Gör-det-själv-uppgifter 4: Marknader fördjupning
|
|
- Torbjörn Nilsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Linköpings universitet Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Nationalekonomi Peter Andersson Gör-det-själv-uppgifter 4: Marknader fördjupning Uppgift 1 Är följande påståenden sanna eller falska? Kommentera varför och om falskt påstående: vad är i så fall sant? a) Företag producerar om den ytterligare intäkten per såld enhet är större än den ytterligare kostnaden b) I fullständig konkurrens gör företag alltid nollvinst c) Längs den långsiktiga utbudskurvan gör företagen på marknaden nollvinst d) Längs den kortsiktiga utbudskurvan täcker företagen sina rörliga kostnader e) I fullständig konkurrens kommer företag inte att vinstmaximera eftersom man ändå på lång sikt gör nollvinst f) Om de befintliga företagen på en marknad gör vinster ökar utbudet på kort sikt genom att det kommer det att locka till sig nyetableringar av företag g) Den kortsiktiga utbudskurvan är normalt brantare än den långsiktiga eftersom företag har svårare att ändra sitt utbud vid ändrat pris när inte alla resurser är rörliga h) Utbudselasticiteten är lägre på lång sikt än på kort sikt i) I fullständig konkurrens etableras det på grund av de obefintliga vinsterna aldrig några nya företag j) Oavsett marknadsform så måste företaget acceptera det gällande marknadspriset, man är pristagare k) I fullständig konkurrens är reklam det enda sättet för ett visst företag att öka sin försäljning l) Skillnaden mellan kort och lång sikt är att på lång sikt kan företagen ändra insatsen av alla sina resurser, inte bara arbetskraft m) På kort sikt leder en liten förändring i priset till en stor förändring av kvantiteten på marknaden
2 n) I en decreasing cost industry minskar kostnaderna på lång sikt om den sålda kvantiteten på marknaden minskar Uppgift 2 S K1 P S K2 A S L E B C D D 1 Q Är följande påståenden sanna eller falska? Kommentera varför och om falskt påstående: vad är i så fall sant? Utgå ifrån att man i utgångsläget befinner sig i kortsiktig jämvikt i punkten A. a) Om man i det föregående jämviktsläget låg i punkten B kan förändringen bero på en ökad efterfrågan b) Om man i det föregående jämviktsläget låg i punkten C kan förändringen bero på att kostnaderna på kort sikt har minskat c) Företagen gör i nuläget förluster d) Om det skett en kostnadsökning som minskat utbudet från S K2 till S K1 så är storleken på kostnadsökningen lika med det vertikala avståndet mellan C och A e) På lång sikt sker anpassningar så att man kommer till punkten B f) Anpassningen på lång sikt beror helt på att företagen hinner ställa om alla sina resurser och inte enbart de som är rörliga på kort sikt g) Repetition elasticiteter: efterfrågeelasticiteten är högre (i absolut tal) i punkten D än i C? Utbudselasticiteten är högre på lång sikt än på kort? h) Skillnaden mellan punkt C och E beror på ökad knapphet på de resurser som används i tillverkningen av varan som visas på denna marknad i) I punkten E gör företagen större vinster än i punkten C
3 j) På lång sikt kommer S L -kurvan att skifta uppåt så att A blir långsiktig jämvikt Uppgift 3 Den starka värmen över Ryssland under sommaren 2010 ledde till svåra och utbredda bränder som förstörde stora delar av landets veteskörd. Ryssland är en stor producent av vete på världsmarknaden. Visa i ett diagram och förklara hur detta påverkar världsmarknaden för vete under den närmaste tiden som kan betraktas som kort sikt, om vi antar att den fungerar som en fullständig konkurrensmarknad. Rita in i diagrammet både en kort- och långsiktig utbudskurva och förklara även varför du ritar kurvorna som du gör. Kommer ett jordbruk utanför Ryssland som inte direkt drabbats av bränderna att få sin vinst påverkad? Uppgift 4 Ett företag som verkar på en marknad som kännetecknas av fullständig konkurrens befinner sig i långsiktig jämvikt. Marknaden är en s.k. constant cost industry. Genom att utnyttja den tekniska utvecklingen kan de företag som finns på marknaden plötsligt sänka sina kostnader avsevärt. Visa och förklara hur en sådan teknisk utveckling skulle påverka marknaden. Uppgift 5 Denna uppgift gäller världsmarknaden för sockerrörsodling. Låt oss utgå från att världsmarknaden fungerar som en (fullständig) konkurrensmarknad. Sockerrör används för att producera socker, som säljs på världsmarknaden. Men sockerrör kan också användas för att producera etanol, som kan ersätta bensin för framdrivning av bilar. Under år 2010 ökade världsefterfrågan på socker kraftigt till följd av att många individers preferenser ändrades till förmån för att köra bil med etanol som bränsle. a) Antag att världsmarknaden för sockerrör var i långsiktig jämvikt vid början av år Visa utgångsläget grafiskt och förklara varför du ritat efterfrågekurvan och de kort- och långsiktiga utbudskurvorna som du gjort. b) Visa i figuren och förklara hur världsmarknaden för sockerrör anpassar sig på kort och lång sikt till följd av den förändring som beskrevs i ingressen. c) Sockerbetor är ett substitut till sockerrör. Vad kan vi då säga om värdet på korspriselasticiteten för sockerbetor med avseende på priset på sockerrör? d) Förklara kort hur ersättningen till dem som äger den mark som används för sockerrörsodling påverkas på kort och lång sikt.
4 Uppgift 6 På marknaden för lunchrestauranger i en medelsvensk stad gäller följande funktioner: Efterfrågan på luncher: P = 150 0,01Q Kortsiktigt utbud på luncher: P = 25+0,0025Q Där Q = antal luncher per dag i staden. Marknaden är i utgångsläget i långsiktig jämvikt och marknaden är en s.k. constant cost industry. Det finns många små lunchrestauranger och kunderna är välinformerade om utbudet, så marknaden kännetecknas av marknadsformen fullständig konkurrens. a) Beräkna jämviktspriset på luncher i staden och hur många luncher som serveras per dag. b) Visa utgångsläget på marknaden grafiskt med hjälp av uppgifterna i ingressen och de siffervärden du beräknat i a-uppgiften. c) Antag nu att regeringen i syfte att stimulera sysselsättningen i restaurangbranschen inför en subvention på 10 kronor per serverad lunch. Visa grafiskt och förklara hur detta påverkar restaurangmarknaden på kort och lång sikt. d) Beräkna det nya jämviktspriset och jämviktskvantiteten på lång sikt efter subventionen. Uppgift 7 Utgå från de ekvationer för lunchrestaurangmarknaden som fanns i ingressen till föregående uppgift. a) Hur stor är efterfrågans priselasticitet i utgångsläget? b) Hur stor är det långsiktiga utbudets priselasticitet? c) Antag att genomsnittspriset på djupfryst enportioners mat färdig att värma i mikrovågsugn sjunker från 60 kronor till 54 kronor. Detta leder till att den efterfrågade kvantiteten på lunchrestaurangerna minskar med 5 procent. Vilken eller vilka elasticiteter går att beräkna med ledning av detta? Gör beräkningarna och visa dem samt ange vilken slutsats man kan dra av beräkningen.
5 Uppgift 1 a) Sant. Företaget producerar så länge MR>MC upp till den volym där MR=MC. I fullständig konkurrens gäller att P=MR, varför man också kan uttrycka det som att företaget producerar den volym där P=MC. (det gäller om MC är tilltagande och om företaget täcker sina totala kostnader) b) Falskt. Det gäller bara i långsiktig jämvikt, men inte i alla andra situationer då företag både kan göra vinst och förlust. c) Sant. d) Sant. Men företagen täcker inte nödvändigtvis sina totala kostnader, företag har ju oftast fasta kostnader också, och därför kan de gå med förlust på kort sikt. e) Falskt. Antagandet i den ekonomiska teorin ÄR att företag vinstmaximerar, men trots det kommer de i långsiktig jämvikt att gå med nollvinst. Men att inte vinstmaximera skulle i det fallet betyda att de gick med förlust. f) Falskt (men kanske en tolkningsfråga). Utbudet på kort sikt säger vi enbart är variabelt i den utsträckning befintliga företag kan variera sitt utbud genom att ändra insatsen av de resurser som är rörliga på kort sikt (läs: arbetskraft). Det är först på längre sikt som företag kan etableras (eller läggas ned), så de befintliga företagen kan fortsätta göra vinster under en övergångsperiod. g) Sant h) Falskt. i) Falskt. Som sagt, det görs vinster även i fullständig konkurrens i situationer där efterfrågan ökat eller där utbudet ökat. Dessa vinster lockar till sig nya företag. j) Falskt. Det gäller enbart i fullständig konkurrens. I exempelvis monopol kan företaget självt ta ut det pris som ger vinstmax och med heterogena produkter kan företaget också i viss grad bestämma vilket pris man vill ta ut. k) Falskt. Med homogena produkter blir reklam meningslöst. l) Sant, men inte fullständigt. Dessutom kan företag komma till eller lämna marknaden. m) Falskt. På kort sikt ändras utbudet relativt lite (jämfört med lång sikt). n) Falskt (men kanske lätt att tänka fel?). Eftersom S L -kurvan har negativ lutning kommer en mindre kvantitet att leda till högre pris. Namnet kommer sig av att vid ÖKAD produktion kommer kostnaden och därmed priset som ger nollvinst att sjunka.
6 Uppgift 2 a) Sant. D-kurvan kan ha skiftat ut till D 1 från att tidigare ha legat så att jämvikt uppnåddes vid punkt A. b) Falskt. I så fall för att kostnaderna har ÖKAT. Men då borde i normalfallet även den långsiktiga utbudskurvan flyttats uppåt. c) Falskt. Eftersom priset i A är större än vad som krävs för att ge nollvinst (man ligger ÖVER S L -kurvan) gör företagen vinster. d) Falskt. Kostnadsökningen motsvarar det vertikala skiftet av utbudskurvan uppåt. e) Falskt. Till punkten C. Vinsterna lockar in nya företag som ökar utbudet till S K2. f) Delvis sant. Det är EN förklaring men dessutom sker förändringen genom att antalet företag ändras. g) Falskt: Ju längre uppåt till vänster på D-kurvan man kommer desto större blir elasticiteten (i absolut tal)(dvs. i D är den typ -0,25 och i C kanske 0,8) Sant: utbudet är mer priskänsligt på lång än på kort sikt. h) Sant, eller åtminstone en tänkbar förklaring. Vi visar här en increasing cost industry som just kännetecknas av att om volymen på marknaden ökar så blir kostnaden högre. i) Falskt. Båda ligger på S L -kurvan vilket innebär nollvinst. j) Falskt. Om det (som sades i (a)) beror på att efterfrågan ökat, så kommer man på lång sikt i jämvikt vid punkten C på den befintliga S L -kurvan. Om den ursprungliga förändringen på marknaden bestått i att kostnaderna ökat skulle S L -kurvan flyttats uppåt direkt, samtidigt med S K. Uppgift 3 På kort sikt bör utbudet av vete på världsmarknaden vara i stort sett konstant (om vi bortser från eventuella lager). Då blir S K -kurvan vertikal. Den långsiktiga utbudskurvan känner vi inte med säkerhet men om vi tror att ökade veteodlingar i världen medför att allt sämre jordar måste ianspråktas blir kurvan positivt lutande (increasing cost industry). Markpriserna stiger då efterfrågan på mark ökar, i så fall. Bränderna som förstör Rysslands veteskörd gör att utbudet på världsmarknaden minskar med just så mycket som går till spillo i bränderna. Utbudskurvan flyttas sålunda just så mycket till vänster. Om vi i det här fallet tror att man kommer att kunna odla på jordarna igen nästa år kommer däremot inte det långsiktiga utbudet att förändras. Nästa år blir ju i så fall utbudet lika stort som från början. På kort sikt (under det året bränderna sker) kommer därför världsmarknadspriset att stiga. Efterfrågan minskar då lika mycket som det minskade veteutbudet. Till nästa år återgår jämvikten till den ursprungliga. Det aktuella året kommer de
7 bönder i världen som inte fått sin skörd förstörd att göra vinster. De kan ju nämligen sälja hela sin skörd till ett högre pris. P S K1 S K0 P 1 S L P 0 D Uppgift 4 Q 1 Q 0 Q Den tekniska landvinningen gör att produktionskostnaden sjunker för företagen på marknaden. De kan sälja lika mycket till ett lägre pris. Både den kort- och långsiktiga utbudskurvan flyttas nedåt med lika mycket som kostnaden sjunker, X. På kort sikt anpassar sig de befintliga företagen så gott de kan till de nya förutsättningarna och säljer mer. De gör då vinster eftersom marknadspriset sjunkit mindre än produktionskostnaden. Detta lockar till sig nya företag på marknaden. (Det förutsätter att den nya tekniken enkelt kan kopieras och utnyttjas av alla, men det ligger i antagandet om den fullständiga konkurrensen. Om så inte är fallet, eller om ett företag får patent, så gäller inte fullständig konkurrensmodellen längre). De befintliga företagen ställer om sin produktion till den kostnadsminimerande när alla resurser nu är rörliga. Utbudet ökar ytterligare tills nollvinst uppnås (men fram till dess gör ju företagen vinst). I slutläget, med en constant cost industry har priset sjunkit lika mycket som kostnadsminskningen som uppkom från början. P S K0 S K1 S K2 P 0 P 1 P 2 X S L0 S L2 D Q 0 Q 1 Q 2 Q
8 Fråga 5 a) efterfrågekurvan har negativ lutning som vanligt (finns inget som talar för något annat) den kortsiktiga utbudskurvan vertikal då utbudet av en gröda på ett års sikt är mer eller mindre givet den långsiktiga utbudskurvan har positiv lutning (increasing cost industry) då markpriser stiger i takt med att fler (och sämre) jordar ianspråktas b) Använd de kurvor som ritats i (a)-uppgiften. Svaret ska innehålla resonemang om följande, och en figur där detta visas: Efterfrågan ökar, det leder på kort sikt till kraftigt stigande pris, oförändrad kvantitet. Odlarna gör stora vinster. På lång sikt lockar de vinsterna till ett ökat utbud: den kortsiktiga utbudskurvan förskjuts utåt i takt med det. Befintliga odlare ställer om sin produktion genom att uppodla ny mark eller odla socker i stället för andra grödor; nya odlare kommer till på marknaden till följd av utsikten att göra vinst. Processen pågår tills vinsterna är uttömda: då är priset lägre än på kort sikt men högre än på lång då inputpriser (främst markpriser) har stigit till följd av den totalt sett högre produktionen. Se figur nedan. c) positiv d) På kort sikt är MARKägarnas vinst oförändrad. Vinsten på kort sikt går till odlarna, men efterfrågan på mark är ännu oförändrad. På lång sikt stiger ersättningen till markägarna (markpriserna stiger) på grund av ökad världsefterfrågan på mark. (däremot inte deras vinst i ekonomisk-teoretisk mening). P S K0,1 S K2 P 1 P 2 S L P 0 D 0 D 1 Q Q 0,1 Q 0,1 2
9 Uppgift 6 a) sätt utbud och efterfrågan lika: 150-0,01Q=25+0,0025Q ger P=50 och Q= st. b) Använd ekvationerna och sätt in dem med rätt värden och lutningar i ett diagram. D-kurvan börjar på 150 kr och når P=0 vid Q= Den kortsiktiga S-kurvan börjar på P=25, har lutningen 0,0025 och skär D-kurvan i den i (a)-uppgiften framräknade jämvikten. Den långsiktiga S-kurvan är horisontell vid P=50 (eftersom det är en constant cost industry och det råder jämvikt i utgångsläget). P S K1 50 (42) 40 S K2 S L1 S L2 S K3 D 0 10 (10,8) 11 Q (1000) (i figuren ovan är x-axeln inte skalenlig) c) Subventionen gör att kostnaden för restaurangerna sjunker med 10 kr per serverad lunch. Då det råder fullständig konkurrens kommer det göra att restaurangerna inser att man kan sälja mer till ett lägre pris och ändå göra vinst. På kort sikt ökar utbudet då de befintliga serveringarna ändrar de rörliga resurserna (t ex anställer mer personal, sätter in fler bord i de befintliga lokalerna etc). Eftersom det pris som krävs för nollvinst nu är 40 kr kommer man på kort sikt göra vinster, eftersom det på kort sikt inte går att öka utbudet fullt ut. (man kan beräkna den nya kortsiktiga jämvikten till Q=10800 och P=42 genom att sätta den nya kortsiktiga utbudsfunktionen till 15+0,0025Q). På lång sikt kommer vinsterna (på 2 kr per serverad lunch) att ge incitament för de befintliga restaurangerna att öka sitt utbud ytterligare (t ex genom att bygga ut och öppna större lokaler) samt att helt nya restauranger kommer att öppnas av entreprenörer som vill vara med och dela på vinsterna. Utbudet ökar då ytterligare, priset sjunker till dess att ny långsiktig jämvikt erhålles med nollvinster i branschen vid P=40 kr.
10 d) sätt in P=40 eftersom priset på lång sikt sjunker just med 10 kr, ger Q= st. Uppgift 7 a) efterfrågan priselasticitet beräknas enligt vanliga formeln: (dq/dp)(p/q). Sätt in utgångsvärdena enligt formeln för efterfrågekurvan: -100*(50/10000) = - 0,5 b) eftersom det är en constant cost industry är den långsiktiga utbudskurvan horisontell, dvs. utbudet är fullständigt elastiskt och utbudets priselasticitet oändligt stor. c) Korspriselasticiteten med avseende på snabbmat kan beräknas. Om priset på snabbmat minskar med 10 % (6/60) leder det till att den efterfrågade kvantiteten på restaurangluncher minskar med 5 %. -5/-10 = 0,5 enligt formeln för korspriselasticitet. Eftersom det blir ett positivt värde är det fråga om substitutvaror.
Marknadsekonomins grunder. Marknader, fördjupning. Thomas Sonesson, Peter Andersson
Marknadsformer Företagets beteende på marknaden, d.v.s. - val av producerad kvantitet - val av pris - val av andra konkurrensmedel varierar med de förhållanden som råder på marknaden - antal aktörer -
Läs merIntroduktion till nationalekonomi. Föreläsningsunderlag 5, Thomas Sonesson
Marknadsformer Företagets beteende på marknaden, d.v.s. - val av producerad kvantitet - val av pris - val av andra konkurrensmedel varierar med de förhållanden som råder på marknaden - antal aktörer -
Läs mer(Föreläsning:) 1. Marknader i perfekt konkurrens
(Läs själva:) PERFEKT KONKURRENS = FULLSTÄNDIG KONKURRENS 2012-11-25 Här analyserar vi marknadsformen perfekt konkurrens. Marginalprincipen vägleder oss till att inse att företagen ökar produktionen så
Läs merEfterfrågan. Vad bestämmer den efterfrågade kvantiteten av en vara (eller tjänst) på en marknad (under en given tidsperiod)?
Efterfrågan Vad bestämmer den efterfrågade kvantiteten av en vara (eller tjänst) på en marknad (under en given tidsperiod)? Efterfrågad = vad man önskar att köpa på en marknad under rådande förhållanden
Läs merGör-det-själv-uppgifter 1: marknader och elasticiteter
LINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Nationalekonomi Gör-det-själv-uppgifter 1: marknader och elasticiteter Uppgift 1-4 behandlar efterfråge- och utbudskurvor samt
Läs merÖvningsuppgifter - modul 1: (kapitel 1-3, Perloff upplaga 5 och 6)
Övningsuppgifter - modul 1: (kapitel 1-3, erloff upplaga 5 och 6) erloff upplaga 5: övningsuppgift 1, 24 och 33 (kapitel 2). erloff upplaga 6: övningsuppgift 2, 3 och 37 (kapitel 2) Del 1: Utbud, efterfrågan
Läs merFråga 3: Följande tabell nedan visar kvantiteterna av efterfrågan och utbud på en viss vara vid olika prisnivåer:
ÖVNINGAR MED SVAR TILL FÖRELÄSNING 1-2 fråga 1: Anta att en pizzeria har ett erbjudande som ger kunderna möjligheten att äta hur många bitar pizza som helst för 60 kronor. Anta att 100 individer nappar
Läs merMycket kort repetition av mikrodelen på kursen Introduktion till nationalekonomi. Utbud och efterfrågan
Mycket kort repetition av mikrodelen på kursen Introduktion till nationalekonomi Utbud och efterfrågan 1 Exempeluppgift 1: Elasticiteter När inkomsterna ökade med 7 % ökade efterfrågan på bussresor med
Läs merMarknadsekonomins grunder
Marknadsekonomins grunder Föreläsning 3 Varumarknadens grunder Mattias Önnegren Agenda Vad är en marknad? Efterfrågan Utbud Jämnvikt och anpassningar till jämnvikt Reglerade marknader Skatter och subventioner
Läs merDEPARTMENT OF ECONOMICS SCHOOL OF ECONOMICS AND MANAGEMENT LUND UNIVERSITY ELASTICITETER
ELASTICITETER Upplägg Definition Priselasticitet Beräkning Tolkning Korspriselasticitet Inkomstelasticitet Utbudselasticitet Definition Elasticiteten anger någontings känslighet med avseende på något annat
Läs merInstruktion: Totalpoäng på tentamen är 50. För betyget G krävs minst 25 poäng. För betyget VG krävs minst 37,5 poäng.
Instruktion: Totalpoäng på tentamen är 50. För betyget G krävs minst 25 poäng. För betyget VG krävs minst 37,5 poäng. Fråga 1. 15 poäng. Varje flervalsfråga ger 1 poäng vid rätt svar. 1 poäng vid fel svar.
Läs merTentan ger maximalt 100 poäng och betygssätts med Väl godkänd (minst 80 poäng), Godkänd (minst 60 poäng) eller Underkänd (under 60 poäng). Lycka till!
Tentamen består av två delar. Del 1 innehåller fem multiple choice frågor som ger fem poäng vardera och 0 poäng för fel svar. Endast ett alternativ är rätt om inget annat anges. Fråga 6 är en sant/falsk-fråga
Läs merUppgifter att arbeta med inför workshop på kursen
LINKÖPINGS UNIVERSITET Nationalekonomi Marknadsanalys och reglering 730G66 Peter Andersson Uppgifter att arbeta med inför workshop på kursen Dessa uppgifter är ägnade att öva kunskaperna när det gäller
Läs merTentamen på kurs Nationalekonomi (1-20 poäng), delkurs 1, Mikroekonomisk teori med tillämpningar, 7 poäng, måndagen den 15 augusti 2005, kl 9-14.
HÖGSKOLAN I HALMSTAD INSTITUTIONEN FÖR EKONOMI OCH TEKNIK Tentamen på kurs Nationalekonomi (1-20 poäng), delkurs 1, Mikroekonomisk teori med tillämpningar, 7 poäng, måndagen den 15 augusti 2005, kl 9-14.
Läs merLINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Nationalekonomi ÖVNING 4
LINKÖPINGS UNIVERSITET HT10 Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Nationalekonomi ÖVNING 4 MIKROEKONOMI, 730G39 INTERNATIONELLA CIVILEKONOMPROGRAMMET Uppgift 1 Är nedanstående påståenden
Läs merFlervalsfrågor. Välj ett eller inget alternativ.
Flervalsfrågor. Välj ett eller inget alternativ. 1) Vilken av följande frågor är en normativ fråga? A) Om högskolor erbjuder gratis parkering till studenter, kommer fler studenter köra bil till högskolan?
Läs merF 5 Elasticiteter mm.
F 5 Elasticiteter mm. 2011-11-14 Elasticiteter mm Elasticiteter - Efterfrågans priselasticitet - Inkomstelasticitet - Korspriselasticitet - Utbudselasticitet Konsumentöverskott Asymmetrisk information
Läs merNEGA01, Mikroekonomi 12 hp
TENTAMEN NEGA01, Mikroekonomi 12 hp Datum: Tisdag 15mars 2016 Tid: 14.00-18.00 Lärare: Dinky Daruvala Tentamen omfattar totalt 40 poäng. För G krävs 20 poäng och för VG krävs 30poäng OBS! Svaren ska vara
Läs merFöreläsning 5 Elasticiteter m.m.
Föreläsning 5 Elasticiteter m.m. 2012-11-09 Elasticiteter Elasticiteter Efterfrågans priselasticitet Inkomstelasticitet Korspriselasticitet Utbudselasticitet Konsumentöverskott Asymmetrisk information
Läs merTentamen i nationalekonomi, tillämpad mikroekonomi A, 3 hp (samt 7,5 hp)
Tentamen i nationalekonomi, tillämpad mikroekonomi A, 3 hp (samt 7,5 hp) 2011-08-23 Ansvarig lärare: Viktor Mejman Hjälpmedel: Skrivdon och räknare. Kurslitteratur. Maximal poängsumma: 16 För betyget G
Läs merF7 Faktormarknader Faktormarknader Arbetskraft. Kapital. Utbud av arbetskraft. Efterfrågan på arbetskraft
F7 Faktormarknader 2011-11-21 Faktormarknader Arbetskraft Utbud av arbetskraft Individen Samhället Efterfrågan på arbetskraft Kapital Efterfrågan på kapital Investeringsbeslut 2 1 Antaganden Rationalitetsantagandet
Läs merFöreläsning 5 Elasticiteter m.m.
Föreläsning 5 Elasticiteter m.m. 2012-08-31 Emma Rosklint Elasticiteter Elasticiteter Efterfrågans priselasticitet Inkomstelasticitet Korspriselasticitet Utbudselasticitet Konsumentöverskott Asymmetrisk
Läs merFACIT TILL TENTAMEN, 30/4, 2011 Delkurs 1 FRÅGA 1
17 FACIT TILL TENTAMEN, 3/4, 211 Delkurs 1 FRÅGA 1 I. c.(x) 38,25 euro. II. b.(x) Om MC < ATC så sjunker ATC. III. c.(x) 1/3 av skattebördan bärs av konsumenterna och resten av producenterna. 1 3Q = 1
Läs merMonopol, imperfekt konkurrens, monopsoni.
Monopol, imperfekt konkurrens, monopsoni. 1 Monopol, imperfekt konkurrens, monopsoni Monopol risdiskriminering Monopolistisk Konkurrens Chamberlinmodellen Oligopol Spelteori Cournotmodellen Bertrandmodellen
Läs merFöreläsning 7 - Faktormarknader
Föreläsning 7 - Faktormarknader 2012-09-14 Emma Rosklint Faktormarknader En faktormarknad är en marknad där produktionsfaktorer prissätts och omsätts. Arbetsmarknaden Individen Hela marknaden Efterfrågan
Läs merF1-2: Produktionsteori, kostnader och perfekt konkurrens. Upplägg
F1-2:, kostnader och perfekt konkurrens Upplägg Produktionsfunktionen Produktion på kort och lång sikt. Isokvanter Skalavkastning Kostnader Kostnadsfunktionen Kostnader på kort och lång sikt Isokoster
Läs merFilmen Utbud och efterfrågan diskussionsfrågor
ÖVNINGSUPPGIFTER Filmen Utbud och efterfrågan diskussionsfrågor Börja med att se filmen Klas förklarar: Utbud och efterfrågan. Lyssna och ta anteckningar. Innan du ser filmen kan det vara bra att läsa
Läs merGDS-uppgifter 6 ht2010 1
LINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Nationalekonomi Peter Andersson GDS-uppgifter 6 ht2010 1 Uppgift 1 Cineasten Kalle har lämnat sin anställning som popcorn och
Läs merRättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller:
Mikroekonomi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Tentamen SMI01A ACEKO17h, ACIVE17h, Fristående kurs 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 2018 03 23 Tid: 14.00 19.00 Hjälpmedel: Miniräknare
Läs merSkriv KOD på samtliga inlämnade blad och glöm inte att lämna in svar på flervalsfrågorna!
Tentamen i nationalekonomi, mikro A 7,5 hp 2011-08-16 Ansvarig lärare: Anders Lunander Viktor Mejman Hjälpmedel: Skrivdon och räknare. Kurslitteratur. Maximal poängsumma: 24 För betyget G krävs: 12 För
Läs merTentamen i Samhällsekonomi (NAA132)
Mälardalens högskola, nationalekonomi Tentamen i Samhällsekonomi (NAA132) Examinationsmoment: TEN1, 6 högskolepoäng Lärare: Johan Lindén Datum och tid: 2018-02-16, 8.30-12.30 Hjälpmedel: miniräknare Betygsgränser,
Läs mer3.1. På långsikt sker utträde från lökmarknaden där de ökade markpriserna gett upphov till förlust. PRISCILLA LÖK & KNÖL ATC 1 P 2 P 0&1.
3.1 MARKNA RICILLA LÖK & KNÖL MC 0 ATC 0 AVC 0 0 q 0 q a) Alternativkostnaden för mark är oavhängig produktionsvolym och således en i kostnadsfunktionen att karakterisera som fast kostnad. iagrammatiskt
Läs merPRISMEKANISMEN (S.40-52)
PRISMEKANISMEN (S.40-52) DET SAMHÄLLSEKONMISKA KRETSLOPPET Företag Betalning Varor och tjänster Arbete, kapital och naturresurse r Löner, vinster, räntor Hushåll 1. Vad skall produceras? 2. Hur skall det
Läs merNationalekonomi. Grunder i modern ekonomisk teori
Nationalekonomi Grunder i modern ekonomisk teori Tomas Guvå Vad är nationalekonomi? Oikonomia = Ekonomi (Oikos Nomos = Regler för hushållning) En första definition: Ekonomi = Att på det mest effektiva
Läs merINTRODUKTION OCH ELASTICITETER samt uppgifter. 2012-11-25.
INTRODUKTION OCH ELASTICITETER samt uppgifter. 2012-11-25. Moment i denna handout: *Nationalekonomins grundprinciper: Läs: kap. 1 i PR. *Utbud, efterfrågan och marknadsjämvikt vid perfekt konkurrens: Läs
Läs merTentamen på Mikroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng Fredagen den 27 mars 2009
STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen VT 2009 Astri Muren Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng Fredagen den 27 mars 2009 Skrivtid: 5 timmar. Utnyttja skrivtiden
Läs merMP L AP L. MP L = q/ L
F3-F5 PRODUKTIONSTEORI Produktionsfunktion = F(K,L) där K och L är mängden av roduktionsfaktorerna kaital och arbetskraft Kort sikt: Mängden av en av roduktionsfaktorerna kan inte ändras. Antag att det
Läs merMonopol, imperfekt konkurrens och monopsoni.
Monopol, imperfekt konkurrens och monopsoni. Monopol Prisdiskriminering Monopolistisk konkurrens Chamberlinmodellen Lokaliseringsmodeller Oligopol Spelteori Cournotmodellen Bertrandmodellen Naturliga monopol
Läs merProduktionsteori, kostnader och perfekt konkurrens
Produktionsteori, kostnader och perfekt konkurrens 1 Upplägg Produktionsteori Produktionsfunktionen. Produktion på kort sikt vs. lång sikt. Isokvanter. Skalavkastning. Kostnader Kostnadsfunktionen. Kostnader
Läs merVFTF01 National- och företagsekonomi ht 2010 Svar till övning 2, den 7 september
VFTF01 National- och företagsekonomi ht 2010 Svar till övning 2, den 7 september 1. Knapphet (scarcity) är ett viktigt begrepp för att kunna tala om värden. Använd utbudefterfråge-modellen för att analysera
Läs merSkriv KOD på samtliga inlämnade blad och glöm inte att lämna in svar på flervalsfrågorna!
Tentamen i nationalekonomi, mikro A 7,5 hp 2011-02-18 Ansvarig lärare: Anders Lunander Viktor Mejman Emelie Värja Nabil Mouchi Hjälpmedel: Skrivdon och räknare. Kurslitteratur. Maximal poängsumma: 24 För
Läs merMall för Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, Fredagen den 29 oktober 2010
Mall för Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, Fredagen den 29 oktober 2010 Fråga 1 Rätt rad: b,d,a,a,d,c,d,c,d,b 1. En vara är normal om a) individens efterfrågan ökar i varans pris b) individens
Läs merP * Låg marginell betalningsvilja D Q
Analys av perfekt konkurrens marknader del 2: Effekter av statliga regleringar och skatter på konsument- och producentpris vid perfekt konkurrens. Reviderad: 27/11. Skatter diskuteras i kap. 8 i PR. Konsumentöverskott
Läs merProvmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Omtentamen SMI01A CE12. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)
Mikroekonomi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Omtentamen SMI01A CE12 7,5 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 2013 08 29 Tid: 9.00 14.00 Hjälpmedel:
Läs merMiljö- och livsmedelsekonomi: Urvalsprovets modellsvar 2019
1 Miljö- och livsmedelsekonomi: Urvalsprovets modellsvar 2019 DEL 1: Uppgifter i företagsekonomi (0 30 poäng) Uppgift 1.1 (0 6 poäng) Vad avses med halvfasta kostnader? (s.237) Halvfasta kostnader är oförändrade
Läs merHögskolan Dalarna Mats Landström Telefon: 01 :m.. 11:- Tentamenstid är 4 timmar. Miniräknare (icke-programmerbar) är tillåtet men behövs inte.
Högskolan Dalarna Mats Landström Telefon: 01 :m.. 11:- Omtentamen Mikroekonomi Intt oduktion, 24 Augusti 2012 Tentamenstid är 4 timmar. Miniräknare (icke-programmerbar) är tillåtet men behövs inte. Skriv
Läs merSKRIVNING I A/GRUNDLÄGGANDE MIKRO- OCH MAKROTEORI 3 DECEMBER 2016
UPPSALA UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen Skr nr. SKRIVNING I A/GRUNDLÄGGANDE MIKRO- OCH MAKROTEORI 3 DECEMBER 2016 Skrivtid: Hjälpmedel: 5 timmar Miniräknare ANVISNINGAR Sätt ut skrivningsnummer,
Läs merRättningsmall för Mikroteori med tillämpningar, tentamensdatum 090327
Rättningsmall för Mikroteori med tillämpningar, tentamensdatum 090327 Poäng på tentan Astri Muren 090421 Fråga 1 / dugga 1: max 10 p Fråga 2 / dugga 2: max 10 p Fråga 3 / seminarierna: max 10 p Fråga 4
Läs mer2. Härled TR och MR från efterfrågekurvan nedan. 3. Hur förhåller sig lutningen på MR till lutningen på D? Svar: MR har dubbla lutningen mot D.
Övning 6 den 27 september 2011 Producentteori FRANK kap. 12-13 1. Ange fem möjliga orsaker till att ett företag kan ha en monopolställning. Svar: Kontroll över viktiga insatsvaror, Stordriftsfördelar,
Läs merMIKROTEORI N \: ~ 1-ou
INSTITUTIONEN FÖR NATIONALEKONOMI MED STATISTIK Handelshögskolan vid Göteborgs universitet FK MIKROTEORI N \: ~ 1-ou 2012-03- 22 Kl: 08.00-14.00 Denna tentamen består av 6 st frågor om sammanlagt 60 poäng.
Läs merKONKURRENS OCH MONOPOL (S.53-66)
KONKURRENS OCH MONOPOL (S.53-66) OLIKA KOSTNADSMÅTT Fasta kostnader (FK) Rörliga kostnader (RK) Marginalkostnad (MK) Total/rörlig/fast styckkostnad Är kosnader som inte varierar med produktionsvolymen.
Läs merMARKNADSFORMER VAD ÄR EN MARKNAD? - PRODUKTMÄSSIG AVGRÄNSNING - GEOGRAFISK AVGRÄNSNING ANTAL AKTÖRER (SÄLJARE/KÖPARE) TYP AV VARA (HOMOGEN, HETEROGEN)
MARKNADSFORMER VAD ÄR EN MARKNAD? - PRODUKTMÄSSIG AVGRÄNSNING - GEOGRAFISK AVGRÄNSNING ANTAL AKTÖRER (SÄLJARE/KÖPARE) TYP AV VARA (HOMOGEN, HETEROGEN) - FULLSTÄNDIG KONKURRENS - MONOPOL - MONOPOLISTISK
Läs merMatematik och grafik i mikroekonomiska modeller
Matematik och grafik i mikroekonomiska modeller Hur bestäms resursfördelningen i en marknadsekonomi? Utbud, efterfrågan priser Bakom detta ligger i sin tur beslut av enskilda företag och hushåll, marknadskrafterna
Läs merNationalekonomi för tolkar och översättare
Nationalekonomi för tolkar och översättare 31 januari 2012 Produktion och marknadsformer Marknadsmisslyckanden Plan eller marknad? Anders Fjellström, Nationalekonomiska institutionen Produktion och marknader
Läs merFöreläsning 7 - Faktormarknader
Föreläsning 7 - Faktormarknader 2012-11-22 Faktormarknader En faktormarknad är en marknad där produktionsfaktorer prissätts och omsätts. Arbetsmarknaden Individen Hela marknaden Efterfrågan på arbetskraft
Läs merÖVNINGSUPPGIFTER TILL KURSEN MIKRO- OCH VÄLFÄRDSEKONOMI, HNAA71 EKONOMPROGRAMMET 2007
LINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Nationalekonomi Thomas Sonesson (kursansvarig) Birgit Hagberg ÖVNINGSUPPGIFTER TILL KURSEN MIKRO- OCH VÄLFÄRDSEKONOMI, HNAA71
Läs mera) Beskriv Bos val och värderingar m h a budget- och indifferenskurvor. Rita kurvorna någorlunda skalenligt. (2p)
Uppgift 1 Bos veckopeng uppgår till 100 kr. Han spenderar hela summan på en kombination av kola (K) och slickepinnar (S). Båda kostar 5 kr/st. Bo har provat olika kombinationer mellan K och S och bl a
Läs merFöreläsning 4: Produktion
Utbudsteori Föreläsning 4: Produktion Parallell med efterfrågeanalysen Produktionsfunktionen Marginalprodukt Utbudskurvan Perfekt konkurrens Läsanvisningar K&W 4 och 11-12 Produktionsfunktionen Produktionsfunktionen
Läs merAggregerat Utbud. Härledning av AS kurvan
Blanchard kapitel 8 Medellång sikt S-D modellen IDG: Gifta ihop alla marknader vi diskuterat. Vad bestämmer priser och produktion (samt arbetslöshet, ränta och löner) på kort och medellång sikt. F6: sid.
Läs merUppgift 1 (Företagsekonomi):
Uppgift 1 (Företagsekonomi): Beskriv kapitalvärdemetoden. (5 p) Beskriv kapitalvärdemetoden (5p) s326 Kapitalvärdemetoden kallas också för nuvärdemetoden. Vid användning av metoden jämförs en investerings
Läs merFöreläsning 3-4. Produktionsteori. - Produktionsfunktionen - Kostnadsfunktionen. - Sambandet mellan marginalkostnad, marginalprodukt och lön
Föreläsning 3-4 Produktionsteori - Produktionsfunktionen - Kostnadsfunktionen - Sambandet mellan marginalkostnad, marginalprodukt och lön - Långsiktiga utbudet Produktionsfunktionen TP=Totalproduktion
Läs merFörsättsblad Tentamen
Försättsblad Tentamen (Används även till tentamenslådan.) Måste alltid lämnas in. OBS! Eventuella lösblad måste alltid fästas ihop med tentamen. Institution Ekonomihögskolan Skriftligt prov i delkurs Makro
Läs merF4 Konsumentteori Konsumentteori Konsumentens preferenser och indifferenskurvor Budgetrestriktioner.
F4 Konsumentteori 2011-11-11 Konsumentteori Konsumentens preferenser och indifferenskurvor Budgetrestriktioner Konsumentens val Effekter av prisförändring Effekter av inkomstförändring Inkomst och substitutionseffekt
Läs merTENTAMEN A/MIKROTEORI MED TILLÄMPNINGAR Delkurs 1, 7,5hp VT2011. Examinator: Dr. Petre Badulescu 30 april 2011
1 LINNÉUNIVERSITET KALMAR Nationalekonomi TENTAMEN A/MIKROTEORI MED TILLÄMPNINGAR Delkurs 1, 7,5hp VT2011 Examinator: Dr. Petre Badulescu 30 april 2011 Skrivid: 5 timmar Hjälpmedel: Miniräknare. Programmerbar
Läs merDel 1: Flervalsfrågor (10 p) För varje fråga välj ett alternativ genom att tydligt ringa in bokstaven framför ditt valda svarsalternativ.
Kurs: MS 3280 Nationalekonomi för Aktuarier Måndagen den 10 januari 2005 Tentamen Examinator: Lars Johansson Skrivditd: 5 timmar. Utnyttja skrivtiden och håll kontakt med klockan. Förklara begrepp och
Läs merF5 Elas(citeter mm. 2010 11 15 charlo5e.svensson@liu.se
F5 Elas(citeter mm 2010 11 15 charlo5e.svensson@liu.se F5 Elas(citeter mm Elas(citeter E;erfrågans priselas(citet Inkomstelas(citet Korspriselas(citet Utbudselas(citet Konsumentöversko5 Asymmetrisk informa(on
Läs merskriftlig tentamen 21SH1A Administratörprogrammet
Samhällsekonomi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: skriftlig tentamen 21SH1A Administratörprogrammet 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2017-11-01 Tid: 14:00 17:00 Hjälpmedel: Miniräknare,
Läs mer-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------
STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen HT 2010 Sten Nyberg Omtentamen på Mikroteori med tillämpningar, EC1111, 15 högskolepoäng Fredagen den 29 oktober 2010 Skrivtid: 5 timmar. Utnyttja
Läs merFöreläsning 4- Konsumentteori
Föreläsning 4- Konsumentteori 2012-11-08 Vad är konsumentteori? Vad bestämmer hur konsumenten väljer att spendera sin inkomst mellan olika varor? Vad bestämmer hur mycket konsumenten köper av en viss vara?
Läs merUtbudsfunktionen på kort (SAS) och medelfristig sikt (MAS)
Från kort till medelfristig sikt den aggregerade utbuds- och efterfrågemodellen Kapitel 17 Utbudsfunktionen på kort (SAS) och medelfristig sikt (MAS) Tre tidshorisonter i makroanalys Kort sikt Medelfristig
Läs merFöreläsningsnoteringar 2009 03 17 Bengt Assarsson. Real BNP identitet. IS kurvan (varumarknaden) Y C I G X Q
Föreläsningsnoteringar 2009 03 7 Bengt Assarsson Real BN identitet Y CI G X Q Y BN i reala termer C hushållens konsumtionsutgifter i reala termer I investeringar i reala termer G offentliga utgifter i
Läs merKapitel 6 Imperfekt konkurrens
Kapitel 6 Imperfekt konkurrens Imperfekt konkurrens är ett samlingsbegrepp för alla de marknadsformer där enskilda aktörer har marknadsmakt åtminstone någon part kan påverka priset genom att styra marknadens
Läs merTentamen i Samhällsekonomi (NAA132)
Mälardalens högskola, nationalekonomi Tentamen i Samhällsekonomi (NAA132) Examinationsmoment: TEN1, 6 högskolepoäng Lärare: Johan Lindén Datum och tid: 2018-06-04, 8.30-12.30 Hjälpmedel: miniräknare Betygsgränser,
Läs merDefinitioner - Antaganden - Hypoteser Slutsatser
F1 NATIONALEKONOMI (ECONOMICS) Vetenskapen om hur samhällen använder sina knappa resurser. Knapphet Resurser Knappa resurser VAL => resursfördelningsprocess => VÄLFÄRD Olika sätt att studera resursfördelningen:
Läs merLösningsförslag Tenta I
Lösningsförslag Tenta I 161027 Fråga 1 a) Marknadsutbudet är QQ = 4000PP 40000, marknadsefterfrågan är QQ = 00000 1000PP. För att hitta QQ och PP i jämvikt, sätt marknadsutbud=marknadsefterfrågan och lös
Läs merc) Vid vilka tillverkade kvantiteter gör företaget åtminstone någon vinst?
Gruppövning 4 4.1 Monopolmarknad a) Vid vilken tillverkad kvantitet maximerar företaget sin vinst? Se. b) Vilket pris sätter företaget? Se mo c) Vid vilka tillverkade kvantiteter gör företaget åtminstone
Läs merE D C B. F alt. F(x) 80% 40p. 70% 35p
Institutionen för Samhällsvetenskap Nationalekonomi Campus i Sundsvall Dick Svedin den 12 november 2010 Mikroekonomisk teori A, 7,5hp: Skriftlig omtentamen 2010 11-12 Tentamen består av sammanlagt 6 uppgifter
Läs merFacit till frågorna finns i slutet av skrivningen.
UPPSALA UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen Skr nr. SKRIVNING I A/GRUNDLÄGGANDE MIKRO- OCH MAKROTEORI 26 oktober 2015 Skrivtid: Hjälpmedel: 5 timmar Miniräknare ANVISNINGAR Sätt ut skrivningsnummer,
Läs merLösningsförslag, mikroekonomi vt11, tenta 1. Fråga 1. Fråga 1. a) K. 10 isokost. isokvant. Lc La 20 L
Lösningsförslag, mikroekonomi vt11, tenta 1 Fråga 1 Fråga 1 a) K 10 isokost Ka isokvant Kc Lc La 20 L Med totalkostnad 1 mkr och givna priser kan man max köpa 10 000K eller 20 000 L eller linjära kombinationer
Läs merMONOPOLISTISK KONKURRENS
MONOPOLISTISK KONKURRENS Likartade men unika produkter (ofta märkesvaror) begränsat monopol Många små företag, inga hinder för nyetablering påminner om fullständig konkurrens Det unika: smak utseende kvalitet
Läs merFråga 1. KURSIV=EJ NÖDVÄNDIG. Använd nedanstående tabell för att besvara de frågor som följer. Antal anställda Lön Marginalintäktsprodukten,
Frågor på Arbetsmarknaden. Reviderad: 2012-12-05. Definition i FJ: Strukturell arbetslöshet = Naturlig arbetslöshet =klassisk arbetslöshet (=arbetslöshet till följd av att reallönen är för hög) + friktionsarbetslöshet.
Läs merSKRIVNING I A/GRUNDLÄGGANDE MIKRO- OCH MAKROTEORI. 14 maj Sätt ut skrivningsnummer, ej namn eller födelsenummer, på alla sidor.
UPPSALA UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen Skr nr. SKRIVNING I A/GRUNDLÄGGANDE MIKRO- OCH MAKROTEORI 14 maj 2016 Skrivtid: Hjälpmedel: 5 timmar Miniräknare ANVISNINGAR Sätt ut skrivningsnummer,
Läs merNationalekonomi för tolkar och översättare
Nationalekonomi för tolkar och översättare Föreläsning 2: Marknadsformer och Arbetsmarknaden Kontaktuppgifter Nationalekonomiska institutionen Rum: A974 E-mail: maria.jakobsson@ne.su.se Syfte: Kursens
Läs merÖvningar i Handelsteori
Övningar i Handelsteori 1. Figuren nedan visar marknaden för en viss vara i Land A och Land B. a) Antag att de båda länderna börjar handla med varandra. Härled exportutbud och importefterfrågekurvorna.
Läs merAdministratörprogrammet
Samhällsekonomi Provmoment: Ladokkod: 21SH1A Tentamen ges för: skriftlig tentamen Administratörprogrammet 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2016-10-31 Tid: 09:00 13:00 Hjälpmedel: Miniräknare,
Läs merIntroduktion till nationalekonomi. Föreläsningsunderlag 4, Thomas Sonesson. Marknadens utbud = Σ utbud från enskilda företag (ett eller flera)
Produktion Marknadens utbud = Σ utbud från enskilda företag (ett eller flera) Företaget i ekonomisk teori Produktionsresurser FÖRETAGET färdiga produkter (inputs) (produktionsprocesser) (output) Efterfrågan
Läs merF7 Produktionsfaktorer. 2010-11-19 charlotte.svensson@liu.se
F7 Produktionsfaktorer 2010-11-19 charlotte.svensson@liu.se F7 Produktionsfaktorer Arbetskraft Utbud av arbetskraft Individ Samhälle Efterfrågan på arbetskraft Kapital Efterfrågan på kapital Investeringsbeslut
Läs merTentamen förslag till lösningar
Kurs: MS 3280 Nationalekonomi för Aktuarier Måndagen den 10 januari 2005 Tentamen förslag till lösningar Examinator: Lars Johansson Skrivditd: 5 timmar. Utnyttja skrivtiden och håll kontakt med klockan.
Läs merÖvningar Mikro NEGA01 Marknadsmisslyckanden Arbetsmarknaden
Övningar Mikro NEGA01 Marknadsmisslyckanden Arbetsmarknaden Henrik Jaldell Katarina Katz MARKNADSMISSLYCKANDEN 1. Anta att ett naturligt monopol har nedanstående totalkostnadsfunktion och efterfrågefunktion
Läs merHelsingfors universitet Urvalsprovet 26.5.2014 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten
Helsingfors universitet Urvalsprovet 26.5.2014 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten PROV 1 Konsumentekonomi Lantbruksekonomi och företagande Livsmedelsekonomi och företagande Marknadsföring Skogsekonomi
Läs merÖvningar i prisbildning
Övningar i bildning 1. a) Vilken av nedanstående kurvor visar efterfrågan på nödvändighetsvaran mjölk? A B b) Är efterfrågan på mjölk känslig? 2. Diagrammet visar marknaden för begagnade damcyklar utan
Läs merE D C B. F alt. F(x) 80% 40p. 70% 35p
Institutionen för Samhällsvetenskap Nationalekonomi Campus i Sundsvall Dick Svedin den 7 januari 0 Mikroekonomisk teori A, 7,5hp: Skriftlig tentamen 0 0-7 Tentamen består av sammanlagt 9 uppgifter om sammanlagt
Läs merTentamen i Nationalekonomi
Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Nationalekonomi och Statistik Tentamen i Nationalekonomi Kurs: Globalisering och utveckling 4,5 hp, kurskod NEGA01 Datum: 1 juni 2012 Kursansvarig lärare: Joakim
Läs mer3. Härled marginalprodukten och genomsnittsprodukten från en totalproduktionskurva med nedanstående (typiska) utseende.
Övning 5 september 2009 Produktionsteori FRANK kap. 9-11 1. Definiera rörliga och fasta produktionsfaktorer. Svar: Rörliga är de som varierar med den producerade mängden. Fasta är de som är oberoende av
Läs merURVALSPROVET FÖR AGRIKULTUR-FORSTVETENSKAPLIGA FAKULTETEN 2014
URVALSPROVET FÖR AGRIKULTUR-FORSTVETENSKAPLIGA FAKULTETEN 2014 PROV 2 Miljöekonomi Man ska få minst 14 poäng i urvalsprovet så att han eller hon för vardera A- och B-delen får minst 10 poäng. Om det poängtal
Läs merDel 1: Flervalsfrågor (10 p) För varje fråga välj ett alternativ genom att tydligt ringa in bokstaven framför ditt valda svarsalternativ.
Kurs: MS 3280 Nationalekonomi för Aktuarier Tisdagen den 14 december 2004. Tentamen Examinator: Lars Johansson Skrivtid: 5 timmar. Utnyttja skrivtiden och håll kontakt med klockan. Förklara begrepp och
Läs merCivilekonomprogrammet, termin 1. Lektionsuppgifter Introduktion till nationalekonomi Ht 2012 Del 1
Civilekonomprogrammet, termin 1 Lektionsuppgifter Introduktion till nationalekonomi Ht 2012 Del 1 1 Lektion 1 Uppgift 1 Antag att land A har en bruttonationalprodukt (BNP) per capita som bara är 50% av
Läs merÖvningar Mikro NEGA05 (Matematikekonomi) Marknadsmisslyckanden Arbetsmarknaden
Övningar Mikro NEGA05 (Matematikekonomi) Marknadsmisslyckanden Arbetsmarknaden Henrik Jaldell Katarina Katz MARKNADSMISSLYCKANDEN 1. Anta att ett naturligt monopol har nedanstående totalkostnadsfunktion
Läs merSvar till övning 8, Frank kap 16-18 Svar: En effekt som påverkar någon annan än transaktionens parter (köpare och säljare)
SVAR ÖVNING 8 Svar till övning 8, Frank kap 16-18 1. Vad är en extern effekt? a. Ge exempel på en positiv respektive en negativ Svar: En effekt som påverkar någon annan än transaktionens parter (köpare
Läs mer