Nytta och kvalité med standardiserade vårdplaner. Marie Fogelberg Dahm & Viveca Busck Håkans Landstinget i Uppsala län

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nytta och kvalité med standardiserade vårdplaner. Marie Fogelberg Dahm & Viveca Busck Håkans Landstinget i Uppsala län"

Transkript

1 Nytta och kvalité med standardiserade vårdplaner Marie Fogelberg Dahm & Viveca Busck Håkans Landstinget i Uppsala län

2 Standardiserad vårdplan

3 Standardiserad vårdplan Vård- och omsorgsplan som på förhand fastlagts utifrån systematiskt framtaget kunskapsunderlag och som beskriver rekommenderade hälso- och sjukvårdsåtgärder för specifika hälsoproblem. (Termbanken, Socialstyrelsen)

4 Den individuella planeringen Individuell vårdplan Patientens kunskap om sin sjukdom Standardiserad vårdplan

5 Marie Sjödin, chefsjuksköterska Akademiska sjukhuset De standardiserade vårdplanerna ger förutsättningar för en mer användarvänlig och patientsäker dokumentation. Standardiseringen och struktureringen gör informationen i journalen mer lättillgänglig för både patienter och vårdpersonal

6 Jämlik vård Gemensam basnivå Minskad dubbeldokumentation Standardiserad vårdplan Evidensbasering Möjlighet till uppföljning, jämförelse och utvärdering Underlättad informationsöverföring Patientsäkerhet

7 Forskning har visat att Standardiserade vårdplaner (SVP) leder till minskade komplikationer, förbättrad dokumentation, minskad vårdtid, ökad tillfredsställelse bland patienter och personal. Möjligheten att lyckas vid implementering av en SVP är större om förändringen upplevs komma inifrån organisationen än uppifrån ledning. (Implementering av evidensbaserad praktik. Per Nilsen (red) kapitel10, Standardiserade vårdplaner inom intensivsjukvård, Petronella Bjurling Sjöberg)

8 Standardiserad vårdplan - för en identifierad patientgrupp innehåller föreslagna mål och planerade aktiviteter/åtgärder baseras på ett kunskapsunderlag innehållande riktlinjer, utvalda metoder används delvis multiprofessionellt beslutas av verksamhetsansvariga

9

10 Pappersjournal 1997 Definition kvalitetsnorm Specificerade uttalanden/beslut gjorda av experter och som bedöms vara god vård. Den aktuella kvalitetsnivån svarar mot alla kriterier/omvårdnadsåtgärder för en viss diagnosgrupp. (M. Andersson 1997.Akademiska sjukhuset)

11

12 2004

13 2005

14 2007

15

16 2008

17 Studie, enkät Studie, journalgranskning ger ökad förutsättning att arbeta evidensbaserat dokumentationstiden och dubbeldokumentationen minskar ökad förutsättning nå hög vårdkvalitet med tvärprofessionell SVP och kvalitetsnorm individens specifika vårdbehov förtydligas förbättrad dokumentation gällande flera parametrar kan förbättra vårdpersonalens följsamhet till evidensbaserade riktlinjer för strokesjukvård (Fogelberg Dahm & Wadensten J Clinical Nursing 2008) (Pöder, U. Fogelberg Dahm, M. Wadensten,B. J Nursing Management 2011)

18 2010 Kirurgens boom

19

20 2016

21 2016 Standardiserade vårdplaner är för oss mycket värdefulla då de är en del i ett riskförebyggande arbete. Vilket är en viktig del för att uppfylla kraven i kvalitetsstandarderna ISO9001:2008 och SS-EN15224:2012 Certifieringen säkerställer ett arbetssätt som gagnar patientsäkerheten med kvalitet och patienternas bästa i ständigt fokus Kvalitetsledningsystem Alexandra Karström Avdelningschef Kvalitetsansvarig VO Plastikkirurgi och Käkkirurgi Akademiska sjukhuset

22 Gemensamma standardiserade vårdplaner inom landstinget Palliativ vård Stroke Hjärtsvikt Trombolys Peg Trakeostomi Gastroskopi Intratekal kateter CVK/CDK Acitestappning Pleuratappning Subcutan venport

23 Vad har varit svårt? Få med alla professioner i det dagliga vårdarbetet i SVP Avsaknad av intresse/kunskap hos chefer Använda SVP för att utveckla och utvärdera given vård Hålla kunskapsunderlag och SVP uppdaterade

24 Kritiska röster Risk om SVP tillämpas okritiskt Är SVP förenligt med personcentrerad vård? Det individuella försvinner Den tekniska lösningen styr för mycket och hämmar Det är alldeles för mycket text i journalen

25 Forskning det behövs ett ledarskap som prioriterar utveckling och interna underlättare för att behålla dokumentationskunskap efter implementering av en standardiserad vårdplan (Planerad processorienterad omvårdnad nytta om implementering. Inger Jansson Avhandling. Sahlgrenska Akademin, Göteborgs universitet)

26 Framgångsfaktorer Ledningens stöd Efterfrågan från verksamheterna Lång tradition Teknisk lösning Organisation för framtagande och förvaltning Minskad dokumentationstid Dokumentationsansvariga Nätverk Underlättad informationsöverföring Kunskapsstöd

27

28 Tack för oss!

Resultat av remiss för begreppet standardiserad vårdplan

Resultat av remiss för begreppet standardiserad vårdplan 2011-11-23 Dnr 27796/2011 1(8) Resultat av remiss för begreppet standardiserad vårdplan Förslag på definition och term i denna remiss är resultatet av det terminologiarbete som var en del av projektet

Läs mer

Kliniskt kunskapsstöd i Region Jönköpings län. Staffan Ekedahl Distriktsläkare Faktakoordinator

Kliniskt kunskapsstöd i Region Jönköpings län. Staffan Ekedahl Distriktsläkare Faktakoordinator Kliniskt kunskapsstöd i Region Jönköpings län Staffan Ekedahl Distriktsläkare Faktakoordinator Regionens utmaning Medarbetares behov av kunskap från olika nivåer: Arbetsplatsens instruktioner Organisationens

Läs mer

Klassifikationer och hkodverk

Klassifikationer och hkodverk 2009-03-1 Standardvårdplaner Snomed CT Leg sjuksköterska Fil mag i omvårdnad Studerar Master i Hälso o sjukvårdsinformatik Universitetet Aalborg Projektledare för standardvårdplansgruppen Universitetssjukhuset

Läs mer

VÅRDPLANER MED HJÄLP AV STANDARDISERAT SPRÅK OCH STRUKTUR

VÅRDPLANER MED HJÄLP AV STANDARDISERAT SPRÅK OCH STRUKTUR VÅRDPLANER MED HJÄLP AV STANDARDISERAT SPRÅK OCH STRUKTUR Eller Strukturerad dokumentation - stämmer det med personcentrerad vård? INGER JANSSON UNIVERSITETSLEKTOR, SAHLGRENSKA AKADEMIN, GÖTEBORGS UNIVERSITET

Läs mer

Dokumentation av Sjukdomsförebyggande metoder

Dokumentation av Sjukdomsförebyggande metoder Dokumentation av Sjukdomsförebyggande metoder Tobak, alkohol, fysisk aktivitet, matvanor Karin Kauppi Dietist/Verksamhetsutvecklare Hälsofrämjande sjukvård 6 maj 2015 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande

Läs mer

Workshop Personcentrerat förhållningssätt, vad är det? Umeå 2016

Workshop Personcentrerat förhållningssätt, vad är det? Umeå 2016 Workshop Personcentrerat förhållningssätt, vad är det? Umeå 2016 SNSF utbildningsgrupp Pia Johansson Anneli Jönsson Kerstin Lundström Resultat Studier har visat: 1. Patienter känner en ökad känsla av trygghet

Läs mer

CHEFERS ETISKA ANSVAR FÖR ATT OMVÅRDNAD INTE SKA ORSAKA VÅRDSKADOR

CHEFERS ETISKA ANSVAR FÖR ATT OMVÅRDNAD INTE SKA ORSAKA VÅRDSKADOR CHEFERS ETISKA ANSVAR FÖR ATT OMVÅRDNAD INTE SKA ORSAKA VÅRDSKADOR Maria Nygren, sjuksköterska, Områdeschef VO thorax och kärl, Skånes Universitetssjukhus Stockholm 2018-11-21 1 Hur organisera vården för

Läs mer

Ett ledningsperspektiv på aktiv hälsostyrning och personcentrerad vård i Västra Götalandsregionen

Ett ledningsperspektiv på aktiv hälsostyrning och personcentrerad vård i Västra Götalandsregionen Ett ledningsperspektiv på aktiv hälsostyrning och personcentrerad vård i Västra Götalandsregionen Presentation för Hälsoekonomiskt nätverk i VGR 1 mars 2012 Vårdsystem med fokus på patientnytta Väl kända

Läs mer

Högskolan i Halmstad. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet.

Högskolan i Halmstad. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. Högskolan i Halmstad För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. Standardiserad vårdplan - ett stöd för omvårdnadsprocessen i klinik

Läs mer

Utvecklingsplan för god och jämlik vård. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret

Utvecklingsplan för god och jämlik vård. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret Utvecklingsplan för god och jämlik vård Revisionspromemoria LANDSTINGETS REVISORER 2014-04-09 14REV9 2(7) Sammanfattning Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade i december 2011 om en utvecklingsplan för

Läs mer

Remiss Begreppet standardiserad vårdplan och samverkansbegrepp, Dnr 27796/2011

Remiss Begreppet standardiserad vårdplan och samverkansbegrepp, Dnr 27796/2011 2011-09-30 Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Remiss Begreppet standardiserad vårdplan och samverkansbegrepp, Dnr 27796/2011 Svenska Läkaresällskapet (SLS) är en politiskt och fackligt obunden organisation,

Läs mer

PiR. Patientsäkerhet i Realtid. en metod för lärande. Medicin, Geriatrik och Akutmottagning Östra. Stefan Wallerius. Anna Gyberg.

PiR. Patientsäkerhet i Realtid. en metod för lärande. Medicin, Geriatrik och Akutmottagning Östra. Stefan Wallerius. Anna Gyberg. Stefan Wallerius Överläkare Anna Gyberg Versamhetsutvecklare Leg. sjuksköterska Eva-Karin Elkjaer Vård- och omsorgskoordinator Leg. sjuksköterska PiR Patientsäkerhet i Realtid en metod för lärande Medicin,

Läs mer

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet ohälsosamma matvanor Bakgrund till riktlinjerna Ingen enhetlig praxis

Läs mer

Det går att förebygga ohälsa! Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Det går att förebygga ohälsa! Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Det går att förebygga ohälsa! WHO bedömer att Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor 80 % av hjärt-/kärlsjukdomar 90 % av

Läs mer

Vanliga frågor om standardvårdplaner (FAQ)

Vanliga frågor om standardvårdplaner (FAQ) Vanliga frågor om standardvårdplaner (FAQ) Fråga 1: Vad är en standardvårdplan? Författarnas svar: Olika former av standardiserade vårdplaner har utarbetats och använts i svensk hälso- och sjukvård sedan

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse Uppsala kommun 2015

Patientsäkerhetsberättelse Uppsala kommun 2015 Patientsäkerhetsberättelse Uppsala kommun 2015 Mål 2015 Att patientjournalen får en struktur som är användarvänlig och patientsäker. Utskrivningsprocessen från slutenvården ska vara på samma villkor oavsett

Läs mer

Tillsammans skapar vi framtidens vårdinformationsmiljö

Tillsammans skapar vi framtidens vårdinformationsmiljö Tillsammans skapar vi framtidens vårdinformationsmiljö Innehåll Verksamhetens verklighet Programmet och dess projekt Vad är en vårdinformationsmiljö Tillsammans ska vi uppnå Tidplan Information om de ingående

Läs mer

www.lio.se Standardiserad vårddokumentation i LiÖ Sara Carlsén Projektledare 2010-2012

www.lio.se Standardiserad vårddokumentation i LiÖ Sara Carlsén Projektledare 2010-2012 Standardiserad vårddokumentation i LiÖ Sara Carlsén Projektledare 2010-2012 Vårddokumentation i LiÖ IT-stöd Oklanderlig teknik och en fullkomlig terminologi räcker inte om själva innehållet inte håller

Läs mer

En mer jämlik vård är möjlig Analys av omotiverade skillnader i vård behandling och bemötande

En mer jämlik vård är möjlig Analys av omotiverade skillnader i vård behandling och bemötande En mer jämlik vård är möjlig Analys av omotiverade skillnader i vård behandling och bemötande Nätverken Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa SKL, 5 december 2014 Åsa Ljungvall Det finns många skillnader

Läs mer

Projekt Strukturerad vårddokumentation Primärvårdsseminarium Uppsala Åsa Ahlström Projektledare

Projekt Strukturerad vårddokumentation Primärvårdsseminarium Uppsala Åsa Ahlström Projektledare Projekt Strukturerad vårddokumentation 2016-09-27 Primärvårdsseminarium Uppsala Åsa Ahlström Projektledare Syfte Dokumentationen utgår från patientens vårdprocess, beskriver och stödjer den på ett effektivt,

Läs mer

Implementering i verksamheten hur svårt kan det vara?

Implementering i verksamheten hur svårt kan det vara? Implementering i verksamheten hur svårt kan det vara? LEDARSKAP OCH ORGANISATIONSKULTURENS BETYDELSE FÖR IMPLEMENTERING AV NY TEKNIK Införandet av IT-system i vården, skulle effektivisera arbetet och öka

Läs mer

Svensk sjuksköterskeförening om

Svensk sjuksköterskeförening om FEBRUARI 2011 Svensk sjuksköterskeförening om Evidensbaserad vård och omvårdnad Kunskapsutvecklingen inom hälso- och sjukvården är stark, vilket ställer stora krav på all vårdpersonal att hålla sig uppdaterad

Läs mer

SIKTA- Skånes missbruks- och beroendevård i utveckling Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg

SIKTA- Skånes missbruks- och beroendevård i utveckling Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg Alla dessa planerbegreppsförklaring SIKTA- Skånes missbruks- och Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg Vård och omsorgsplaner Vård och omsorgsplanering Kan resultera i Vård och omsorgsplan Dokumenteras

Läs mer

Patientkontrakt. Projekt maj 2017 januari 2018

Patientkontrakt. Projekt maj 2017 januari 2018 Patientkontrakt Projekt maj 2017 januari 2018 Patienten i fokus blir patientens fokus Jag är frisk men lever med en sjukdom Patientkontrakt - uppdrag Ökad samordning av vård, behandling och förebyggande

Läs mer

ID-begrepp L17_8. Dokumentnamn Dokumenttyp Giltig från Kvalitetspolicy Policy 2014-01-31. Verkställande direktör 2015-02-28.

ID-begrepp L17_8. Dokumentnamn Dokumenttyp Giltig från Kvalitetspolicy Policy 2014-01-31. Verkställande direktör 2015-02-28. 1 (5) Kvalitetspolicy Inom Praktikertjänstkoncernen Antagen vid styrelsemöte den 31 januari 2014 2 (5) Innehåll 1 Kvalitet 3 2 En god och säker vård 3 2.1 Ledstjärnor för kvalitet och utveckling... 3 3

Läs mer

Patientmiljarden Patientkontrakt och handlingsplan

Patientmiljarden Patientkontrakt och handlingsplan Patientmiljarden Patientkontrakt och handlingsplan Landstingsstyrelsen 21 mars 2018 Anette Aronsson & Ragnhild Holmberg Patientmiljarden 2018 Överenskommelsens två utvecklingsområden Förstärkt vårdgaranti

Läs mer

Nationellt kunskapsstöd för palliativ vård i livets slutskede Vägledning, rekommendationer och indikatorer Stöd för ledning och styrning

Nationellt kunskapsstöd för palliativ vård i livets slutskede Vägledning, rekommendationer och indikatorer Stöd för ledning och styrning Nationellt kunskapsstöd för palliativ vård i livets slutskede Vägledning, rekommendationer och indikatorer Stöd för ledning och styrning Socialstyrelsens bedömningar och centrala rekommendationer 2011

Läs mer

VEM STYR OCH VEM ÄR DELAKTIG NÄR NYA IT-LÖSNINGAR SJÖSÄTTS I VÅRDEN?

VEM STYR OCH VEM ÄR DELAKTIG NÄR NYA IT-LÖSNINGAR SJÖSÄTTS I VÅRDEN? VEM STYR OCH VEM ÄR DELAKTIG NÄR NYA IT-LÖSNINGAR SJÖSÄTTS I VÅRDEN? Införandet av IT-system inom vården, som skulle effektivisera arbetet och öka patientens delaktighet, drar ofta ut på tiden eller blir

Läs mer

HUR SVÅRT KAN DET VARA? LEDARSKAP OCH ORGANISATIONSKULTURENS BETYDELSE FÖR IMPLEMENTERING AV NY TEKNIK. Malin Hofflander Netport april 2017

HUR SVÅRT KAN DET VARA? LEDARSKAP OCH ORGANISATIONSKULTURENS BETYDELSE FÖR IMPLEMENTERING AV NY TEKNIK. Malin Hofflander Netport april 2017 HUR SVÅRT KAN DET VARA? LEDARSKAP OCH ORGANISATIONSKULTURENS BETYDELSE FÖR IMPLEMENTERING AV NY TEKNIK Införandet av IT-system, skulle effektivisera arbetet och öka kundens delaktighet, men drar ofta ut

Läs mer

Övertagande av hemsjukvård Skellefteå Svar: 170/351=48%

Övertagande av hemsjukvård Skellefteå Svar: 170/351=48% Övertagande av hemsjukvård Skellefteå : 170/351=48% 1. Bakgrundsinformation Besvarad av: 170 (97%) Ej besvarad av: 5 (3%) Ange inom vilket yrke du arbetar 1 Biståndshandläggare 20 (12%) 2 Hemtjänstchef

Läs mer

Vård i samverkan kommuner och landsting i Uppsala län

Vård i samverkan kommuner och landsting i Uppsala län Vård i samverkan kommuner och landsting i Uppsala län Utarbetad av Utvecklingsgruppen Vårdkedjan somatik Ersätter Riktlinjer till överenskommelse om vårdkedjan i Uppsala län somatik, 2008-11-14 Version

Läs mer

Tema 2 Implementering

Tema 2 Implementering Tema 2 Implementering Författare: Helena Karlström & Tinny Wang Kurs: SJSE17 Sjuksköterskans profession och vetenskap 2 Termin 4 Skriftlig rapport Våren 2016 Lunds universitet Medicinska fakulteten Nämnden

Läs mer

HUR SVÅRT KAN DET VARA! VEM STYR OCH VEM ÄR DELAKTIG NÄR NYA IT-LÖSNINGAR SJÖSÄTTS I VÅRDEN?

HUR SVÅRT KAN DET VARA! VEM STYR OCH VEM ÄR DELAKTIG NÄR NYA IT-LÖSNINGAR SJÖSÄTTS I VÅRDEN? HUR SVÅRT KAN DET VARA! VEM STYR OCH VEM ÄR DELAKTIG NÄR NYA IT-LÖSNINGAR SJÖSÄTTS I VÅRDEN? Införandet av IT-system, skulle effektivisera arbetet och öka kundens delaktighet, men drar ofta ut på tiden

Läs mer

Äldre och läkemedel. Uppdaterad handlingsplan för Jönköpings län

Äldre och läkemedel. Uppdaterad handlingsplan för Jönköpings län Äldre och läkemedel Uppdaterad handlingsplan för Jönköpings län 2018 2022 Innehåll Äldre och läkemedel... 0 Uppdaterad handlingsplan för Jönköpings län 2018 2022... 0 Innehåll... 1 Bakgrund... 2 Målgrupp...

Läs mer

Svensk standard. Kvalitetsstandard för: För äldre med omfattande biståndsbedömda behov i ordinärt och särskilt boende

Svensk standard. Kvalitetsstandard för: För äldre med omfattande biståndsbedömda behov i ordinärt och särskilt boende Svensk standard Kvalitetsstandard för: Omsorg Service Omvårdnad Rehabilitering För äldre med omfattande biståndsbedömda behov i ordinärt och särskilt boende Kvalitet i omsorg, service, omvårdnad och rehabilitering

Läs mer

Hur man kvalitetssäkrar en röntgenklinik. Liselotte Joelson 2013-10-09

Hur man kvalitetssäkrar en röntgenklinik. Liselotte Joelson 2013-10-09 Hur man kvalitetssäkrar en röntgenklinik Lärandemål Få förståelse för hur ett kvalitetssystem är uppbyggt Förstå hur kvalitetssäkringen fungerar i praktiken Hur kan man själv bidra till att upprätthålla

Läs mer

FÖRÄNDRINGSLEDNING IMPLEMENTERING AV VÄLFÄRDSTEKNOLOGI OCH E-HÄLSA KOPPLAT TILL LEDARSKAP OCH ORGANISATIONSKULTUR

FÖRÄNDRINGSLEDNING IMPLEMENTERING AV VÄLFÄRDSTEKNOLOGI OCH E-HÄLSA KOPPLAT TILL LEDARSKAP OCH ORGANISATIONSKULTUR FÖRÄNDRINGSLEDNING IMPLEMENTERING AV VÄLFÄRDSTEKNOLOGI OCH E-HÄLSA KOPPLAT TILL LEDARSKAP OCH ORGANISATIONSKULTUR Införandet av IT-system inom vård och omsorg, skulle effektivisera arbetet och öka patientens

Läs mer

Stöd till diskussioner kring värdegrund och bärande principer. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen

Stöd till diskussioner kring värdegrund och bärande principer. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Stöd till diskussioner kring värdegrund och bärande principer Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Vi vill bygga ett hus. Ett hus fyllt av God Vård Vi börjar från grunden En Värdegrund svarar på: Vad tror

Läs mer

ICNP Terminologi för strukturerad dokumentation av omvårdnad

ICNP Terminologi för strukturerad dokumentation av omvårdnad ICNP Terminologi för strukturerad dokumentation av omvårdnad ICNP International Classification of Nursing Practice Catrin Björvell, leg ssk, Med dr Jan Florin, leg ssk, Med dr Inger Jansson, leg ssk, Fil

Läs mer

Vård i samverkan kommuner och landstinget i Uppsala län

Vård i samverkan kommuner och landstinget i Uppsala län Vård i samverkan kommuner och landstinget i Uppsala län Revidering och komplettering 2010-11-10 och 2011-02-16 Beslut TKL 2011-03-11 Utvärderas senast 2012-12-01 Riktlinjer för samverkan avseende medicinska

Läs mer

Personcentrerad vård/förhållningssätt. Något Nytt? 19 jan 2017 Hälsorådet

Personcentrerad vård/förhållningssätt. Något Nytt? 19 jan 2017 Hälsorådet Personcentrerad vård/förhållningssätt Något Nytt? 19 jan 2017 Hälsorådet Bra bemötande i fokus Film från Region Kalmar https://www.youtube.com/watch?v=aycjkfnzjmq Film från Sörmland Https://www.youtube.com/watch?v=pG1YRcae8tw

Läs mer

Sällsynta sjukdomar. 21 oktober Ulrika Vestin

Sällsynta sjukdomar. 21 oktober Ulrika Vestin Sällsynta sjukdomar 21 oktober Ulrika Vestin Sjukvårdshuvudmännen växlar upp arbetet inom området sällsynta I december 2017 Överenskommelse mellan staten och SKL Tillsammans med Landsting och regioner

Läs mer

(SOU 2014:11) Vi utgår från patientens bästa! Problembild Svårt att leva upp till portalparagrafen i HSL: vård på lika villkor för hela befolkningen geografin stort land/relativt få invånare demografin

Läs mer

Kommunalt hälso- och sjukvårdsuppdrag. Styrdokument Socialförvaltningen

Kommunalt hälso- och sjukvårdsuppdrag. Styrdokument Socialförvaltningen Kommunalt hälso- och sjukvårdsuppdrag Styrdokument Socialförvaltningen Sammanfattning Detta styrdokument beskriver uppdrag och ansvarsfördelning gällande hälso- och sjukvård inom socialnämndens ansvarsområde.

Läs mer

NATIONELLT FACKSPRÅK OCH NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR -HUR KAN DET ANVÄNDAS FÖR DOKUMENTATION INOM OMVÅRDNAD?

NATIONELLT FACKSPRÅK OCH NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR -HUR KAN DET ANVÄNDAS FÖR DOKUMENTATION INOM OMVÅRDNAD? NATIONELLT FACKSPRÅK OCH NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR -HUR KAN DET ANVÄNDAS FÖR DOKUMENTATION INOM OMVÅRDNAD? INGER JANSSON UNIVERSITETSLEKTOR, SAHLGRENSKA AKADEMIN, GÖTEBORGS UNIVERSITET Vart tog omvårdnadsprocessen

Läs mer

Tillsammans för patientmedverkan

Tillsammans för patientmedverkan Tillsammans för patientmedverkan Patientmedverkan på olika nivåer Rapport från SKLs arbetsgrupp 2013 11 13 Inger Hansen Verksamhetsutvecklare 1 2010 Workshop Patientmedverkan Fr.o.m. 2010 Nationellt (svenskt)

Läs mer

Nationellt kliniskt kunskapsstöd för primärvården

Nationellt kliniskt kunskapsstöd för primärvården Nationellt kliniskt kunskapsstöd för primärvården Grundläggande principer Evidensbaserad kunskap Baserade på nationella riktlinjer Anpassade för patientmötet i primärvården Tvärprofessionella Aktuella

Läs mer

Patientsäkerhet aktuellt arbete i Socialstyrelsens perspektiv. Axana Haggar, utredare Enheten för patientsäkerhet

Patientsäkerhet aktuellt arbete i Socialstyrelsens perspektiv. Axana Haggar, utredare Enheten för patientsäkerhet Patientsäkerhet aktuellt arbete i Socialstyrelsens perspektiv Axana Haggar, utredare Enheten för patientsäkerhet Socialstyrelsen är en kunskapsmyndighet som arbetar för att alla ska få tillgång till en

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB År 2013 2014-02-09 Helene Stolt Psykoterapeut, socionom Verksamhetsansvarig Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Verksamhetens

Läs mer

Patientsäkerhetens dag 2015

Patientsäkerhetens dag 2015 Program Patientsäkerhetens dag 2015 Köping den 15 april Västerås den 16 april Tillsammans gör vi vården säkrare Patientsäkerhetens dag Den 15 och 16 april bjuder vi in alla medarbetare och invånare att

Läs mer

ehälsa kräver kunskap och engagemang

ehälsa kräver kunskap och engagemang ehälsa kräver kunskap och engagemang Svensk sjuksköterskeförenings arbete med ehälsofrågor Elisabeth Strandberg Sakkunnig forsknings och ehälsofrågor Svensk sjuksköterskeförening www.swenurse.se Om Svensk

Läs mer

Stöd på vägen. En uppföljning av satsningen på att förbättra vården för personer med kroniska sjukdomar

Stöd på vägen. En uppföljning av satsningen på att förbättra vården för personer med kroniska sjukdomar Stöd på vägen En uppföljning av satsningen på att förbättra vården för personer med kroniska sjukdomar Innehåll Uppdraget och vårt tillvägagångssätt Satsningens bakgrund Våra resultat och slutsatser Våra

Läs mer

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) Är en arbetsgivar- och intresseorganisation. Driver våra medlemmars intressen och erbjuder dem stöd och service. Våra medlemmar Alla 290 kommuner. 21 regioner Patientsäkerhet

Läs mer

- Patientsäkerhetslag - SFS 2010:659. - Överenskommelse mellan staten och SKL - nollvision

- Patientsäkerhetslag - SFS 2010:659. - Överenskommelse mellan staten och SKL - nollvision Patientsäkerhet nationellt - Patientsäkerhetslag - SFS 2010:659 - Överenskommelse mellan staten och SKL - nollvision - Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9 NATIONELL SATSNING FÖR

Läs mer

Triangelrevision. Tvärprofessionella team utvärderar varandras strokeenheter utifrån tio regionala kriterier för strokeenhetsvård.

Triangelrevision. Tvärprofessionella team utvärderar varandras strokeenheter utifrån tio regionala kriterier för strokeenhetsvård. Triangelrevision Tvärprofessionella team utvärderar varandras strokeenheter utifrån tio regionala kriterier för strokeenhetsvård. strokenhet Tvärprofessionella team utvärderar varandras strokeenheter utifrån

Läs mer

Strategiska hälso- och sjukvårdsfrågor. - I huvudet på..åsa Himmelsköld 18 november 2014

Strategiska hälso- och sjukvårdsfrågor. - I huvudet på..åsa Himmelsköld 18 november 2014 Strategiska hälso- och sjukvårdsfrågor - I huvudet på..åsa Himmelsköld 18 november 2014 Utvecklingen för dem vi är till för Fler äldre Allt fler med långvariga sjukdomar och med flera samtidigt Ojämlik

Läs mer

Interprofessionellt lärande (IPL) i primärvård klinisk utbildning för framtidens personal

Interprofessionellt lärande (IPL) i primärvård klinisk utbildning för framtidens personal Interprofessionellt lärande (IPL) i primärvård klinisk utbildning för framtidens personal Hässelby Akalla AVC, Liljeholmens AVC, Mörby AVC och S:t Eriks AVC Akademiska vårdcentraler i Stockholms Läns Landsting

Läs mer

Projekt KLARA SVPL Strukturerat Vårdplaneringsmöte Samarbete SDF Örgryte-Härlanda verksamheten Medicin/Geriatrik/Akutmottagning Område 2, SU/Ö

Projekt KLARA SVPL Strukturerat Vårdplaneringsmöte Samarbete SDF Örgryte-Härlanda verksamheten Medicin/Geriatrik/Akutmottagning Område 2, SU/Ö Projekt KLARA SVPL Strukturerat Vårdplaneringsmöte Samarbete SDF Örgryte-Härlanda verksamheten Medicin/Geriatrik/Akutmottagning Område 2, SU/Ö Berith Kjellén, Eva-Karin Elkjaer, Roger Svensson, Ann-Charlotte

Läs mer

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm 2014-10-17 1 FHS Programkontor SLL Arbetsmaterial endast för diskussion Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm Henrik Gaunitz Programdirektör vid Programkontoret för Framtidens hälso- och sjukvård,

Läs mer

Kursöversikt. Kurser Kursen har 8 huvudmoment/delkurs(er)

Kursöversikt. Kurser Kursen har 8 huvudmoment/delkurs(er) Kursöversikt Obligatoriska kurser Kurs Poäng Akutsjukvård, sjukdomslära och personcentrerad vård och omvårdnad 70 Dokumentation, patientsäkerhet och kvalitetsarbete 25 Examensarbete - Fördjupningsarbete

Läs mer

Delaktiga barn mår bättre och blir friskare som vuxna!

Delaktiga barn mår bättre och blir friskare som vuxna! Delaktiga barn mår bättre och blir friskare som vuxna! Vilka barn och unga räknas som närstående i Sörmland? HSL 2g BARN SOM NÄRSTÅENDE EN BREDDAD DEFINITION Barn har rätt till information, råd och stöd

Läs mer

Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Arbets- och fysioterapeuter i kommun o

Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Arbets- och fysioterapeuter i kommun o Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Arbets- och fysioterapeuter i kommun o slutenvård Smida vårdkedjan för de mest sköra äldre Arbetsterapeuter,

Läs mer

Min plan Hur ökar vi patientens delaktighet och förbättrar stödet till alla aktörer i vårdprocessen?

Min plan Hur ökar vi patientens delaktighet och förbättrar stödet till alla aktörer i vårdprocessen? Min plan Hur ökar vi patientens delaktighet och förbättrar stödet till alla aktörer i vårdprocessen? Per-Olof Egnell, verksamhetsledare Centrum för Innovation och ehälsa Page: 1 Projektet: Min plan (Tillgängliga

Läs mer

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. För det första avstyrker vi bedömningen (kapitel 9.7) att bara äldre ska omfattas av skyldighet för huvudmännen att utföra

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. För det första avstyrker vi bedömningen (kapitel 9.7) att bara äldre ska omfattas av skyldighet för huvudmännen att utföra HANDIKAPP FÖRBUNDEN Sundbyberg 2016-05-25 Dnr.nr: S2016/00212/FS Vår referens: Sofia Karlsson Mottagarens adress: s. r e gis trätor @re ger ingska nsliet.se s.fs@regeringskansliet.se Effektiv vård (SOU

Läs mer

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering Bilaga 1 1 (8) Krav- och kvalitetsbok fysioterapi 2019-01-01 LK/180674 Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering Definitioner av begrepp som gäller för vårdval fysioterapi

Läs mer

Dokumentation av levnadsvanor i elektronisk patientjournal (Cosmic)

Dokumentation av levnadsvanor i elektronisk patientjournal (Cosmic) Dokumentation av levnadsvanor i elektronisk patientjournal (Cosmic) Annika Terner Informationsarkitekt Landstingets ledningskontor, IT-avdelning 2015-05-06 Upplägg Uppdraget Bakgrund Intervjuer Dokument

Läs mer

Figur 1: Gul, rosa och blå färg visar vilka kommuner som har möjlighet att avropa vilken option.

Figur 1: Gul, rosa och blå färg visar vilka kommuner som har möjlighet att avropa vilken option. FVM, Framtidens vårdinformationsmiljö 2019-10-02 Till kommunerna i Västra Götaland En beskrivning av funktionalitet i de tre optionerna från Cerner Detta är en komplettering av erbjudandet som skickades

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Riktlinje för dokumentation i patientjournalen

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Riktlinje för dokumentation i patientjournalen Riktlinjer för hälso- och sjukvård Riktlinje för dokumentation i patientjournalen RIKTLINJER 1 Riktlinje för dokumentation i patientjournalen Ersätter Riktlinjer för hälso- och sjukvårdsdokumentation i

Läs mer

Journalen via nätet. Dialog och utveckling av dokumentationsprocessen

Journalen via nätet. Dialog och utveckling av dokumentationsprocessen Journalen via nätet Dialog och utveckling av dokumentationsprocessen Driftstart 3/2 för alla invånare i Jönköpings län Informationsmängder vid start: Journalanteckningar från Cosmic från 2014-07-01. Anteckning

Läs mer

Du har nu öppnat en presentation som innehåller:

Du har nu öppnat en presentation som innehåller: Du har nu öppnat en presentation som innehåller: Information och förankringsmaterial avseende utvecklingsfrågor gällande kunskapsstyrning: organisation, aktiviteter och tankar framåt. NSK NSK-S Nuvarande

Läs mer

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering Bilaga 1 1 (7) Krav- och kvalitetsbok fysioterapi Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering Definitioner av begrepp som gäller för vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Läs mer

Vårda vårdarna! Anna-Karin Edberg Professor omvårdnad, Forskningschef Högskolan Kristianstad

Vårda vårdarna! Anna-Karin Edberg Professor omvårdnad, Forskningschef Högskolan Kristianstad Vårda vårdarna! Anna-Karin Edberg Professor omvårdnad, Forskningschef Högskolan Kristianstad Positive care experiences are dependent on individual staff action Dawn Brooker Vad döljer sig bakom tidningsrubrikerna?

Läs mer

Patientsäkerhetsnätverksträff. SKL 23 maj 2017

Patientsäkerhetsnätverksträff. SKL 23 maj 2017 Patientsäkerhetsnätverksträff SKL 23 maj 2017 Sammanhållen vård (Göran Stiernstedt) Uppdragen: S 2013:14 Sveriges Riksdag Utredning för effektivare resursutnyttjande inom HSV Klart 13/1 2016 Nationell

Läs mer

Tillsammans skapar vi framtidens vårdinformationsmiljö

Tillsammans skapar vi framtidens vårdinformationsmiljö Tillsammans skapar vi framtidens vårdinformationsmiljö Nuläge Tekniskt föråldrade IT-stöd som inte stödjer behov och krav från vare sig invånare eller medarbetare Patientsäkerheten är hotad Ineffektivitet

Läs mer

PM Bakgrunden till satsningen på SIP för äldre var att användningen inte motsvarade behoven

PM Bakgrunden till satsningen på SIP för äldre var att användningen inte motsvarade behoven PM 2019-03-20 Vårt dnr: 1 (6) Vård och Omsorg Åsa Furén-Thulin Återrapportering till Socialdepartementet avseende medel för Samordnad individuell plan (SIP) och förebyggande insatser (regeringsbeslut 2018-07-19

Läs mer

Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01

Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01 Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01 Kommittédirektiv 2017:24 Samordnad utveckling för en modern, jämlik, tillgänglig och effektiv vård med fokus på primärvården Samordnad utveckling för

Läs mer

ARBETSTERAPEUTER I KLINISK VÅRD KOMPETENSSTEGE STEG 1 6

ARBETSTERAPEUTER I KLINISK VÅRD KOMPETENSSTEGE STEG 1 6 ARBETSTERAPEUTER I KLINISK VÅRD KOMPETENSSTEGE STEG 1 6 1 INNEHÅLL 3 Inledning 4 Kompetensstege 6 Steg 1 Arbetsterapeut 8 Steg 2 Arbetsterapeut 10 Steg 3 Arbetsterapeut 12 Steg 4 Arbetsterapeut 14 Steg

Läs mer

STANDARDISERADE VÅRDPLANER Nyckeln till framgång? STANDARDIZED CARE PLANS A key to success?

STANDARDISERADE VÅRDPLANER Nyckeln till framgång? STANDARDIZED CARE PLANS A key to success? STANDARDISERADE VÅRDPLANER Nyckeln till framgång? - En forskningsöversikt STANDARDIZED CARE PLANS A key to success? - A literature review Specialistsjuksköterskeprogrammet - inriktning vård av äldre, 60

Läs mer

Vad kan Flödesmodellen användas till?

Vad kan Flödesmodellen användas till? Patienters väg genom vården kan se väldigt olika ut! En vårdprocess kan vara mycket kort kanske bara några minuter eller timmar eller pågå i månader och år. Vård kan handla om begränsade problem och frågeställningar

Läs mer

Nationellt kliniskt kunskapsstöd

Nationellt kliniskt kunskapsstöd Nationellt kliniskt kunskapsstöd Flera år tillbaka inom Landstinget Sörmland har behovet av Sörmland Fakta aktualiserats av främst primärvårdens läkargrupp Beredning har skett genom : PrimUS (Primärvårdens

Läs mer

PERSONCENTRERAD VÅRD. Åsa Andersson

PERSONCENTRERAD VÅRD. Åsa Andersson PERSONCENTRERAD VÅRD Åsa Andersson Leg. sjuksköterska, doktorand Strategisk rådgivare Svensk sjuksköterskeförening asa.andersson@swenurse.se 24.10.2014 Centrum för personcentrerad vård, Tvärvetenskapligt

Läs mer

ARBETSGRUPP FÖR DE MEST SKÖRA ÄLDRE I PRIMÄRVÅRDEN. Charlotta Borelius Per Karlsson Ann-Christin Kärrman Christina Mörk Sonja Modin Maj Rom

ARBETSGRUPP FÖR DE MEST SKÖRA ÄLDRE I PRIMÄRVÅRDEN. Charlotta Borelius Per Karlsson Ann-Christin Kärrman Christina Mörk Sonja Modin Maj Rom ARBETSGRUPP FÖR DE MEST SKÖRA ÄLDRE I PRIMÄRVÅRDEN Charlotta Borelius Per Karlsson Ann-Christin Kärrman Christina Mörk Sonja Modin Maj Rom Ledning: NSK-region (Nationell samverkansgrupp för kunskapsstyrning)

Läs mer

Framtidens vårdavdelning - en möjlighet för SU. Mars 2015 Projektledare Yvonne Berger SU, Kirurgi Östra

Framtidens vårdavdelning - en möjlighet för SU. Mars 2015 Projektledare Yvonne Berger SU, Kirurgi Östra Framtidens vårdavdelning - en möjlighet för SU Mars 2015 Projektledare Yvonne Berger SU, Kirurgi Östra Sammanfattning Ett SU/VGR-projekt med syfte att utarbeta en ny struktur för arbetssätt och ansvarsfördelning

Läs mer

ARBETSGRUPP FÖR DE MEST SKÖRA ÄLDRE I PRIMÄRVÅRDEN. Charlotta Borelius Per Karlsson Ann-Christin Kärrman Christina Mörk Maj Rom Sonja Modin

ARBETSGRUPP FÖR DE MEST SKÖRA ÄLDRE I PRIMÄRVÅRDEN. Charlotta Borelius Per Karlsson Ann-Christin Kärrman Christina Mörk Maj Rom Sonja Modin ARBETSGRUPP FÖR DE MEST SKÖRA ÄLDRE I PRIMÄRVÅRDEN Charlotta Borelius Per Karlsson Ann-Christin Kärrman Christina Mörk Maj Rom Sonja Modin Ledning: NSK-region (Nationell samverkansgrupp för kunskapsstyrning)

Läs mer

Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende.

Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende. 2012-10-26 Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende. Samverkansavtal mellan Kommunförbundet Norrbotten och landstinget i Norrbotten. 1 Bakgrund Från den 1 januari 2007 regleras

Läs mer

Hur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 1

Hur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 1 Hur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 1 Ann-Helene Almborg, utredare, docent Klassifikationer och terminologi Avd för statistik och jämförelser Introduktion

Läs mer

Svar på Socialstyrelsens enkät om landstingens/regionernas ledningssystem avseende systematiskt patientsäkerhetsarbete

Svar på Socialstyrelsens enkät om landstingens/regionernas ledningssystem avseende systematiskt patientsäkerhetsarbete HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2012-08-28 p 19 1 (3) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2012-08-15 HSN 1206-0718 Handläggare: Ann Fjellner Svar på Socialstyrelsens enkät om landstingens/regionernas

Läs mer

Styrdokument Riktlinjer för framtagande av standardiserade vårdförlopp inom cancersjukvården

Styrdokument Riktlinjer för framtagande av standardiserade vårdförlopp inom cancersjukvården Styrdokument Riktlinjer för framtagande av standardiserade vårdförlopp inom cancersjukvården Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancersjukvården Versionshantering Datum 2016-04-26

Läs mer

Vårdprevention Lätt att göra rätt

Vårdprevention Lätt att göra rätt Vårdprevention Lätt att göra rätt Landstinget i Jönköpings län Jag vill inte ha trycksår, bli undernärd eller falla! Hälsningar Folke Andelen äldre patienter ökar kontinuerligt Uppkomst av trycksår, fall

Läs mer

Verksamhetsplan 2016 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa)

Verksamhetsplan 2016 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa) Verksamhetsplan 2016 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa) Sida 1 Uppdrag Kunskapscentrum startade 2010 för att stödja den kommunala hälso- och sjukvården.

Läs mer

Styrdokument. Riktlinjer för framtagande av standardiserade vårdförlopp inom cancersjukvården Version: 1.2

Styrdokument. Riktlinjer för framtagande av standardiserade vårdförlopp inom cancersjukvården Version: 1.2 Styrdokument Riktlinjer för framtagande av standardiserade vårdförlopp inom cancersjukvården 2017-04-25 Version: 1.2 Versionshantering Datum Beskrivning av förändring 2015-02-03 Första version 2016-04-26

Läs mer

Strategisk färdplan Kortversion

Strategisk färdplan Kortversion Strategisk färdplan 2017 2020 Kortversion Vår färdplan Den strategiska färdplanen är ett stöd i Socialstyrelsens arbete för att svara mot vårt uppdrag. Uppdraget utgår från de lagar som styr myndighetens

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse Postiljonen vård och omsorgsboende, egen regi. Postiljonen vård- och omsorgsboende. Dnr: /2019 Sid 1 (6)

Patientsäkerhetsberättelse Postiljonen vård och omsorgsboende, egen regi. Postiljonen vård- och omsorgsboende. Dnr: /2019 Sid 1 (6) Postiljonen vård- och omsorgsboende Dnr: 1.6-164/2019 Sid 1 (6) Ansvarig för upprättande och innehåll: Patrik Mill, verksamhetschef med hälso- och sjukvårdsansvar Postiljonen vård och omsorgsboende, egen

Läs mer

MEDICINSKA SEKRETERARE I KLINISK VÅRDADMINISTRATION KOMPETENSSTEGE STEG 1 5

MEDICINSKA SEKRETERARE I KLINISK VÅRDADMINISTRATION KOMPETENSSTEGE STEG 1 5 MEDICINSKA SEKRETERARE I KLINISK VÅRDADMINISTRATION KOMPETENSSTEGE STEG 1 5 1 INNEHÅLL 3 Inledning 4 Kompetensstege 6 Steg 1 Medicinsk sekreterare 8 Steg 2 Medicinsk sekreterare 10 Steg 3 Medicinsk sekreterare

Läs mer

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering Bilaga 1 1 (8) Krav- och kvalitetsbok fysioterapi Datum Diarienummer 2020-01-01 HSN/190455 Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering Definitioner av begrepp som gäller för

Läs mer

Förenklad journaldokumentation i Region Skåne. Regiondirektören beslutar enligt bifogat underlag.

Förenklad journaldokumentation i Region Skåne. Regiondirektören beslutar enligt bifogat underlag. Regiondirektören Jonas Rastad +46 44 309 39 25 +46 708 46 70 67 jonas.rastad@skane.se BESLUT Datum 2014-10-30 Dnr 1400182 1 (6) Förenklad i Beslut: Regiondirektören beslutar enligt bifogat underlag. Sammanfattning:

Läs mer

Åt samma håll Nationella insatser för stärkt ledarskap i hälso- och sjukvården. Stockholm 2019

Åt samma håll Nationella insatser för stärkt ledarskap i hälso- och sjukvården. Stockholm 2019 Åt samma håll Nationella insatser för stärkt ledarskap i hälso- och sjukvården Stockholm 2019 Innehåll Regeringens uppdrag till Vårdanalys och våra utgångspunkter Svar på regeringens frågor om förutsättningar

Läs mer

STRUKTURERAD DOKUMENTATION MED GEMENSAM TERMINOLOGIför ökad kvalitet på omvårdnaden!

STRUKTURERAD DOKUMENTATION MED GEMENSAM TERMINOLOGIför ökad kvalitet på omvårdnaden! STRUKTURERAD DOKUMENTATION MED GEMENSAM TERMINOLOGIför ökad kvalitet på omvårdnaden! INGER JANSSON UNIVERSITETSLEKTOR, SAHLGRENSKA AKADEMIN, GÖTEBORGS UNIVERSITET Vart tog omvårdnadsprocessen vägen? Och

Läs mer

Kan ett personcentrerat förhållningssätt ha betydelse för kontinens?

Kan ett personcentrerat förhållningssätt ha betydelse för kontinens? Kan ett personcentrerat förhållningssätt ha betydelse för kontinens? Helle Wijk Docent Institutionen för Vårdvetenskap och hälsa Sahlgrenska Akademin/Sahlgrenska Universitetssjukhuset Hur många är sköra

Läs mer

Nationella utvecklingsinsatser inom primärvården - en översikt med kommentarer från Sir John Oldham

Nationella utvecklingsinsatser inom primärvården - en översikt med kommentarer från Sir John Oldham Nationella utvecklingsinsatser inom primärvården - en översikt med kommentarer från Sir John Oldham Bodil Klintberg, samordnare för kunskapsstyrning hälso- och sjukvård och insatserna inom ramen för strategin

Läs mer