1. Inledning Förutsättningar... 3

Transkript

1 Verksamhetsrapport för Torsångs skola läsåret

2 Innehållsförteckning 1. Inledning Förutsättningar Styrning och ledning Organisation Personal Kompetens Täthet Analys av förutsättningarna Måluppfyllelse och resultat Nationella provresultat Analys av elevernas resultat Socialt klimat Inkludering Personalens förväntningar på eleverna Arbetsklimat för elever och personal Analys av det sociala klimatet Förra årets förbättringsområden Analys av arbetet med förbättringsområdena Slutsatser Förbättringsområden för kommande läsår Förbättringsområde/namn/... Fel! Bokmärket är inte definierat Förbättringsområde/namn/... Fel! Bokmärket är inte definierat Förbättringsområde/namn/... Fel! Bokmärket är inte definierat. 7. Bilagor... Fel! Bokmärket är inte definierat. Dokument1 2 (7)

3 1. Inledning Enligt Skollagen 4 Kap. 4-6 ska varje förskola och skola systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Rektorn och förskolechefen ansvarar för att kvalitetsarbetet vid enheten genomförs. Denna verksamhetsrapport ska lämnas till huvudmannen senast Verksamhetsrapporten kommer att följas upp med dialoger på enhetsnivå, inom inkluderingsområdet och/eller på chefsträffar. Enheternas dokumentation kommer att utgöra underlaget till den verksamhetsrapport på huvudmannanivå som går till Barn- och bildningsnämnden i december eller januari. 2. Förutsättningar 2.1. Styrning och ledning 2.2. Organisation 2.3. Personal Kompetens Samtliga lärare i åk 1 och 2 samt i förskoleklass är legitimerade lärare. Vi har även behöriga fritidspedagoger. Det finns en resursförstärkning mot åk 1 och den har varit obehörig. Skolan har haft lätt att rekrytera lärare till förskoleklass där vi haft rekryteringsbehov på grund av sjukskrivning. Torsång skola ingår i samma elevhälsa som Ornäs skola har. Det finns en skolsköterska på heltid.. Kurator 80 % vilket är relativt bra men behov finns så klart av mer tid då kurator även har en viktig roll i det främjande och förbyggande arbete för att motverka kränkningar och diskrimineringar på skolorna. Skolan har en speciallärare 100% som riktar sig mest till de yngre årskurserna, tidiga insatser, för att få i gång grunderna i matematik samt läs- och skriv inlärningen. Specialpedagog 80 % som jobbar mer övergripande med handledning samt gör en del utredningar Täthet Antal elever per lärare är 6, Analys av förutsättningarna Skolans styrkor är sammanhållningen i hela arbetslaget vilket också överförs till eleverna. Tydliga mål med arbete mot gemensam värdegrund för barn och personal. Personalen har höga ambitioner och ett stort engagemang. Skolan är bra på att se varje barns behov. Samtliga pedagoger på skolan är behöriga pedagoger vilket ger en god kvalité på undervisningen. Skolan har en låg lärartäthet då fördelningsmodellen i 3 (7)

4 baserad på föräldrars utbildningsbakgrund och utländsk härkomst vilket ger skolan låg elevpeng. Förra årets elevpeng gjorde att skolan kom under det nyckeltalet 6.52 som har för lågstadiet och som är lägsta nivå för hur låg lärartäthet en skola ska ha. I år har skolan kommit upp till 6,6 vilket gör att skolan ligger på lägsta nivån men dock inte under. Genom det täta samarbetet i arbetslaget där pedagogerna tar tillvara på varandras kompetenser är det bra kvalité på undervisningen. Skolan befinner sig för närvarande i tillfälliga lokaler i väntan på att Torsångs nya skola byggs klart. Nuvarande lokaler är små med tanke på elevantalet, en klass med 25 elever, vilket ger en svårighet i att dela gruppen för att skapa mindre undervisningsgrupper för elever som behöver ett mindre sammanhang för att bättre kunna tillgodogöra sig undervisningen. Personalrum och grupprum har använts men tillgången är begränsad och några av grupprummen är genomgångsrum vilket gör att det inte blir så bra förutsättningar att skapa arbetsro. 3. Måluppfyllelse och resultat 3.2. Nationella provresultat I vilka ämnen har elevernas provresultat förändrats uppåt eller nedåt jämfört med förra året? Måluppfyllelsen i åk 1 och 2 samt resultaten i nationella prov åk 3 (Torsångselever som går på Ornäs skola) så ser vi att resultaten gått upp sedan förra året både generellt och på de nationella proven i matematik. Detta på grund av att Ornäs och Torsångs skolor arbetat med tidiga insatser och fångar upp elever som riskerar att inte nå målen. Elevers kunskaper har kartlagts av pedagoger och speciallärare och på så sätt kan vi rikta undervisningen individuellt på ett bättre sätt. Läslyftet och Mattelyftet har gett en samsyn på undervisningen samt synliggjort i vilka delar undervisningen brustit. Geometri och problemlösning är ett sådant område. Måluppfyllelsen i svenska samt resultateten på de nationella proven i svenska är resultat mer oförändrat men där ha resultat under många år varit bra. Vilka av provresultaten ska särskilt uppmärksammas och följas upp? I år har det uppmärksammats ett lägre resultat på uppgifterna om tid/klockan och algoritmer. Lärarna ser även att läsförståelsen är ett område som eleverna har svårigheter i. Där finns nu ett gemensamt tänk från förskoleklass till åk 9 genom Läslyftet hur lärarna bättre kan undervisa för att stärka elevernas läsförståelse. Detta sätt att undervisa ska så klart genomsyra alla ämnen Analys av elevernas resultat Mycket muntlig matematik i mindre grupper har lett till ökad måluppfyllelse. Viktig att eleverna får möjlighet att prata matematik för att få en djupare 4 (7)

5 förståelse och möjlighet att lära av varandra. Viktigt att lärarna ser till att grundkunskaperna finns innan eleverna går in på nästa moment. Skolan arbetar praktiskt och teoretiskt enligt Bornholmsmodellen vilket ger en bra grund för barnens språkutveckling. Det finns en samsyn på lärandet där det finns en röd tråd i lärandet från förskola, förskoleklass och upp i skolan. Faktorer som kan spela in på elevresultat kan vara sammansättning av elevgrupp, vår medvetenhet i olika ämnen i och med olika lyft, som vi gått på, material vi använder oss av och extra resurser i gruppen. En väsentlig skillnad är också att det har lagts mer resurser på lågstadiet för att stötta och hjälpa upp de barn som har speciella behov. På så sätt har man en vinning högre upp i skolåldern. Arbetet med Måltråden ger också en ökad samsyn som gör att lärandet hänger ihop från förskoleklass till årskurs Socialt klimat 4.1. Inkludering Vi ser att skolans goda arbete med inkludering som vi haft under två läsår gett resultat vilket avspeglar sig i ökad måluppfyllelse. Beskrivning på det arbetat finns i förra årets verksamhetsrapport Personalens förväntningar på eleverna Pedagogerna upplever att de har höga förväntningar på eleverna och att många elever utrycker i enkäter att de känner sig sedda och trygga på skolan Arbetsklimat för elever och personal Arbetsklimatet har försämrats då det är trångt i lokalerna och att det är svårt att räcka till på en liten enhet Analys av det sociala klimatet Pedagogerna upplever att det är mycket bra socialt klimat men att trångboddheten iland leder till onödiga konflikter på grund av många barn på liten yta och svårt att skapa arbetsro samt att det är svårt att få ned ljudnivån. 5. Förra årets förbättringsområden Inkluderande arbetssätt Förstelärare hade pedagogiska diskussioner vid sex tillfällen under höstterminen då all personal deltog Vid dessa tillfällen diskuterades; Vad är inkludering? Vad säger forskningen om inkludering? Vad gör vi idag för att eleverna ska känna sig inkluderade? Vad kan vi göra för att öka inkluderingen på vår skola? Under våren har olika metoder provats i klasser och grupper och sedan diskuterats i arbetslagen. Det har varit mycket bra diskussioner och arbetet har lett till en ökad insikt, mer kunskap i hur man kan undervisa så att alla elever känner sig delaktiga samt en samsyn så att pedagoger bemöter eleverna mer lika. 5 (7)

6 Uppföljning av resultatdata används för att utvärdera metod På ämnesträffarna, fyra tillfällen/termin, reviderades måltråden samt disfusioner om användandet av formativ bedömning; Vad är formativ bedömning? Vad gör vi idag? Vad kan vi förändra/förbättra? Det har även diskuterats och analyserats elevers resultat som syns vid olika utvärderingar och hur undervisningen kan förändras/förbättras utifrån resultaten. Efter genomförda nationella prov har ämnesgrupper diskuterat resultaten och hur undervisningen bör förändras/förbättras utifrån resultaten. Detta arbete har lett till en ökad samsyn på hur olika ämnen bör undervisas samt att träffarna har synliggjort vad som brister i undervisningen. Läslyftet har även varit ett bra komplement i detta arbete. Ämnesövergripande arbetssätt, vi arbetar effektivt med gemensamma undervisningsplaneringar (inom och tvärs ämnen På de gemensamma ämnesträffarna för lärare som undervisar i förskoleklass till årskurs 9 fem ggr/termin, var tanken att dessa träffar skulle leda till mer ämnesövergripande arbetssätt. Detta har det inte funnits tid till då lärarna upplevt att det varit brist på planeringstid och då har gemensam planering i olika ämnen prioriterats. Detta framkom även i Prio-arbetet så till nästa är Gemensam planering ett prioriterat område Analys av arbetet med förbättringsområdena Vad berodde framgångar och motgångar på? Att de två första områdena gav så bra resultat var att det var områden som alla önskat och som kändes aktuellt. Det är ett bra upplägg när vi mixar grupper på hela skolan för då blir det en mer samsyn och förståelsen för varandras verksamheter, elevgrupper och utmaningar i undervisningen. Det var ett bra upplägg att förstelärare hade en teoretisk del om ämnet, inkludering, och sedan kopplade man det till sin egen vardag. I ämnesgrupperna var det viktigt att det fanns samtalsledare, förstelärare, specialpedagog/lärare samt rektorer, som håller i diskussionen annars svävar det lätt i väg. Tydligt uttalade mål om vad diskussionerna skulle leda till. Att det sista området inte lyckades var dels tidsbrist samt att många känner sig osäkra inför tematiskt arbetssätt. Det tar tid att start upp ett tema och det fanns det inte tid till. Små teman har gjorts inom några ämnen. 6. Slutsatser Vilka lärdomar har ni gjort under läsåret? Vi ser att fortbildning på den egna enheten där vi har ett gemensamt tänk om vad som behöver utveckla ger ett mycket gott resultat oavsett vilket område det gäller. Sätt era resultat i relation till förbättringsområdena: hur bör ert arbete utvecklas? De förbättringsområden som vi jobbat med ser vi redan har lett till ökad måluppfyllelse resultatmässigt men även socialt och arbetsmiljömässigt. Ska förbättringsområdena vara kvar, tas bort, preciseras eller kompletteras? 6 (7)

7 Inkluderingsarbetet kommer så klart fortsätta men inte som ett uttalat prioriterat område då vi kommit väldigt långt i det arbetet. Det två andra områdena kommer in under alla tre förbättringsområden som vi valt till nästa läsår. Förklara varför just dessa områden prioriterats Resultatet av Prio arbetet visade på brister inom dessa tre områden Förbättringsområden för kommande läsår Årets förbättringsområden är de som kom fram i Prio arbetet. Gemensam planering Kollegialt lärande Uppföljning av elevarbeten för att utvärdera metoder 7 (7)