands tre största exportvaror och hur stor del av den totala handeln i varan utgörs av så kallad tvåvägshandel? Redovisa dina beräkningar. c) Varför uppstår tvåvägshandel enligt Krugman och vilka effekter får det för ditt land? 12

13 27. Som kapitalförvaltare följer du den finska pappersindustrin noga. (3p) a) På sistone har världspriset på pappersmassa fallit. Hur påverkar det produktionsoch konsumtionsmönstret i Finland; vår handel med omvärlden och landets välstånd i termer av nytta? b) Vad innebär Rybczynski-teoremet? Illustrera! c) Du uppfinner en ny metod att framställa pappersmassa. Tack vare dig kan Finland framställa tre gånger så mycket pappersmassa som i dag. Kan din uppfinning leda till att Finland får det sämre? Illustrera! Instruktioner: Lämna in dina svar på uppgifterna senast 25.9 via kurshemsidan. Lottdragning avgör vilken av uppgifterna som rättas och bedöms. Skriv ditt namn på en framsida. 13

14 TEMA 4 ( ): Om handelspolitik Att göra nu: 1) Titta på klipp 27-33, läs kapitel 8-9 i kursboken och gå på veckans lektion; 2) Gör hemuppgifterna och lämna in via Moodle senast på tisdag kväll. 28. Världen svämmar över av information. Om du lär dig kvantitativa metoder får du unika färdigheter som du kan använda för att praktiskt analysera hur världen ser ut och fungerar. 2 Video här. a) Gravitationsmodellen visar hur länder handlar med varandra. Vad säger teorin? b) I mappen DATA på kurshemsidan finns filen Trade1980. Där ser du hur ett antal olika länder handlade med varandra år Använd regressionsanalys för att estimera följande samband: ln(export från A till B) = α + β 1 lnbnp A + β 2 lnbnp B + β 3 lnavstånd + ε c) Stämmer teorin med hur världshandeln faktiskt såg ut år 1980? 29. Nästan alla länder försöker att stoppa en del av importen till landet. 3 Anta att Finland importerar jordgubbar till priset 10 euro per kilo. Den inhemska efterfrågan respektive utbudet på jordgubbar ges av Q D = P och Q S = P. Video här. a) Hur mycket jordgubbar importerar Finland vid frihandel? b) För att skydda de finländska jordgubbsodlarna inför finansministern en tariff på 5 euro per kilo jordgubbar som importeras. Hur stora skatteintäkter får staten tack vare tariffen? Anta att Finland är ett litet land. c) Hur stora dödviktsförluster ger tariffen upphov till? 30. För att skydda USA:s produktion av bildäck införde president Obama år 2009 en tariff på import av bildäck till USA. 2 På kurserna Kvantitativa metoder, Ekonometri, Tillämpad ekonometri och Ekonomiska prognoser får du lära dig mängder av tekniker som gör dig till expert på att analysera hur världen faktiskt ser ut. 3 Exempel på handelshinder kan du se här: 14

15 a) Visa grafiskt hur tariffen påverkade produktionen och konsumtionen av däck i USA samt den totala välfärden i USA. Anta att USA är ett litet land. b) När du räknar ut hur USA påverkas av tariffen gör du indirekt ett antagande om one-dollar, one-vote. Vad innebär antagandet i praktiken? c) Hur ändras din figur om du i stället antar att USA är tillräckligt stort för att dess beteende ska påverka världspriset på däck? d) Kan USA i själva verket totalt sett vinna på att införa tariffen? Förklara! 31. Artikeln Är globaliseringen hållbar? visar hur inkomster och handel har utvecklats de senaste decennierna. På tentan måste du kunna berätta hur dessa trender har sett ut. a) Hur har inkomsterna och fattigdomen i världen utvecklats sedan du föddes? b) Hur har tarifferna utvecklats sedan du föddes? c) Hur har inkomstklyftorna inom respektive mellan länder utvecklats sedan du föddes? 32. Romarriket år 38 efter Kristus: Tyg har blivit högsta mode. Den inhemska efterfrågan är Q D = P och det inhemska utbudet är Q S = P. Rom har frihandel med omvärlden, där efterfrågan och utbudet ges av Q D = P respektive Q S = P. Alla priser är uttryckta i enheten denarius. Roms kejsare Caligula vill nu införa en tariff på 2 denarius för varje enhet tyg som importeras och han hävdar att tariffen kommer att öka välfärden i riket. Ljuger kejsaren? Video här. 33. Den inhemska efterfrågan respektive utbudet på skotrar i Finland ges av Q D = P respektive Q S = P, där Q är antalet skotrar och P är priset i euro per skoter. Finland har frihandel med omvärlden och kan importera till priset 800 euro per skoter oavsett hur mycket Finland importerar. Video här. a) Finansministern har övervägt att införa en 500 euros tariff på import av skotrar, men beslutar sig slutligen för att istället införa en importkvot som ger exakt samma resultat. Hur stor måste importkvoten vara? b) Hur stora dödviktsförluster ger den föreslagna importkvoten upphov till? c) Importkvoter kan dock leda till rent-seeking. Vad innebär det? 15

16 34. Den inhemska efterfrågan i Finland på smör ges av Q D = P och det inhemska utbudet av Q S = 200P 4000, där Q är antalet lastpallar smör och P är priset per lastpall i euro. Priset på världsmarknaden är 25 euro per lastpall. (3p) a) Hur mycket importerar Finland i utgångsläget? b) Hur stora blir dödviktskostnaderna om Finland halverar sin import av smör genom en importkvot? Anta att Finland är ett litet land. Illustrera! 35. Haley Edwards sammanfattar här efterkrigstidens syn på internationell handel på 10 minuter. Skriv en briljant sammanfattning av hennes föreläsning: genomarbetat, intresseväckande, kompetent. Vilket är Haleys centrala budskap? Du får använda maximalt 300 ord. (3p) 36. I mappen DATA på kurshemsidan hittar du filen Trade2000. Här ser du handeln mellan ett antal olika länder år (3p) a) Estimera följande samband med hjälp av regressionsanalys och tolka sedan ditt uppmätta värde på β 3 : ln(export från A till B) = α + β 1 lnbnp A + β 2 lnbnp B + β 3 lnavstånd + ε 16

17 b) Stämmer gravitationsmodellen med hur världshandeln faktiskt såg ut 2000? c) Hur har avståndets betydelse för internationell handel förändats sedan 1980 enligt din empiriska analys? 4 Instruktioner: Lämna in dina svar på uppgifterna senast 2.10 via kurshemsidan. Lottdragning avgör vilken av uppgifterna som rättas och bedöms. Skriv ditt namn på en framsida. 4 En bidragande faktor till att avståndets betydelse har ändrats över tid hittar du här: 17

18 TEMA 5 ( ): För och emot protektionism Att göra nu: 1) Titta på klipp 34-42, läs kapitel i kursboken och gå på veckans lektion; 2) Gör hemuppgifterna och lämna in via Moodle senast på tisdag kväll. 37. I mappen DATA på kurshemsidan finns filen Handel1990 med data för världens länder år Du ser här hur viktig den internationella handeln var för varje land (i termer av summan av export och import som procentandel av BNP). Du ser också BNP per capita (i amerikanska dollar år 1990), antal invånare i landet och en variabel som visar om landet saknar kust (1 om saknar kust, 0 om har kust). Estimera följande samband med hjälp av regressionsanalys. Video här. handel av BNP = α + β 1 ln(bnp per capita) + β 2 ln(invånare) + β 3 Saknar kust + ε a) Varför borde internationell handel vara mindre viktig för stora länder än för små länder enligt ekonomisk teori? b) Var den internationella handeln faktiskt mindre viktig för stora länder än för små enligt din empriska analys? c) Var den internationella handeln år 1990 viktigast för rika eller fattiga länder? d) Du har nu tagit fram en formel för hur mycket ett land handlar med omvärlden. I praktiken funkar din formel såklart inte perfekt vissa länder handlar mer än din prognos förutspår, andra mindre. Denna så kallade residual kan ses som ett mått på landets handelspolitik. En stor residual tyder alltså på att landet är öppet och en liten residual på att landet är protektionistiskt. Vilka tre länder är enligt din studie mest öppna respektive mest protektionistiska? 38. I Slovenien ges efterfrågan och utbudet på apelsiner (per dag) av Q D = P respektive Q S = P, där P är priset i euro och Q är antalet lådor apelsiner. Landet kan importera obegränsat till världsmarknadspriset 10 euro per låda. a) Finansministern hävdar att inhemsk apelsinproduktion ger upphov till positiva externaliteter. Vad kan dessa positiva externaliteter bestå av? 18

19 b) Mätningar visar att varje inhemskt producerad låda apelsiner skapar en positiv externalitet på 10 euro. Hur påverkas landet totalt sett om finansministern inför en tariff på 5 euro per låda som importeras? c) Visa grafiskt att det är mer effektivt att i stället subventionera varje låda apelsiner som produceras inom landet med 5 euro. 39. Under 1980-talet införde Brasilien tariffer på import av utländska datorer. Politikerna motiverade handelshindret med det så kallade barndomsargumentet. a) Förklara barndomsargumentet i en enda mening och så att studenter som aldrig har läst nationalekonomi kan förstå. b) Barndomsargumentet illustreras nedan. Varför måste du använda nuvärden när du beräknar om v är större än summan av b och d? c) Varför kallas b för en produktionseffekt och d för en konsumtionseffekt? d) I en tevedebatt om globaliseringens effekter måste du snabbt komma på tre argument mot barndomsargumentet. Vad säger du? 40. Du är nationalekonomisk expert i regeringen och nu uppvaktas du av lobbyister som vill ha en importkvot på 1000 lastpallar utländskt smör. De medger att importkvoten skulle skapa dödviktsförluster men de hävdar att det finns också positiva externaliteter av att producera smör i Finland. a) Hur stor måste externaliteten vara per lastpall för att reformen ska gynna Finland totalt sett? Analysavdelningen säger att Q D = P och Q S = 200P 4 000, där Q är antalet lastpallar och P är priset per lastpall i euro. Priset på världsmarknaden är 25 euro. Anta att Finland är ett litet land. 19

20 b) Din kollega säger att du ska säga nej till förslaget genom att hänvisa till specivitetsregeln. Vad innebär specivitetsregeln? 41. Orienten, år 38 efter Kristus: Du är rådgivare åt den japanske kejsaren. Riket exporterar tyg till romarriket. Den inhemska efterfrågan och det inhemska utbudet på tyg ges av Q D = P respektive Q S = P. I Rom ges efterfrågan däremot av Q D = P medan utbudet ges av Q S = P. Samtliga priser anges i denarius. Den japanske kejsaren bestämmer sig nu för att införa en exportsubvention på 4 denarius för varje enhet som exporteras. Hur stora blir statens utgifter för exportsubventionen? 42. Finland kan importera obegränsat av en vara till världspriset 10 euro per enhet. Den inhemska efterfrågan ges av Q D = P och det inhemska utbudet av Q S = P. Varje enhet som produceras i Finland ger dock också upphov till en positiv externalitet på 10 euro. Finansministern vill stödja den inhemska produktionen av varan, och har två alternativ: a) en importkvot på 125 enheter eller b) en subvention på 5 euro för varje enhet som produceras i Finland. Ministern vill nu se din ekonomiska analys. Vad säger du? Redovisa dina beräkningar. (3p) 43. Om du jobbar för regeringen måste du veta hur olika handelspolitiska åtgärder påverkar Finland. (3p) a) Anta att varje enhet tyg som tillverkas i Finland ger upphov till en positiv externalitet i form av ökad nationell stolthet. Illustrera och förklara kort hur finska tygkonsumenter och finska tygproducenter påverkas om vi begränsar importen av tyg med hjälp av en tariff. b) För att förstå varför bakgrunden till protektionism måste du förstå politisk ekonomi. Ge tre exempel på faktorer som gör det troligare att ett land inför handelshinder. c) Kan Finland få det bättre genom att subventionera sin export av pappersmassa? Finland är ett stort land när det gäller pappersmassa. Illustrera och förklara. 20

21 44. Du ska nu göra en egen studie om handelspolitik. I mappen DATA på kurshemsidan hittar du filen Handel2010 med fakta om världens länder år Du ser här hur viktig den internationella handeln var för varje land (i termer av summan av export och import som procentandel av BNP). Du ser också BNP per capita (i amerikanska dollar år 2010), antal invånare i landet och en variabel som visar om landet saknar kust (1 om saknar kust, 0 om har kust). Estimera nu följande samband med hjälp av regressionsanalys. (3p) handel av BNP = α + β 1 ln(bnp per capita) + β 2 ln(invånare) + β 3 Saknar kust + ε a) Leder ökad BNP per capita till att landets internationella handel (i termer av total handel som procentandel av BNP) ökar eller minskar? b) Vilka två länder hade mest liberal handelspolitik år 2010 enligt din analys? c) Du är handelsminister i ett land som börjar på samma bokstav som ditt förnamn. 5 Har ditt land enligt din empiriska analys blivit mer eller mindre protektionistiskt under perioden ? Instruktioner: Lämna in dina svar på uppgifterna senast 9.10 via kurshemsidan. Lottdragning avgör vilken av uppgifterna som rättas och bedöms. Skriv ditt namn på en framsida. 5 Om det inte finns något land som börjar på samma bokstav som ditt förnamn så välj ett land på en bokstav som ligger närmast i alfabetet. 21

22 TEMA 6 ( ): Globaliseringen och framtiden Att göra nu: 1) Titta på klipp 43-49, läs kapitel i kursboken och gå på veckans lektion; 2) Gör hemuppgiften och lämna in via Moodle senast på tisdag kväll. Observera att veckans uppgift ger maximalt 5 poäng. 45. Kriget i Syrien fortsätter. Bör västvärlden straffa regimen genom att sluta exportera mat till Syrien? Anta att Syriens efterfråga på importerad mat ges av Q IMP = P, att västvärldens utbud på export av mat till Syrien ges av Q EXP = P 600 och att utbudet på export av mat från icke-västländer till Syrien är Q EXP = P, där Q är antalet matlaster per dag och P är priset i dollar per last. a) Hur stor del av Syriens import av mat kommer från västvärlden? b) Vad händer med matpriset i Syrien om västvärlden stoppar sin matexport till landet? Visa dina beräkningar. c) Slår embargot hårdare mot Syrien än mot västvärlden? Motivera! d) Sedan 1945 har cirka 2/3 av alla embargon misslyckats. Vilka politiska och ekonomiska faktorer ökar sannolikheten att ett embargo misslyckas? 46. Att ingripa mot Syrien kan dock leda till att vissa oljeländer begränsar sin export av olja. a) Anta att USA:s efterfråga på import av olja ges av Q IMP = 100 P, att arabländernas (inversa) utbud på export av olja till USA ges av P = 20 + Q EXP och att övriga oljeländer i världen är redo att exportera till USA enligt utbudskurvan P = Q EXP. Om USA attackerar Syrien är risken stor att arabländerna inför ett embargo på export av olja till USA. Hur mycket dyrare blir oljan i USA om embargot genomförs? 22

23 b) Under 1980-talet införde många länder ett exportstopp till apartheid-regimen i Sydafrika. USA fortsatte dock sin export till Sydafrika. Visa grafiskt hur Sydafrika, USA respektive de som införde embargot påverkades ekonomiskt av embargot. 47. I augusti 1990 invaderade Irak sitt grannland Kuwait. Anta att Iraks efterfråga på importerade mediciner gavs av Q IMP = P, att västvärldens utbud på export export av mediciner till Irak gavs av Q EXP = 50 + P och att utbudet av export av mediciner till Irak från andra länder gavs av Q EXP = 0.5P 10. a) Hur mycket mediciner importerar Irak från västvärlden? b) Västvärlden stoppar nu sin export av mediciner till Irak. Hur hårt drabbas Irak i termer av överskott? Illustrera och visa dina beräkningar. 48. Under din livstid har antalet handelsblock stigit kraftigt. a) Förklara skillnaderna mellan ett frihandelsområde, en tullunion, en gemensam marknad och en ekonomisk union. b) Att ansluta sig till ett handelsblock har både en handelsskapande och en handelsomfördelande effekt. Vilka två faktorer ökar sannolikheten att ett land vinner på att ansluta sig till ett handelsblock? 49. I Finland ges den inhemska efterfrågan och det inhemska utbudet på vattenskotrar av Q D = P respektive Q S = P, där Q är antalet vattenskotrar och P är priset i euro per vattenskoter. Världsmarknadspriset på vattenskotrar är 2200 euro. Du kan anta att Finland är en liten aktör. Den inhemska produktionen av vattenskotrar leder dock till skador på miljön. Miljöekonomer har estimerat att varje skoter som tillverkas i Finland medför en negativ extern kostnad på 500 euro. Leder frihandeln till ökad välfärd i Finland? Illustrera och visa dina beräkningar. 50. Under 2000-talet har Angola hittat flera nya oljekällor i landet, vilket har förvandlat Angola från en importör av olja till en exportör av olja. Anta att Angola är en liten aktör på världsmarknaden för olja. Video här. 23

24 a) Vad säger Rybczynski-teoremet? b) Visa hur tillväxten påverkade Angolas ekonomi: Vad hände med produktionsmönstret, konsumtionsmönstret, utrikeshandeln och välfärden? a) Anta att Angola exporterar olja till EU enligt funktionen P = 20 + Q EXP. Övriga oljeländer exporterar olja till EU enligt P = Q EXP och EU:s efterfråga på importerad olja ges av Q IMP = 200 P. Hur mycket stiger oljepriset i EU om Angola bojkottar exporten av olja till EU? 51. Figuren visar en situation där tyska företag släpper ut avfall i en flod som rinner in i Österrike. a) Kommer tyska fabriker att släppa ut 0, 80 eller 180 miljoner ton avfall vid en oreglerad marknad? Motivera. b) Bör mängden avfall reduceras till 0? Motivera ditt svar. c) Hur kan mängden avfall styras till 80? d) Ronald Coase är förknippad med äganderätter. Förklara i enkla ord hur äganderätter enligt Coase kan bidra till en förbättrad miljö. 52. Många miljöorganisationer protesterar mot globaliseringen. De menar att handel leder till större produktion och därmed också ökade miljöproblem. a) Vad innebär den så kallade vändpunkten (eng. turning point)? b) Ren miljö är en normal vara. Vad är en normal vara? 24

25 c) Jagdish Bhagwati är ett stort namn inom internationell ekonomi. Titta här (5 min). Vilken är hans poäng? 53. Under kursen har vi sett att det finns många fördelar med frihandel. Den absoluta majoriteten av nationalekonomer vill därför se frihandel, läs här och här. För att förstå varför politiker trots detta begränsar handeln måste du förstå politisk ekonomi. (5p) a) Varför fungerar inte medianväljarteoremet när det gäller internationell handel? b) Årets Nobelpris i ekonomi gick till Nordhaus och Romer, för att de tagit in klimat och teknik i makroekonomisk analys. Läs här. Båda forskarna utgår från externa effekter. Förklara på djupet vad dessa externa effekter är och vad respektive forskare når för slutsatser. c) Varför leder internationell handel troligen till minskade miljöproblem i fattiga länder? Ta upp sammansättningseffekten och Heckscher-Ohlin i ditt professionella svar. Instruktioner: Lämna in dina svar på uppgift 53 senast via kurshemsidan. Observera att uppgiften ger maximalt 5 poäng. Skriv ditt namn på en framsida. 25

26 Kortfattat facit 2a) c) Vill vi ha mer (normal) eller mindre (inferiör) av en vara när vår inkomst ökar? Repetera grundläggande mikroteori här om du är osäker. 2c) 32 miljoner dollar; konsumenterna vore beredda att betala 32 miljoner dollar mer för varan än de faktiskt tvingas betala. 2d) Priset i Nordkorea faller troligen till 1500; nordkoreanska företag skär ner sin produktion till ; nordkoreanska konsumenter ökar sin konsumtion till ; mellanskillnaden importeras. Bygger på antagandet att om att Nordkorea är ett litet land, det vill säga priset i världen stiger inte på grund av att Nordkorea plötsligt vill ha varan. 4b) kartonger. 4c) euro. 4d) Vi är duktiga på att tillverka pappersmassa och kan därför göra det billigt; kanske är arbetarna här extra produktiva eller kanske har Finland mycket av de resurser (skog, stora maskiner, tekniskt duktiga arbetare) som verkligen behövs när man tillverkar pappersmassa? 4e) kartonger. 4f) KÖ faller från euro till dollar; PÖ ökar från euro till euro. 4g) Se kursboken sidan 29. 5a) Video här. 5b) Finland har absolut fördel i båda varorna. 5c) 1 enkel vara i Finland; 1,5 enkel vara i Kina. 5d) Finland har komparativ fördel i avancerade varor (ty lägre alternativkostnad att tillverka avancerade varor jämfört med Kina). Kina har alltså komparativ fördel i enkla varor. 7a) Land A har komparativ fördel i datorer eftersom deras alternativkostnad för att producera datorer än lägre än land B:s (1 mobil jämför med 2 mobiler). 7b) Se kursboken sidan ) Se videoklippen. 16a) Visa vad som händer när ett land går från autarki till frihandel. Att vägra handla med Kambodja är som att gå från frihandel till autarki. 16b) Utgå från H-O och förstå Stolper-Samuelsons teori (sidorna i kursboken). Kom ihåg att Stolper-Samuelson handlar om köpkraft. Här visar du alltså att köpkraften (alltså vad din lön faktiskt kan köpa) ökar för de grupper som äger produktionsfaktorer som används intensivt för att producera exportvaran, och minskar för de grupper som äger produktionsfaktorer som används intensivt för att producera varan som landet nu importerar ) Gick igenom på veckans lektion. Läs framför allt om monopolistisk konkurrens (sidorna ) ) Se videoklippen. 23a) Figur 7.4 i kursboken. Se till att du direkt kan rita upp och förklara figuren, det behöver du kunna under den muntliga tentamen i slutet av kursen. 23b) Sidorna i kursboken. 24a) Figur 7.2 i kursboken. 24b) Nej, om landet är litet så kan tillväxten aldrig leda till att nyttonivån i landet går ner. (Om landet däremot är stort så kan den ökade exporten och ökade importen leda till att landets terms-of-trade försämras så mycket att tillväxten faktiskt leder till minskad nyttonivå i landet. 25) Se videoklippet. 28) Se videoklippet. 26

27 29) Se videoklippet. 30a) Se figur 8.4 i kursboken. 30b) Att du ger samma vikt åt 1 euro till konsumenter som 1 euro åt producenter. 30c) Se figur 8.5 i kursboken. 30d) Ja, om tariffen sänker priset på den återstående importen (e) så mycket att det uppväger dödviksförlusterna (b och d). 31) Läs artikeln. 32) Se videoklippet. 33) Se videoklippet. 37) Se videoklippet. 38a) Se listan längst ner på sidan 204 i kursboken. 38b) Landets välfärd ökar med 62,5 euro tack vare tariffen: Dödviktsförlusterna b (=62,5 euro) och d (=125 euro) är mindre än den extra positiva externa effekten e (=250 euro). 38c) Subventionera varje låda med 5 euro. Det gör att utbudskurvan skiftar ner med 5 euro. Priset i landet är alltså fortsatt 10 euro men de inhemska producenterna tillverkar nu 55 lådor. Producentöverskottet ökar a, statens utgifter ökar med a + b (ty måste ju betala 5 euro för alla 55 lådor som produceras i landet), de externa effekterna ökar med område e. Sammantaget uppnår vi exakt samma situation som med tariffen men till en lägre kostnad; konsumenterna behöver ju nu inte lida av några högre apelsinpriser i landet. 39a) Genom att vi skyddar en inhemsk industri temporärt mot utländsk konkurrens, så kan den här industrin utvecklas och bli bättre så att den på sikt klarar sig i internationella konkurrensen utan stöd av staten. 39b) Nackdelarna b och d kommer i dag. Fördelen v kommer i morgon. En euro i dag är inte samma som en euro i morgon. Vi måste alltså räkna ut vad fördelen v skulle vara värd nu. Repetera Grundkursen i nationalekonomi: mikro om du har glömt det här. 39c) Dödviktsförlusterna visar effektivitetsförluster. Område b har med ett icke-effektivt sätt att lägga upp produktionen: Tariffen gör att dessa 20 enheter produceras hos oss fastän det skulle ha varit billigare att producera dessa enheter i utlandet. Område d har med ett icke-effektivt sätt att bestämma konsumtionen: Tariffen gör att dessa 25 enheter aldrig konsumeras fastän det finns konsumenter som skulle ha värderat dessa enheter högre än det skulle kosta oss att köpa dem. 39d) Står bra på sidorna i kursboken. 40a) Minst 8,75 euro per lastpall. 40a) Specivitetsregeln säger att det är bäst att gå direkt på kärnproblemet. I det här fallet är det centrala att öka den inhemska produktionen. Det bör man alltså göra genom att direkt subventionera den inhemska produktionen. Problemet är alltså inte att det konsumeras för mycket smör i landet. Alltså ska vi inte försöka att göra allt smör dyrare. 41) Svår uppgift. När ett stort land subventionerar sin export så leder det ökade utbudet av export till att världspriset faller. Priset i Japan kommer att stiga; de japanska företagen får ju världspriset + exportsubventionen om de säljer till utlandet så varför skulle de sälja billigare hemma? Högre pris avskräcker konsumtion (dåligt), ger överdrivet stor produktion (dåligt) och sänker dessutom landets term-of-trade (dåligt). 45a) Cirka 55 procent. 45b) Priset höjs från 900 till 1200 dollar. 45c) Syriens välfärd sjunker kraftigt (med dollar), medan välfärden i väst sjunker med dollar. Embargot slår alltså hårdare mot Syrien än mot västvärlden. 45d) Sidorna i kursboken. 46a) Priset höjs i så fall från 50 till

28 46b) Se figur 12.3 och 12.4 i kursboken. 47a) Irak importerar 30 från väst. 47b) Om väst bojkottar exporten till Irak så stiger medicinpriset i Irak från 80 till 110, och mängden medicin i Irak faller från 60 till 45. Välfärden i Irak faller med 1575 (valutaenheten okänd). 48a) Sidorna i kursboken. 48a) Sidorna i kursboken. 49) Frihandeln minskar välfärden i Finland. Produktionen ökar från till , vilket gynnar producenterna men missgynnar konsumenterna (producenterna vinner 1 miljon euro mer än konsumenterna förlorar). Samtidigt ökar den negativa externa effekten med 2,5 miljoner. Totala effekten är alltså negativ. 50) Se video. 51a) 180. Man släpper ut tills nyttan av att släppa ut är lika med kostnaden att släppa ut. Eftersom det är gratis att släppa ut, så gör man det så länge man har en nytta av att släppa ut. 51b) Nej, tänk på marginalen. Den optimala mängden utsläpp är alltså inte 0. 51c) Inför till exempel en skatt på utsläpp som motsvarar den skada som utsläppen orsakar. 51d) Repetera grundkursen i mikroekonomi; om någon äger marken så tvingas jag förmodligen betala för de skador som min produktion ger upphov till. Alltså kommer jag att ta hänsyn till den kostnaden när jag beslutar hur mycket jag ska tillverka. Många miljöproblem uppstår eftersom det finns för lite marknadsekonomi, inte för mycket! 52) Se sidorna i kursboken. Förstår du Bhagwatis resonemang så bra att du kan förklara det på den muntliga tentan? 28