Funktionshinder. Ulrika Uddenfeldt Wort
|
|
|
- Christoffer Lundström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Funktionshinder Ulrika Uddenfeldt Wort
2 Innehåll Barn- och Ungdomshabiliteringen Cerebral pares Utvecklingsstörning Down syndrom Flerfunktionshinder
3 Barn- och Ungdomshabiliteringen Sjukgymnast Arbetsterapeut Logoped Dietist Psykolog Kurator Specialpedagog Sjuksköterska (Uroterapeut) Barnneurolog Rörelsehinder Utvecklingsstörning Neuropsykiatriska funk9onshinder
4 Cerebral Pares
5 Definition (2005) Motorisk utvecklingsstörning Orsakad av inskränkningar i rörlighet, sekundärt till skada som drabbat barnets hjärna under graviditet, förlossning, nyföddhetsperioden eller fram till 2 års ålder Kan kombineras med anfallssjukdom eller av andra funktionshinder inom olika områden; känsel; begåvning; kommunikation och/eller beteende Engångsskada Bestående
6 Brittisk ortoped beskrev spastisk diplegi Asfyxi och prematuritet Littles sjukdom William Li=le
7 Hur vanligt är CP i Sverige ( ) Prevalens per 1000 levande födda 3 2,5 2 Alla med CP 1,5 1 0,5 Fullgångna För tidigt födda /1000 i gruppen med låg födelsevikt eller födda för tidigt
8 Orsaker Under graviditet: infektioner, alkohol, hjärnmissbildning, hjärninfarkt, syrebrist och/ eller blödning, ärftliga faktorer Under förlossning: Förlossningskatastrof (dålig syre/blodtillförsel till hjärnan, blödning eller blodpropp) Efter förlossningen: Infektioner, misshandel, skalltrauma, hjärtstillestånd, kirurgi vid medfödda hjärtfel, drunkning
9 Under graviditet Orsakspanoramat 8% - prematura 33% - fullgångna Under förlossning 54% - prematura 28% - fullgångna Efter förlossningen några % i bägge grupperna Okända faktorer >30% i bägge grupperna Pojkar/flickor 118:100
10 Grund för klassifikation Symptom; spasticitet; ataxi; dyskinesi Symptomlokalisation; unilateral; bilateral (diplegi, tetraplegi) Motorisk funktionsnivå; GMFCS Definitiv diagnos ofta efter flera års ålder
11 NÄR KAN MAN MISSTÄNKA CEREBRAL PARES?
12 Tecken på dålig prognos Närvarande Stepping reflex (<3-4 m) ASTNR (<6 m) Frånvarande Fallskärmsreflex (>8 m) Landau (>6 m) Moro (<6 m)
13 ASTNR (asymmetrisk tonisk nackreflex)
14 Ingen Landau vid 11 månader
15 Dålig huvudkontroll vid 10 månaders ålder
16 Klassifikation Spastisk CP 75-90% - bilateral (diplegi, tetraplegi) - unilateral Dyskinetisk CP 5-12% Ataktisk CP 5-13%
17
18 Bilateral spastisk CP Spasticitet är en motorisk skada som karakteriseras av förhöjd vilospänning i muskler è ökat senreflexerna é Prematura Periventrikulär leukomalaci Symmetrisk förstoring - sidoventriklarna
19 Bilateral spastisk cerebral pares
20 Unilateral spastisk CP Förlossningskatastrof Blödning/infarkt Defekt i hjärnbarken (kortikal atrofi) som tillägg till periventrikulär atrofi Hos 25% normalt CT/ MR-fynd, god prognos
21 Unilateral spas9sk cerebral pares
22 Ataxi Födda i rätt tid Dålig koordination av kroppsrörelser Bilden visar förminskning av lillhjärnan 60% av barnen med ataxi har normal MR/ CT Hos 20% ärftligt
23 Dyskinetisk CP Ofrivilliga rörelser Skador i basala ganglier
24 CP- atetos sekundärt 9ll kernikterus
25 Skillnader mellan spas9citet & dystoni Spas%citet Dystoni Examina9on Du känner Du ser Senreflexer Ökade OXast normala Klonus Närvarande Frånvarande Patologiska reflexer Närvarande Ovanliga
26 Adderande funktionsnedsättning (1) Utvecklingsstörning/inlärningssvårigheter %, beroende på CP-typ Epilepsi % beroende på CP-typ Påverkan på synen brytningsfel, skelning, nedsatt syn, blindhet, nystagmus, synfältspåverkan Synperceptionsstörning spastisk diplegi
27 Adderande funktionsnedsättning (2) Talsvårigheter från svårigheter med uttal till inget tal alls, några 100%, beroende på CP-typ Undernäring och dålig tillväxt sekundärt till svårigheter att tugga och svälja Andningsproblem sekundärt till 1) aspiration 2) skolios Hydrocephalus - ovanligt
28 Gastrostomi
29 Övriga medicinska aspekter Tandproblem Förstoppning Analinkontinens Urinvägar Dregling Sömnstörningar Smärtor Beteendeproblem
30 Ortopedisk behandling Hög tonus i vadmuskulaturen ger risk för spetsfotställning - botox - ortoser - gipsning operation Spasticitet i höftadduktorerna ger risk för höftluxation - botox - ortoser - operation Stark adduktion i tummen och flexion i handleden - botox - ortos - operation
31 Botoxinjektion
32 Neurokirurgisk behandling Hydrocephalus shunt Svår spasticitet baklofenpump Dorsal rizotomi (selektiv avskurning av nervbanor i ryggmärgen); spastisk diplegi; 2-5 år; tåspetsgång; viljemässig styrka under spasticitet
33 Rizotomi Baklofenpump
34 UTvecklingsstörning
35 Utvecklingsstörning Avvikelser i utvecklingen Svårigheter med det abstrakta/ teoretiska tänkandet Olika grader av begåvningspåverkan
36 Kategori enl. DSM-IV Definition Mental IQ Mental retardation ålder F70 Lindrig <12 F71 Medelsvår <9 F72 Svår <6 F73 Grav <20 <3
37 Förekomst 1-1.5% av alla barn Hälften har lindrig, resten medelsvår eller svår Blir mindre vanligt (bättre vård kring förlossningen) Pojkar: flickor 2:1 (könsbundna sjukdomar)
38
39 Utredning ü Neuropsykologisk test ü Neurologisk bedömning huvudomfång ü Kromosomodling, FRAXA ü Thyroideastatus, gluten ü Ögon/öronstatus
40 I speciella fall EEG MRT Array CGH Riktade kromosomprov Metabol utredning Remiss till BUP för utredning autism/ ADHD
41 Prenatala orsaker Konstitutionella faktorer (30%) Kromosomavvikelser Mutationer SGA Ämnesomsättningssjukdomar Alkoholintag Tobak Infektioner
42 Down syndrom Fragilt X Syndrom med mental Angelman syndrom Prader-Willi syndrom retardation 22q11 deletionsyndrom (Catch 22) William syndrom Rett syndrom Tuberös scleros Neurofibromatos
43 Perinatala orsaker Prematuritet (fv 23-27; 4.4%) Förlossningen
44 Postnatala orsaker Svåra infektioner ex hjärnhinneinflammation Komplikation efter cancerbehandling strålning Efter skallskador
45 Flerfunktionshinder är vanligt Epilepsi Synnedsättning/blindhet Hörselnedsättning/dövhet Cerebral pares Autism Hjärtfel Hydrocephalus
46 Andra bekymmer Sömnstörning Aggressionsutbrott Självskadande beteende Depression Oro ADHD-symptom Autism Syn/hörsel
47 Down syndrom
48 Historia I John Langdon Down, Surrey, England, artikel 1866 Mongolism 1966, debatt i Lancet, Mb Down
49 Historia II 1956, 46 kromosomer Jérôme Lejeune, 47 kromosomer, 1959 Transloka9on, några år senare Innan talet ins9tu9oner Dog 9digt i hjärfel, tarmhinder, infek9oner
50 Mb Down
51 Down syndrom Incidens: tidigare 1/650 födda, nu 1/ efter NUP/NUBB-test Maternell ålder: >40 år Diagnos: extra kromosom 21 hos 95%, translokation (3%), mocaisism (2%)
52 Några av Halls kriterier SGA/prematur Hypoton Snedställda ögonspringor Överrörliga leder Platt bakhuvud Nackskinn Epicantusveck Lågt sittande öron, få veck Tunga utanför munnen Högt gomtak Fyrfingerfåra Sandalgap
53 Autoimmuna tillstånd Thyroidea Celiaki Ökad infektionskänslighet Hudinfektioner Alopecia areata Diabetes, 1%,
54 Könsmognad och fertilitet Flickor, normal könsmognad Menstruation 13 års åldern Fertila, 50% risk Pojkar, normal könsutveckling och pubertet, men dålig testikelfunktion Sterila
55 Åldrande Snabbt åldrande Katarakt Ackommodationsproblem Sensoneural hörselnedsättning Demens, 50 år 50% Medellivslängd 60 år
56 Från Barn- och ungdomshabiliteringen till vårdcentral vid 18 års ålder Utvecklingsstörning Cerebral Pares Kroniska obstruk9va besvär Nutri9onsproblem Gastroesofagal reflux Gastrostomi Förstoppning Sömnproblem Menssmärtor Oklara smärtor Urinvägsbesvär Epilepsi Intyg
57 TACK
FUNKTIONSHINDER I. Ulrika Uddenfeldt Wort
FUNKTIONSHINDER I Ulrika Uddenfeldt Wort INNEHÅLL Barn och Ungdoms-habiliteringen Cerebral pares Utvecklingsstörning Down syndrom Inte autism och ADHD BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN Sjukgymnast Arbetsterapeut
Tidig hjärnskada hos barn. Orsaker, följder och möjligheter Livsmedelsverket 2014-11-10 Ann-Kristin Ölund (bilder borttagna)
Tidig hjärnskada hos barn Orsaker, följder och möjligheter Livsmedelsverket 2014-11-10 Ann-Kristin Ölund (bilder borttagna) Utveckling sker i samspel Motivation som drivkraft Lust att delta Huvudets tillväxt
HABILITERING. * Spastisk 2/3-3/4 * Ataktisk 5-10 % *Dyskinetisk % BARNHABILITERING VILKA DIAGNOSER? VAD MENAR VI MED CP? CP - TILLÄGGSHANDIKAPP
HABILITERING BARNHABILITERING 0-20 år Funktionshinder NEUROLOGISKA FUNKTIONSHINDER Hab.team VILKA DIAGNOSER? Cerebral pares Missbildn/ syndrom Muskelsjukdomar Flerfunktionshinder Psykisk utv.störning ADHD,
Nationellt uppföljningsprogram CPUP Neuropediatrik Pappersformulär 110206 1
Nationellt uppföljningsprogram CPUP Neuropediatrik Pappersformulär 110206 1 Nationellt uppföljningsprogram - CPUP - Neuropediatrik Personnummer: Efternamn: Förnamn: Barnets tillhörande region: Barnets
Nationellt uppföljningsprogram - CPUP Neuropediatrik
Nationellt uppföljningsprogram CPUP Neuropediatrik Pappersformulär 2016-01-01 1 Nationellt uppföljningsprogram - CPUP Neuropediatrik Personnummer: Efternamn: Förnamn: Barnets region/landsting: Barnets
Autism och utvecklingsstörning. Pubertet och tonår
Autism och utvecklingsstörning Pubertet och tonår Stor variation Heterogen grupp Varierad utveckling i pubertet och tonår I stort oförändrat Utvecklas positivt Försämras och går tillbaka Beteendemässig
Cerebral pares - ett mångfacetterat tillstånd. En paraplydiagnos
Cerebral Pares Cerebral pares - ett mångfacetterat tillstånd En paraplydiagnos CP paraplydiagnos. Vad betyder det? Olika orsaker Olika typ och grad av symptom Drabbar olika delar av kroppen Med eller utan
Cerebral Pares. Medicinsk och Kirurgisk behandling
Cerebral Pares Medicinsk och Kirurgisk behandling Eva Pontén Öl Med Dr Specialist i handkirurgi och ortopedi Verksamheten för Barnortopedi Astrid Lindgrens Barnsjukhus Karolinska Universitetssjukhuset
Utvecklingsstörning. Farhad Assadi psykolog. Mia Ingstedt barnhabiliteringsöverläkare
Utvecklingsstörning Farhad Assadi psykolog Mia Ingstedt barnhabiliteringsöverläkare Föreläsningsserie om utvecklingsstörning Föreläsning 1 Vad är utvecklingsstörning? Föreläsning 2 Kommunikation och AKK
Grovmotorisk funktionsnivå CP orsaksmönster
Cerebral Pares CP 13111 Lena Westbom Neurosektionen, Barnmed klin, SUS BarnReHab Skåne, HoH Cerebral Pares Bestående rörelsehinder pga engångsskada i omogen hjärna omogen = före 2 årsdagen CP andra svårigheter
KOSTRÅD FÖR BARN MED OLIKA NEUROLOGISKA FUNKTIONSHINDER
KOSTRÅD FÖR BARN MED OLIKA NEUROLOGISKA FUNKTIONSHINDER Kostråd för barn med funktionshinder Barn med neurologiska funktionshinder utvecklar ofta tidigt svåra och långdragna problem med sitt ätande och
Hälsouppföljning av barn och ungdom med Cerebral Pares
Personnr: Namn: ID-nr Compos: Habiliteringsenhet: Hälsouppföljning av barn och ungdom med Cerebral Pares 18 år Checklista Signatur Demografiska data Kurator Medicinska bakgrundsdata Läkare Kognition Psykolog
Hur? Created with novapdf Printer (www.novapdf.com). Please register to remove this message.
Hur? Standardiserade mätinstrument/ formulär funktion, ROM behandling Inventering/ diagnostisering av alla barn Spasticitets mottagning SDR, ITB, BtXA Preventiv ortopedi Standardiserad höftscreening Standardiserad
Hälsouppföljning av barn och ungdom med Cerebral Pares
Personnr: Namn: ID-nr Compos: Habiliteringsenhet: Hälsouppföljning av barn och ungdom med Cerebral Pares 18 år Checklista Signatur Demografiska data Kurator Medicinska bakgrundsdata Läkare Kognition Psykolog
Hälsouppföljning av barn och ungdom med Cerebral Pares
Personnr: Namn: ID-nr Compos: Habiliteringsenhet: Hälsouppföljning av barn och ungdom med Cerebral Pares 3 år Checklista Signatur Demografiska data Kurator Medicinska bakgrundsdata Läkare Kognition Psykolog
Fragil X. Genetik, diagnostik och symptom. A marker X chromosome Am J Hum Genet. 1969 May;21(3):231-44. Fragilt X - Historik. Förekomst av fragilt X
Förekomst av fragilt Fragil Genetik, diagnostik och symptom MaiBritt Giacobini Helena Malmgren Karolinska Universitetssjukhuset 1/ 4-5000 pojkar 1 /6-8000 flickor Ungefär 500 personer har diagnosen i Sverige
Vad gör en dietist inom barnhabiliteringen?
Vad gör en dietist inom barnhabiliteringen? Anette Ekelund leg.dietist Innehåll Habilitering och Hälsa Målgrupp Tillväxt Dietistens roll Nutritionsvårdsprocessen Habiliteringens barn och ungdomar Patientexempel
Praktisk information. Grundläggande föräldrainformation. om Cerebral Pares. Dag 1. om Cerebral Pares
Grundläggande föräldrainformation om Cerebral Pares Dag 1 flickr.com Grundläggande föräldrainformation om Cerebral Pares TILLFÄLLE 1 Diagnosinformation Kognition och perception Motorik ADL Anpassningar
Habiliteringsprogram Rörelsehinder BUH NLL
Habiliteringsprogram Rörelsehinder BUH NLL Berörda enheter Barn- och ungdomshabilitering NLL. Syfte Vi tydliggör vårt utbud av råd, stöd och behandling för patient, medarbetare och samverkanspartners och
Hur fungerar det att träna upp sin styrka när nervsystemet är skadat?
Hur fungerar det att träna upp sin styrka när nervsystemet är skadat? Vi har under vårt fördjupningsarbete valt att fokusera kring styrketräning hos personer med cerebral pares. Vi har träffat två sjukgymnaster
Munhälsa och orofacial funktion hos personer med
Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Rapport från frågeformulär 4 frågeformulär Synonym Jouberts syndromliknande sjukdomar ICD-10 Q04.3 Beräknad förekomst Allmänna symtom Orofaciala/ odontologiska
CP subtyper - en översikt. Lena Westbom
CP subtyper - en översikt Lena Westbom 2016-10-25 ..översikt CP ej CP... allmänt om klassifikation av CP-subtyper..säga något om några vanliga svårigheter... många olika funktionstillstånd under paraplytermen
Cerebral pares och tandvård. Pedodon3 Presenta3on av pa3en4all termin 10
Cerebral pares och tandvård Pedodon3 Presenta3on av pa3en4all termin 10 1. Vad innebär Cerebral pares? Allmän beskrivning Cerebral pares (CP) är eb samlingsnamn för en rad störningar av muskelkontrollen.
BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA
BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA HABILITERINGSPROGRAM för barn och ungdomar med CP-skada Information till föräldrar www.ltdalarna.se/hab Barn- och ungdomshabiliteringen i Dalarna.. ger stöd och
Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Sallas sjukdom
6-- Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Sallas sjukdom Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion hos personer
Lindrig utvecklingsstörning - aspekter ur ett samverkansperspektiv
Lindrig utvecklingsstörning - aspekter ur ett samverkansperspektiv Elisabeth Fernell, MD, PhD Utvecklingsneurologiska enheten, Skaraborgs sjukhus, Mariestad och Gillbergcentrum, GU, Göteborg Huvudproblemet:
Psykisk utvecklingsstörning/ Intellektuell funktionsnedsättning
Psykisk utvecklingsstörning/ Intellektuell funktionsnedsättning Ulrika Wester Oxelgren, överläkare Barnneurologi och habilitering Akademiska barnsjukhuset 751 85 Uppsala 2015-04-20 Sv. Neuropediatrisk
Cerebral pares. Cerebral pares - CP. Samlingsbegrepp för rörelsehinder orsakade av en stationär
Cerebral pares Kate Himmelmann Barnneurolog och habiliteringsläkare Regionhabiliteringen, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus Avd. för pediatrik Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet Cerebral
Förslag till uppföljning av barn och ungdomar med Downs syndrom.
Länsövergripande H.K.H. Kronprinsessan Victorias barn- och ungdomssjukhus, Linköping och Barn- och ungdomskliniken Norrköping Ett barn med diagnosen Downs syndrom är först och främst en individ med unika
Down s syndrom - vårdprogram
Dok-nr 12961 Författare Barbara Graffmann, överläkare, H.K.H. Kronprinsessan Victorias barn- och ungdomssjukhus Godkänd av Fredrik Lundberg, överläkare/läkarchef, H.K.H. Kronprinsessan Victorias barn-
Genomic Era. Vad är autism? Tvillingstudier. Genetiska Riskfaktorer för neuropsykiatriska funktionshinder
Genomic Era Genetiska Riskfaktorer för neuropsykiatriska funktionshinder MaiBritt Giacobini PRIMA Järva 50tal Watson Crick double helix 2003 Humana genomet 3 miljarder baspar kartlagt Stor implikation
Förslag till uppföljning av barn och ungdomar med Downs syndrom. 2013-11-27
Förslag till uppföljning av barn och ungdomar med Downs syndrom. 2013-11-27 tidpunkt undersökning mål utfört nyfödd + första månad På BB/neonatalavd: Initialt föräldraromhändertagande med kurator och PAL.
Habiliteringens roll för små barn med utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar
Habiliteringens roll för små barn med utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar Psykiatriveckan 2015 Insatser vid psykisk ohälsa hos små barn Susanna Danielsson Överläkare på Habiliteringscentrum, Länssjukhuset
Hälsouppföljning av barn och ungdom med Cerebral Pares
Personnr: Namn: ID-nr Compos: Habiliteringsenhet: Hälsouppföljning av barn och ungdom med Cerebral Pares 3 år Checklista Signatur Demografiska data Kurator Medicinska bakgrundsdata Läkare Kognition Psykolog
Utvecklingsstörning 2
Utvecklingsstörning 2 LSS - Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Personer med utvecklingsstörning och personer med autism eller autismliknande tillstånd Personer med betydande och bestående
Hälsouppföljning av barn och ungdom med Cerebral Pares
Personnr: Namn: ID-nr Compos: Habiliteringsenhet: Hälsouppföljning av barn och ungdom med Cerebral Pares 3 år Checklista Signatur Demografiska data Kurator Medicinska bakgrundsdata Läkare Kognition Psykolog
Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Spinal muskelatrofi
5-- Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Spinal muskelatrofi Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion hos personer
Skilj på utvecklingsförsening. Tidig diagnos - varför? Tidig upptäckt - varför? Early intervention effekt? Early intervention.
Cerebral pares 13118 Lena Westbom, Avd för pediatrik, IKVL, LU, SUS Planerar ta upp Tidig upptäckt - hur varför CP-defintion och klassifikationer CP subtyper Överlevnad Videor Dyskinetisk CP Hypoton! 1:a
Diagnostisering av cerebral pares
Diagnostisering av cerebral pares Sollentuna 2015-11-03 Lena Westbom, Skånes US Disposition Frågor, video CP? Kriterier för CP diagnos CP-definitioner SCPEs träningsmanual Frågor, videor CP? i CPUP http://www.scpenetwork.eu/
Autism. - Medicinska aspekter
- Medicinska aspekter Innehåll Bakgrund Orsaker Forskning Medicinsk utredning Vanliga medicinska problem Alternativa behandlingsmetoder Historik kommer från grekiska autos och betyder själv Begreppet autism
Habiliteringen. Info om Habiliteringen, H&H till gruppen. Mitt i livet
Habiliteringen Info om Habiliteringen, H&H till gruppen Mitt i livet 2017-10-31 Habiliteringens kännetecken är utredande och behandlande åtgärder som har sin utgångspunkt i funktionshinder med fokus på
Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från observationsschema. Hydrocefalus
Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Hydrocefalus Rapport från observationsschema Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion hos personer med
Neuropediatrik. Barnmedicin 3 Barnens sjukhus Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge
Neuropediatrik Barnmedicin 3 Barnens sjukhus Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Katarina Wide Åsa Eriksson Katarina Lindström Lisa Forsberg Maud Eriksson Sofia Sergel Suzanne Marcus Sara Dahl Neuropediatrik
Viktproblematik En jämförelse mellan habiliteringsenheterna Lundbystrand 3 och Mölndal 5. Sofia Olausson Barnneurolog
Viktproblematik En jämförelse mellan habiliteringsenheterna Lundbystrand 3 och Mölndal 5 Sofia Olausson Barnneurolog Viktproblematik Vanligt förekommande vid CP Oftast undervikt, men ibland även övervikt
Patienten i centrum. Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning FUB Malin Nystrand
Patienten i centrum Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning 2016-10-22 FUB Malin Nystrand Vad jag skall prata om Kroppen och hälsan är viktigt Varför kan det vara
Hälsouppföljning av barn och ungdom med Cerebral Pares
Personnr: Namn: ID-nr Compos: Habiliteringsenhet: Hälsouppföljning av barn och ungdom med Cerebral Pares 6 år Checklista Signatur Demografiska data Kurator Medicinska bakgrundsdata Läkare Kognition Psykolog
Fakta om tuberös skleros (TSC)
Fakta om tuberös skleros (TSC) Tuberös skleros är en medfödd genetisk sjukdom som karaktäriseras av tumörliknande förändringar i hjärnan och olika organ i kroppen. Förändringarna kan vara allt från små
NY VERSION. REGIONALT VÅRDPROGRAM Cerebral pares hos barn och ungdom
NY VERSION 2014 REGIONALT VÅRDPROGRAM Cerebral pares hos barn och ungdom 2014 REGIONALT VÅRDPROGRAM Cerebral pares hos barn och ungdom 2014 Huvudförfattare Kristina Tedroff Katarina Wide Det här är en
Grav tal- och språkstörning Rapport från frågeformulär
-6- Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Grav tal- och språkstörning Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion
Regionala riktlinjer för remittering av ungdomar med funktionshinder
Regionala riktlinjer för remittering av ungdomar med funktionshinder från Barn- och ungdomshabiliteringen till primärvård och specialiserad sjukvård för vuxna inom Riktlinjer för utförare av hälso- och
Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Retts syndrom. Beräknad förekomst: 10: flickor/kvinnor.
7-- Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Retts syndrom Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion hos personer med
Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Tuberös skleros. Beräknad förekomst: 1:100 000 levande födda.
5-1- Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Tuberös skleros Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion hos personer
Definition av registerpopulationen och beräkning av täckningsgrad vid uppföljning av barn och ungdomar med autism
Vilka barn och ungdomar omfattas av HabQ? Målpopulation för ett nationellt register är alla individer med ett definierat funktionstillstånd i Sverige. Begreppet registerpopulation används för att tydliggöra
Genetisk diagnostik vid neuropsykiatriska funktionshinder
Genetisk diagnostik vid neuropsykiatriska funktionshinder MaiBritt Giacobini, MD,PhD PRIMA Barn och Vuxenpsykiatri AB 3 Maj, 2012 Upplägg Lite om neuropsykiatriska funktionshinder Miljöfaktorer Gener och
Angående remisser för utredning på Vuxenhabiliteringen avseende intellektuell funktionsnedsättning/utvecklingsstörning för personer över 18 år
Formulär Diarienr: Ej tillämpligt 1(6) Dokument ID: 09-217768 Fastställandedatum: 2017-05-19 Giltigt t.o.m.: 2019-05-19 Upprättare: Marléne M Huoman Fastställare: Kristina Lingman Remissmall utredning
Regionala riktlinjer för remittering av ungdomar med funktionshinder
Regionala riktlinjer för remittering av ungdomar med funktionshinder från Barn- och ungdomshabiliteringen till primärvård och specialiserad sjukvård för vuxna inom Riktlinjer för utförare av hälso- och
Munhälsa och orofacial funktion hos personer med
Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Rapport från frågeformulär 22 frågeformulär Synonym ICD-10 Beräknad förekomst Allmänna symtom Orofaciala/ odontologiska symtom Orofacial/ odontologisk behandling
Fragile X-syndrom, vuxenperspektivet Nyhetsbrev 320
, vuxenperspektivet Nyhetsbrev 320 På Ågrenska arrangeras vuxenvistelser där vuxna med funktionshinder bor, umgås och utbyter erfarenheter. Under tre dagar träffas ett antal vuxna med samma diagnos och/eller
Lindrig utvecklingsstörning
Lindrig utvecklingsstörning Barnläkarveckan i Karlstad 2013-04-23 /Elisabeth Fernell Utvecklingsneurologiska enheten, Skaraborgs sjukhus i Mariestad och Gillbergcentrum, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs
ANGELMAN SYNDROM. Monika Dolik-Michno. Grundkurs Stockholm april Barnläkare, Barnneurolog.
ANGELMAN SYNDROM Monika Dolik-Michno Barnläkare, Barnneurolog Grundkurs Stockholm 24-25 april 2018 1 Nationellt Center för personer med - Rett syndrom Angelman syndrom - FOXG1 syndrom - CDKL5 syndrom -
Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Beckers muskeldystrofi. Koder: ICD-10: G71.
8--5 Koder: ICD-: G7.B ORPHA: 98895 Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion hos personer med ovanliga diagnoser, MHC-basen. Insamling av data har skett
Hälsouppföljning av barn och ungdom med Cerebral Pares
Personnr: Namn: ID-nr Compos: Habiliteringsenhet: Hälsouppföljning av barn och ungdom med Cerebral Pares 18 år Checklista Signatur Demografiska data Kurator Medicinska bakgrundsdata Läkare Kognition Psykolog
Ny behandling vid autism
Ny behandling vid autism Autism/autismerna är en grupp tillstånd med många olika orsaker som, om oro uppstår tidigt och diagnos ställs under de första åren ALLTID samexisterar med andra utvecklingsavvikelser
Registerpopulation i HabQ
Registerpopulation i HabQ Målpopulation för ett nationellt register är alla individer med ett definierat funktionstillstånd i Sverige. Begreppet registerpopulation används för att tydliggöra att den population
Munhälsa och orofacial funktion hos personer med
Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Rapport från frågeformulär 114 frågeformulär Synonym Steinerts sjukdom. ICD-10 G71.1 Beräknad förekomst Allmänna symtom Orofaciala/ odontologiska symtom
BNK Enheten för f r barnneuropsykiatri vid DSBUS
BNK Enheten för f r barnneuropsykiatri vid DSBUS Björn Kadesjö, ö.. l. Målgrupper Barn och ungdomar med neuropsykiatriska funktionshinder och deras familjer, dvs med Autismspektrumtillstånd ADHD, DAMP
Barn- och ung domshabiliteringen VÅRDFORM
Barn- och ung domshabiliteringen en ung VÅRDFORM Barn- och ungdomshabiliteringen i Sverige är en förhållandevis ung medicinsk vårdform. Den har vuxit fram ur habilitering av barn med rörelsehinder och
Arthrogryposis Multiplex Congenita Rapport från frågeformulär
5-- Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Arthrogryposis Multiplex Congenita Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion
Vaskulär demens Vad krävs för diagnosen? Katarina Nägga, Öl, Med Dr Neuropsykiatriska Kliniken Universitetssjukhuset MAS Malmö
Vaskulär demens Vad krävs för diagnosen? Katarina Nägga, Öl, Med Dr Neuropsykiatriska Kliniken Universitetssjukhuset MAS Malmö Nervcellen Vit substans - Ledningsbanor Orsaker till stroke Aterosklerotisk
ITB Dosering, uppföljning
ITB Dosering, uppföljning Kate Himmelmann Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus Regional spasticitetsbehandling Västra Götaland Botulinum- mottagning Spasticitets- mottagning ortoped Regionalt spasticitetsteam
Riskbarn. Nutrition vid neurologiskt funktionsnedsättning. 6/2-09 Inger-Marie Isacson Dietist. Tillväxtproblem. Tillväxtkurvor
Personnr (12 siffror) Efternamn Förnamn Kön Moder Niklasson A, Karlberg P. 1999 Fader För vikt, längd och huvudomfång är medelvärden jämte standardavvikelser Vikt kg Längd cm (±1 SD, Huvudomf ±2 SD, ±3
Angående remisser för utredning på Vuxenhabiliteringen avseende intellektuell funktionsnedsättning/utvecklingsstörning för personer över 18 år
Formulär Diarienr: Ej tillämpligt 1(6) Dokument ID: 09-217768 Fastställandedatum: 2016-09-08 Giltigt t.o.m.: 2017-09-08 Upprättare: Patrik J Arvidsson Fastställare: Caroline Engberg Remissmall utredning
Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Duchennes muskeldystrofi. Koder: ICD-10: G71.
Koder: ICD-: G7.A ORPHA: 98896 Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Duchennes muskeldystrofi Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa
Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Sotos syndrom
8--8 Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Sotos syndrom Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion hos personer
1. Dagvård/Barnmottagning, Barn- och ungdomsmedicin. Namn, tel # 2. Sjuksköterska BUH Namn, tel # Kontaktuppgifter skall framgå av egenvårdsplanen
Egenvårdbeslut Fall: Flicka 6 år, flerfunktionshinder pga CP-skada, grav utvecklingsstörning. Grav utvecklingsstörning, epilepsi. Har tracheostomi, syrgas, sugning av luftvägar, gastrostomi a. Sugning
Det rör sig i musklerna - kan det vara ALS?
Det rör sig i musklerna - kan det vara ALS? Ingela Nygren överläkare, med dr neurologkliniken Akademiska sjukhuset Uppsala Läkardagarna i Örebro 12-04-26 Det rör sig i musklerna - kan det vara ALS? Ja,
MUN-H-CENTER Beräknad förekomst: Orsak: Allmänna symtom: Orofaciala/odontologiska symtom: Orofacial/odontologisk behandling: Källor
7--4 Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Rubinstein-Taybis syndrom Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion hos
Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Spielmeyer-Vogts sjukdom
Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Rapport från frågeformulär 17 frågeformulär Synonym JNCL, Juvenil Battens sjukdom, CLN3 ICD-10 E75.4 Beräknad förekomst Allmänna symtom Orofaciala/ odontologiska
Medicinska Prioriteringar
Sektorsrådet för Neurosjukvård Västra Götaland Medicinska Prioriteringar 2006-02-06 1 Prioritering Sektorsrådet för Neurosjukvård ICD-nr, Diagnos Åtgärd 1 Prio Angelägen het 2 G41 Status epilepticus G
Munhälsa och orofacial funktion hos personer med
Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Rapport från frågeformulär 10 frågeformulär Synonym Undergrupper: Alpers sjukdom. Pearsons syndrom. Leighs sjukdom. LHON (Lebers hereditära optikus neuropati).
HUR UTVECKLAS FÖRSTÅNDSHANDIKAPPADE GENOM RIDNING
Hippologenheten Fördjupningsarbete nr 311 2006 HUR UTVECKLAS FÖRSTÅNDSHANDIKAPPADE GENOM RIDNING Elin Björneheim & Lisa Fäldt HANDLEDARE: Gabriella Thorell, Ridskolan Strömsholm Fördjupningsarbete omfattande
ASD: Autismerna. www.gnc.gu.se
ASD: Autismerna Autism/autismerna är en grupp tillstånd med många olika orsaker som, om oro uppstår tidigt och diagnos ställs under de första åren ALLTID samexisterar med andra utvecklingsavvikelser eller
Teambehandling av små barn med svåra uppfödningsproblem
Teambehandling av små barn med svåra uppfödningsproblem Bodil Schiller, läkare Sachsska barn- och ungdomssjukhuset April 2012 Teamarbete på dagvårdsavd Medicinskt bedömning och behandling Omvårdnadsbedömning
Nationellt uppföljningsprogram CPUP Vuxen
Nationellt uppföljningsprogram CPUP Vuxen Om detta är första CPUP-bedömningen ersätts sedan föregående bedömningstillfälle med under senaste året Personnummer Efternamn Förnamn Boendeform Assistent Tolk
Williams syndrom. Britt-Marie Anderlid Klinisk Genetik och Astrid Lindgrens barnsjukhus
Williams syndrom Britt-Marie Anderlid Klinisk Genetik och Astrid Lindgrens barnsjukhus Syndrom Ordet kommer från grekiska och betyder ``springa tillsammans Syndrom : En kombination av avvikelser som tros
Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Fragil X-syndromet. Synonym: FRAXA-syndromet
27-2-4 Synonym: FRAXA-syndromet Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Fragil X-syndromet Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och
Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Dystrofia myotonika. Synonym: Steinerts sjukdom.
01-1-17 Synonym: Steinerts sjukdom. Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Dystrofia myotonika Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa
Avvikelser från barns normala utveckling
Avvikelser från barns normala utveckling 091023 Lena Westbom Avd för pediatrik, BUS, USiL BarnReHab Skåne, HoH Studenten ska vid avvikelser från barns normala utveckling kunna beskriva och förklara: omhändertagande
Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Optikushypoplasi. Synonymer: Optisk nerv-hypoplasi. ONH-syndromet. ONH.
7--4 Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Optikushypoplasi Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion hos personer
Psykiatriska Symptom vid genefska syndrom. Syndrom. Kromosomal. Orsaker Fll syndrom
Psykiatriska Symptom vid genefska syndrom Januari 2017 MaiBri& Giacobini PRIMA Barn och Vuxenpsykiatri, Järva Inst. Molekylär Medicin och Kirurgi, KI Syndrom Ordet kommer från Grekiska och betyder ``springa?llsammans
1. Diagnosen ADHD. Barn och ungdomar med ADHD. Översikt av föreläsningen
1 Barn och ungdomar med ADHD Översikt av föreläsningen 1. Diagnosen ADHD 2. Hur vanligt är det? 3. Flickor och pojkar 4. Vad innebär svårigheterna? 5. Förklaringsmodeller 6. Hur diagnostiseras ADHD hos
Uppföljning av längd och viktmätningar av personer med cerebral pares GMFCS III-V vid barn- och ungdomshabiliteringen i Jönköpings län.
Uppföljning av längd och viktmätningar av personer med cerebral pares GMFCS III-V vid barn- och ungdomshabiliteringen i Jönköpings län. Johan Aronsson, överläkare Habiliteringscentrum Länssjukhuset Ryhov,
Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Galaktosemi. Beräknad förekomst: 1: levande födda.
7--4 Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Galaktosemi Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion hos personer med
Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Duchenne muskeldystrofi
5-- Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Duchenne muskeldystrofi Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion hos
Patienten i centrum. Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning. Forum FUB: Hälsa och LSS
Patienten i centrum Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Forum FUB: Hälsa och LSS Malin Nystrand, distriktsläkare Närhälsan Lövgärdets Vårdcentral Omsorgspsykiatrin,
Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Angelmans syndrom. Beräknad förekomst: 8: levande födda.
27-2-4 Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Angelmans syndrom Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion hos personer
Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning
Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Malin Nystrand, Närhälsan Lövgärdets Vårdcentral 2015-10-24 FUB Upplägg! Några av mina patienter! Bakgrund!
Barn och ungdomar med adhd
Barn och ungdomar med adhd 2 Agenda 1. Diagnosen adhd 2. Hur vanligt är det? 3. Vilka upptäcks? 4. Vad innebär svårigheterna? 5. Förklaringsmodeller 6. Hur diagnostiseras adhd? 7. Stöd och behandling 9.
Kliniska erfarenheter och observationer vid demens och utvecklingsstörning. Uppsala 101123 Monica Björkman
Kliniska erfarenheter och observationer vid demens och utvecklingsstörning Uppsala 101123 Monica Björkman Felkällor som gör det svårare att upptäcka försämrat välbefinnande: Individens förmåga att visa