Wastesson Ann-Christine Skickat: den 14 september :07

Transkript

1 Från: Wastesson Ann-Christine Skickat: den 14 september :07 Till: Regelrådet Kopia: Ekström Linnéa Ämne: Remiss av Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om användning och utformning av luftrum och flygprocedurer Bifogade filer: Konsekvensutredning luftrumsföreskriften.pdf; Missiv externremiss luftrumsföreskriften (002).pdf; Transportstyrelsens föreskrifter lluftrum och flygprocedurer.pdf Uppföljningsflagga: Flagga: Följ upp Har meddelandeflagga Hej! Översänder remissmissiv, konsekvensutredning och föreskriftsförslag med anledning av ändrade regler för användning och utformning av luftrum och flygprocedurer. Vänliga hälsningar Ann-Christine Wastesson Trycksakshandläggare Sjö- och luftfart Direkt: Mobil: Transportstyrelsen Norrköping Telefon:

2 Konsekvensutredning 1 (6) Datum Dnr/Beteckning TSF Handläggare Linnéa Ekström Sjö- och luftfart Konsekvensutredning av Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om användning och utformning av luftrum Transportstyrelsens förslag: Att Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2015:1) om användning och utformning av luftrum ska uppdateras och förtydligas enligt följande: - Hänvisningar till EU-förordningar samt ICAO:s Annex uppdateras. - Ett nytt krav på inflygningsmetod införs (metoden tillämpas dock redan idag). - Hänvisningar till Eurocontrols handbok tas bort och ersätts med anvisningar på Transportstyrelsens hemsida. - Ett nytt krav på att hindermätning vid flygplats inte får vara äldre än två år vid ansökan om ny eller reviderad instrumentprocedur införs. - Kravet i tidigare 25 gällande UHF-kanal tas bort eftersom detta redan regleras i förordning (EU) nr 1079/ Föreskriftstexten förtydligas i flera avseenden och terminologin uppdateras. - Definitionslistan uppdateras. A. Allmänt TS2503, v03.00, Vad är problemet eller anledningen till regleringen? Användningen av luftrummet bör i största möjliga utsträckning vara harmoniserat inom en region (Europa) för att de som använder luftrummet ska mötas av samma förutsättningar oavsett vilket land de flyger i. Det är därför nödvändigt att Sverige hänvisar till och tillämpar de senaste versionerna av internationella överenskommelser och standarder så att det inte blir skillnader mot andra länders tillämpning. I Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2015:1) om användning och utformning av luftrum och flygvägar finns referenser till internationella dokument som har ändrats eller kompletterats och som därför behöver uppdateras så att tillämpningen i

3 Datum Dnr/Beteckning 2 (6) TSF Sverige harmoniseras med andra länder. Även andra förslag till förbättringar som har identifierats sedan förra revisionen har tagits omhand. 2. Vad ska uppnås? Målet är att Sverige ska ha så få avsteg och övriga skillnader som möjligt mot ICAO:s standarder. De rekommendationer som finns ska också följas om de är av betydelse och nyttan uppväger kostnaderna. I den nu gällande föreskriften finns hänvisningar på två ställen till Eurocontrols handbok European Route Network Improvement Plan (ERNIP). Handboken uppdateras med jämna mellanrum och därmed även den senast gällande versionen. Föreskrifter får inte innehålla några så kallade öppna hänvisningar utan måste hänvisa till den specifika version som avses. Med anledning av detta har utövarna behövt ansöka om undantag från dessa paragrafer när den version som föreskriften hänvisar till inte längre är den senaste. Detta är en administrativ börda för både verksamhetsutövarna och myndigheten. Att ta bort hänvisningarna till ENRIP innebär således en regelförenkling. Hänvisningarna till ENRIP finns i 5 och 23 nu gällande föreskrift. 23 tas bort helt eftersom det redan framgår av beslut till AMC (Airspace Management Cell) att de ska tillämpa ENRIP. Dessa beslut fattas med stöd av Kommissionens förordning (EG) nr 2150/2005 om gemensamma regler för en flexibel användning av luftrummet. Hänvisningen i nuvarande 5 ändras genom att punkten 10 tas bort och istället tillkommer en hänvisning till anvisningar på hemsidan samt ett allmänt råd som säger att Eurocontrols handbok på området bör följas i tillämpliga delar. LNAV-minima införs som back-up till SBAS- och Baro- VNAV-procedurer, i enlighet med ICAO:s resolution A 37-11, i syfte att användas vid försämrad satelittäckning, vilket i så fall medför att luftfartyget inte får någon vertikal vägledning. LNAV-minima tillämpas dock redan idag vilket innebär att det i praktiken inte innebär något nytt krav. Ett nytt krav införs på att hindermätning vid flygplats inte får vara äldre än två år, vid ansökan om ny eller reviderad instrumentprocedur. Anledningen till restriktionen på två år är att de hinderdata som används vid konstruktion av instrumentprocedurer ska vara så aktuell som möjligt, eftersom den påverkar utformningen, flyghöjderna instrumentproceduren och därmed flygsäkerheten. Dock tillämpas detta redan idag. Flera luftrumsanvändare har efterfrågat en hänvisning till vem som ansvarar för instrumentprocedurer och luftrum vid en flygplats. Detta förtydligas nu i en ny paragraf under rubriken allmänt. Kravet i tidigare 25 gällande UHFkanal tas bort eftersom detta redan regleras i förordning (EU) nr 1079/2012 om fastställande av krav avseende kanalseparation vid röstkommunikation för det gemensamma europeiska luftrummet. Förordningen är direkt tillämplig. Det allmänna rådet i nuvarande 18 har i förslaget gjorts om till ett krav, eftersom punkterna i det allmänna rådet samtliga ska finnas med i

4 Datum Dnr/Beteckning 3 (6) TSF en översyn av flygprocedurerna. Föreskriften behöver även förtydligas i flera avseenden och terminologin behöver uppdateras. 3. Vilka är lösningsalternativen? 3.1 Effekter om ingenting görs? Om inga ändringar görs kommer Sverige inte att uppfylla de internationella standarder som vi som nation åtagit oss att följa. Det kommer också innebära att de som ska tillämpa föreskriften får svårt att tolka vissa bestämmelser som behöver förtydligas. Dubbelreglering kommer att förekomma. 3.2 Alternativ som inte innebär reglering Sverige har förbundit sig att följa internationella överenskommelser och standarder Transportstyrelsen får enligt luftfartsförordningen föreskriva om tillämpningen av dessa. Någon alternativ lösning som inte innebär reglering har inte kunnat identifieras. 3.3 Regleringsalternativ Inga alternativ till föreslagen reglering har identifierats. 4. Vilka är berörda? Kravet på LNAV-minima som back-up till APV-procedurer berör främst flygplatser med instrumentprocedurer genom en ökad kostnad i samband med etableringen. Kravet på att hinderdata inte får vara äldre än två år berör främst flygplatser med instrumentprocedurer genom en ökad kostnad i samband med hindermätningen. Kravet berör även till viss del de organisationer som konstruerar instrumentprocedurer i och med att de måste se till att de hinderdata som de använder vid konstruktionen inte är äldre än två år. 5. Vilka konsekvenser medför regleringen? 5.1 Företag ( X ) Regleringen bedöms inte få effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt. Samtliga konsekvenser för företagen beskrivs därför under 5.1. ( ) Regleringen bedöms få effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt. Konsekvensutredningen innehåller därför ingen beskrivning under 5.1 utan samtliga konsekvenser för företagen beskrivs under avsnitt C. Transportstyrelsen anser att förslaget har en liten påverkan på flygplatsoperatörerna (se ovan) men att effekterna är av ringa betydelse.

5 Datum Dnr/Beteckning 4 (6) TSF I dagsläget berörs 45 instrumentflygplatser av kraven, varav försvarsmakten driver fem, Swedavia driver åtta och övriga drivs av kommunala/privata bolag. Antalet anställda på de berörda flygplatserna varierar från en till ett par hundra. Transportstyrelsen gör bedömningen att regleringen inte kommer att påverka konkurrensförhållandena för företagen. Ingen annan påverkan förutses. 5.2 Medborgare Förslaget får ingen konsekvens för medborgarna. 5.3 Staten, regioner eller landsting och kommuner Förslaget påverkar staten, regioner eller landsting och kommuner i de fall de driver en flygplats. Vår bedömning är dock att regleringen inte kommer få effekter av betydelse för dessa aktörer (jmf med 5.1). 5.4 Externa effekter Förslaget bedöms inte få några externa effekter. 6. Vilka konsekvenser medför övervägda alternativ till regleringen och varför anses regleringen vara det bästa alternativet? Inga alternativ till föreslagen reglering har identifierats. 7. Vilka bemyndiganden grundar sig myndighetens beslutanderätt på? 6 kap 10 och 13 samt 12 kap. 4 luftfartsförordningen (2010:770). 8. Överensstämmer regleringen med eller går den utöver de skyldigheter som följer av EU-rättslig reglering eller andra internationella regler? De föreslagna ändringarna överensstämmer med internationella regler på området. Ändringarna innebär inte några krav utöver de som följer av internationella överenskommelser standarder. 9. Behöver särskild hänsyn tas när det gäller tidpunkten för ikraftträdande och finns det behov av speciella informationsinsatser? Ändringarna i ICAO:s regelverk (främst ICAO Doc 8168 som reglerar konstruktion av instrumentprocedurer) har redan trätt i kraft och behöver implementeras i svenska föreskrifter så snart som möjligt. Några behov av speciella informationsinsatser föreligger inte.

6 Datum Dnr/Beteckning 5 (6) TSF B. Transportpolitisk måluppfyllelse Det övergripande målet för svensk transportpolitik är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv i hela landet. Under det övergripande målet finns också funktionsmål och hänsynsmål med ett antal prioriterade områden. Funktionsmålet handlar om att skapa tillgänglighet för människor och gods. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Samtidigt ska transportsystemet vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. Hänsynsmålet handlar om säkerhet, miljö och hälsa. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt. Det ska också bidra till det övergripande generationsmålet för miljö och att miljökvalitetsmålen uppnås, samt bidra till ökad hälsa. 10. Hur påverkar regleringen funktionsmålet? Funktionsmålet kommer inte att påverkas av ändringarna. 11. Hur påverkar regleringen hänsynsmålet? Hänsynsmålet kommer inte att påverkas av ändringarna. C. Företag Konsekvenserna bedöms inte vara av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt. Samtliga konsekvenser beskrivs därför i avsnitt 5.1. D. Sammanställning av konsekvenser Berörd aktör Effekter som inte kan beräknas Beräknade effekter (tkr) Kommentar Fördelar Nackdelar + / - Företag Medborgare Staten m.fl Externa effekter Totalt

7 Datum Dnr/Beteckning 6 (6) TSF E. Samråd Samråd med Försvarsmakten har genomförts i samband med internremiss. Om ni har några frågor med anledning av konsekvensutredningen eller synpunkter ni vill framföra får ni gärna kontakta oss: Linnéa Ekström, gruppledare linnea.ekstrom@transportstyrelsen.se Lovisa Granstrand, sakkunnig lovisa.granstrand@transportstyrelsen.se Annika Sandström Johansson, jurist annika.sandstromjohansson@transportstyrelsen.se

8 Missiv 1 (3) Datum Dnr/Beteckning TSFS Enligt sändlista Remiss av Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om användning och utformning av luftrum och flygprocedurer Välkommen att ta del av Transportstyrelsens förslag. Bakgrund till förslaget Användningen av luftrummet bör i största möjliga utsträckning vara harmoniserat inom en region (Europa) för att de som använder luftrummet ska mötas av samma förutsättningar oavsett vilket land de flyger i. Det är därför nödvändigt att Sverige hänvisar till och tillämpar de senaste versionerna av internationella överenskommelser så att det inte blir skillnader mot andra länders tillämpning. I Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2015:1) om användning och utformning av luftrum och flygvägar finns referenser till internationella dokument som har ändrats eller kompletterats och som därför behöver uppdateras så att tillämpningen i Sverige harmoniseras med andra länder. Även andra förslag till förbättringar som har identifierats sedan förra revisionen har tagits omhand. Förslagets innehåll i korthet Ändringarna innebär följande - Hänvisningar till EU-förordningar samt ICAO:s Annex uppdateras. - Ett nytt krav på inflygningsmetod införs (metoden tillämpas dock redan idag). - Hänvisningar till Eurocontrols handbok tas bort och ersätts med anvisningar på Transportstyrelsens hemsida. - Ett nytt krav på att hindermätning vid flygplats inte får vara äldre än två år vid ansökan om ny eller reviderad instrumentprocedur införs. - Kravet i tidigare 25 gällande UHF-kanal tas bort eftersom detta redan regleras i förordning (EU) nr 1079/ Föreskriftstexten förtydligas i flera avseenden och terminologin uppdateras. - Definitionslistan uppdateras. Mer information om ändringarna framgår av konsekvensutredningen. De nya föreskrifterna planeras träda i kraft under hösten TS2512, 2.0, Transportstyrelsen Norrköping Besöksadress Olai Kyrkogata 35, Norrköping Telefon Linnéa Ekström Telefax linnea.ekstrom@transportstyrelsen.se transportstyrelsen.se kontakt@transportstyrelsen.se

9 Datum Dnr/Beteckning 2 (3) Förslaget i sin helhet samt konsekvensutredning finns publicerat tillsammans med detta missiv på Transportstyrelsens webbplats: Synpunkter Ni ges härmed tillfälle att lämna synpunkter på förslaget och konsekvensutredningen. Synpunkterna ska vara Transportstyrelsen tillhanda senast den 7 oktober Vänligen ange vårt diarienummer TSF i svaret. Synpunkterna ska vara skriftliga och skickas till: luftfart@transportstyrelsen.se eller till Transportstyrelsen Norrköping Transportstyrelsen kommer att sammanställa och kommentera de remisssynpunkter som kommer in, och därefter publicera sammanställningen och kommentarerna på hemsidan. Remissynpunkter som innehåller sekretessbelagda uppgifter eller personuppgifter kommer dock inte att publiceras. Kontaktpersoner Om ni har frågor med anledning av remissen är ni välkomna att kontakta: Linnéa Ekström, gruppledare linnea.ekstrom@transportstyrelsen.se Lovisa Granstrand, sakkunnig lovisa.granstrand@transportstyrelsen.se Annika Sandström Johansson, jurist e-post: annika.sandstromjohansson@transportstyrelsen.se telefon Med vänlig hälsning Tomas Olsson Chef infrastrukturenheten

10 Datum Dnr/Beteckning 3 (3) Sändlista Flygplatser Arvidsjaur Borlänge Borås-Viared Eskilstuna Gällivare Göteborg-Säve Göteborg-Landvetter Hagfors Halmstad Hemavan-Tärnaby Jönköping Kalmar Karlstad Kiruna Kramfors-Sollefteå Kristianstad Linköping-Malmen Linköping-SAAB Ljungbyhed Luleå-Kallax Lycksele Malmö Mora-Siljan Norrköping Pajala Ronneby Skellefteå Skövde Stockholm-Arlanda Stockholm-Bromma Stockholm-Skavsta Stockholm-Västerås Storuman Sundsvall Sveg Såtenäs Torsby Trollhättan-Vänersborg Flygplatser Umeå Uppsala-Ärna Varberg Vilhelmina Visby Växjö-Kronoberg Åre-Östersund Ängelholm Örebro Örnsköldsvik Övriga ACR AB LFV ATS Arvidsjaur Regelrådet Försvarsmakten KSAK Svenska flygsportförbundet Svenska regionala flygplatser AB Segelflygförbundet Föreningen Svenskt Flyg AOPA Sweden Svensk Pilotförening

11 Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om användning och utformning av luftrum och flygprocedurer ; beslutade den [ DATUM ÅR ]. Transportstyrelsen föreskriver följande med stöd av 1 kap. 4 och 5, 6 kap. 7, och 12 kap. 4 luftfartsförordningen (2010:770) och beslutar följande allmänna råd. TSFS : [ XX ] Utkom från trycket den [DATUM ÅR] L UFTFART S erie GEN Inledande bestämmelser 1 Dessa föreskrifter utgör ett komplement till 1. Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 551/2004 av den 10 mars 2004 om organisation och användning av det gemensamma europeiska luftrummet, 2. kommissionens förordning (EG) nr 2150/2005 av den 23 december 2005 om gemensamma regler för en flexibel användning av luftrummet, 3. kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 923/2012 av den 26 september 2012 om gemensamma luftfarts - och driftsbestämmelser för tjänster och förfaranden inom flygtrafiken och om ändring av genom - förandeförordning (EG) nr 1035/2011 och förordningarna (EG) nr 1265/2007, (EG) nr 1794/2006, (EG) nr 730/2006, (EG) nr 1033/2006 och (EU) nr 255/2010, 4. kommissionens förordning (EG) nr 482/2008 av den 30 maj 2008 om ett system för säkerhetssäkring av programvara vilket ska genomföras av leverantörer av flygt rafiktjänster och om ändring av bilaga II till förordning (EG) nr 2096/2005, 5. kommissionens förordning (EU) nr 73/2010 av den 26 januari 2010 om kvalitetskraven på flygdata och flyginformation för ett gemensamt europeiskt luftrum, och 6. kommissionens ge nomförandeförordning (EU) nr 1035/2011 av den 17 oktober 2011 om gemensamma krav för tillhandahållande av flyg - trafiktjänster och om ändring av förordningarna (EG) nr 482/2008 och (EU) nr 691/ Av 2 förordningen (1994:1808) om behöriga myndighete r på den civila luftfartens område framgår att Transportstyrelsen är behörig myndighet enligt förordningarna i 1. 1

12 TSFS 2019: Tillämpningsområde 3 Dessa föreskrifter gäller för den som 1. framför ett luftfartyg, 2. utövar flygtrafikledningstjänst, 3. utövar luftru msplanering, 4. begär en förändring av luftrummets utformning eller av förutsätt - ningarna för dess användning, 5. tillhandahåller infrastruktur för luftrummets användning, 6. utformar luftrum, 7. konstruerar flygprocedurer, 8. flygvaliderar flygprocedur er (organisationer och piloter), eller 9. driver en flygplats. Definitioner och förkortningar 4 I dessa föreskrifter används följande begrepp med nedan angiven betydelse. AMC (Airspace Management Cell) gemensam civil/ militär funktion som ansvarar för de t löpande arbetet med luftrumsplanering och för vilken en eller flera medlemsstater har ansvaret APV - procedur (Approach Procedure with Vertical Guidance, APV) instrumentinflygning med stöd av en virtuell glidbana som räknats fram av luftfartygets system ATS - flygväg angiven flygväg som upprättats för flygtrafik där så behövs för att utöva flygtrafikled ningstjänst ATS - luftrum avgränsat luftrum, med bokstavsbeteckning, inom vilket angivna typer av flygning är tillåtna och för vilket flygtrafikledningens omfattning samt vissa flygtrafikregler är fastställda Baro - VNAV (Barometric Vertical Navigation) tillämpning i flyg - planets navigeringssystem som utnyttjar data från tryckhöjdmätaren för att möjlig göra vertikal navigering farligt område flyginformations - region f lyginformations - tjänst för flygplats avgränsat luftrum där det tidvis kan förekomma verksamhet som är farlig för luftfartyg under flyg ning (D - område) (Flight Information Region, FIR) luftrum av defi - nierad omfattning inom vilket flyginformations - och alarmeringstjänster tillhandahåll s (Aerodrome Flight Information Service, AFIS) verk - samhet med uppgift att bedriva flyginformationstjänst vid o kontrollerad flygplats 2

13 TSFS 2019: flygkontrolltjänst f lygnivå f lygplats flygprocedur flygt rafik - ledningsenhet f lygtrafik - ledningstjänst f lygvalidering GNSS IFR instrument - flygplats (Air Traffic Control Service, ATC) är den samman - fattande benämningen på områdeskontrolltjänst, in - flygningskontrolltjänst och flygplatskontrolltjänst och är en tjänst som tillhandahålls i syfte att 1. förebygga kollisioner a) mellan luftfartyg, och b) mellan luftfartyg och ett hinder inom manöver - området, samt 2. främja och bibehålla ett välordnat flygtrafik - flöde (Flight Level, FL) yta som har ett konstant a tmosfärisk t tryck, relaterat till tryckvärdet 1 013,2 hpa, och som är separerad från andra sådana ytor genom särskilda tryckintervall på land eller vatten angivet område (med byggnader, anläggningar och utrustning), som helt eller delvis är avse tt för luftfartygs landning, start och rörelser i övrigt på marken (vattnet) en lateralt och höjdmässigt fördefinierad flygväg (ATS unit) enhet som utövar flygtrafikledningstjänst (ATS) (Air Traffic Services, ATS) olika flyginformations -, alarmerings -, flygrådgivnings - och flygkontroll - tjänster (områdeskontrolltjänst, inflygningskontroll - tjänst och flygplatskontrolltjänst) (flight validation) flygning enligt flygprocedur i syfte att bekräfta hinderfrihet, navigeringsdatas och kartunderlags korrekthet, flygbarhet, samt t illgång till infrastruktur (Global Navigation Satellite Systems) satellitbaserat, världsomspännande system för bestämning av position, hastighet och tid, som på permanent basis och för civila ändamål tillgodo ser de krav en användare kan ha (Instrument Flight Rules ) instrumentfl ygregler flygplats med instrumentflygprocedur godkänd för operativt bruk till minst en banriktning 3

14 TSFS 2019: i nstrument - inflygning kontrollerad flygplats kontrollerat luftrum k ontrollområde k ontrollzon LNAV instrumentinflygning (instrument approach procedure IAP): på förhand fastställda manövrer som utförs med refer ens till flyginstrumenten för att med fast - ställd vertikal hinderfrihet föra ett luftfartyg från det inledande inflygningsfixet, eller där tillämpligt, från början av den definierade inflygningssträckan (STAR) till ett läge varifrån landning kan utföras oc h därefter, om landning inte sker, till ett läge där kriterier för hinderfrihet vid väntnin g eller på sträcka gäller flygplats där flygplatskontrolltjänst utövas avgränsat luftrum där flygkontrolltjänst utövas för IFR - flygningar och för VFR - flygningar i enlighet med de regler som följer av hur ATS - luftrummet är klassificerat (Control Area, CTA) kontrollerat luftrum som sträcker sig uppåt från en angiven, ovanför jordytan belägen gräns i höjdled (Control Zone, CTR) kontrollerat luftrum som sträcker sig från jordytan upp till en angiven övre gräns (Lateral Navigation) funktion i RNAV - utrustningen som beräknar, visar och ger lateral vägledning för en flygväg luftrumsplanering (Air space Management, ASM) planeringsfunktion som främst syftar till att maximera användningen av tillgängligt luftrum genom dynamisk tidsfördelning (time - sharing) och, ibland, separering av luftrummet mellan olika kategorier av luftrummets användare utifrån k ortsiktiga behov lägsta sektorhöjd magnetisk missvisning r estriktions - område (Minimum Sector Altitude, MSA/Terminal Area Altitude, TAA) den lägsta höjd öv er havet som ger minst ft (300 m) hinder frihet över hinder och terräng inom d en aktuella sektorn vinkelskillnad mellan rättvisande nord och magnetisk nord avgränsat luftrum över en stats landområde eller territorialvatten, inom vilket rätten till luftfart är inskränkt enligt särskilda bestämmelser (R- område) 4

15 TSFS 2019: RNAV s ektor SID STAR s tödfunktion (Area Navigation) navigeringsspecifikation baserad på områdesnavigering som inte innefattar krav på utrustning för övervakning och alarmering av navigeringsprestanda ombord, där siffran anger navigationsnoggrannheten i nautiska mil som ska upprätthållas un der minst 95 % av flygtiden del av en flyginforma tionsregion (Standard Instrument Departure) i IAIP publicerad flygväg för avgående trafik, avsedd för luftfartygs egen navigering och normalt innefattande såväl utflyg - ningsförfarande från gälla nde bana som flygväg (Standard Instrument Arrival) i IAIP publicerad flygväg för ankommande trafik, avsedd för luftfartygs egennavi gering och normalt innebärande direkt - inflygning till gällande bana kompletterande system till GNSS för att förbättra det totala systemets noggrannhet terminalområde (Terminal Control Area, TMA) kontrollområde upp - rättat för en eller flera flygplatser trafikinformations område t rafik - informations zon trafikzon (Traffic Information Area, TIA) avgränsat okont - rollerat luftrum som sträcker si g uppåt från en angiven, ovanför jordytan belägen gräns i höjdled inom vilket flyginformationstjänst för flygplats (AFIS) utövas (Traffic Informa tion Zone, TIZ) avgränsat okont roll - erat luftrum som sträcker sig från jordytan upp till en angiven övre gräns inom vilket flyginforma tionstjänst för flygplats (AFIS) utövas (Aerodrome Traffic Zone, ATZ) avgränsat luftrum upprättat omkring flygplats för skydd av flygplats - trafik Allmänt 5 Den som driver en flygplats ansvarar för terminalområde, kontrollzon, trafikinformationsområde, trafikinformationszon, trafikzon, SID och STAR samt in - och ut flygningsprocedurer för den aktuella flygplatsen. Grundläggande krav på u tformning av luftrum och konstruktion av flygprocedu rer 6 U tformning av luftrum och konstruktion av flyg procedurer ska genomföras enligt anvisningar från Transportstyrelsen samt uppfylla de 5

16 TSFS 2019: standarder, rekommendationer och bestämmelser som är tillämpbara och som anges i följande dokument: 1. ICAO Annex 10 Vol. I Radio Navigation Aids, 6th edition inklu sive alla ändringar till o ch med nr ICAO Annex 11 Air Traffic Services, 14th edition inklusive alla ändringar till och med nr 50 - A. 3. ICAO Doc 8168 Volume II Procedures for Air Navigation Ser vices A ircraft Operations, 6th edition. 4. ICAO Doc 9613 Performance B ased Navigation (PBN) Manual, 4th edition. 5. ICAO Doc 9849 GNSS Manual, 3r d edition. 6. ICAO Doc 9905 Required Navigation Performance Authorization Required (RNP AR) Procedure Design Manual, 2nd edition. 7. ICAO Doc 9906 The Quality Assurance Manual for Flight Procedure Design. 1 st edition. 8. ICAO Doc 9992 Use of PBN in Airspace Desi gn, 1 st edition. 9. ICAO EUR Doc 025 EUR RNP APCH Guidance Material, 1st edition. 10. ICAO Doc Air Traffic Services Planning Manual, 1st edition. Allmänna råd Eurocontrols handbok på området bör följas i tillämpliga delar. Godkännande av förändring ar av luftrum eller flygprocedurer 7 Det krävs ett godkännande v id en förändring av luftrum eller flyg - procedurer, liksom vid en förändring av förutsättningarna för dess as användning. En förändring kan avse 1. en nationell inriktning för luftr ummets användning, 2. strukturen för luftrummets utformning, 3. ATS - flygvägar na s (inklusive SID :s/star:s) etablering och utform - ning, 4. in - och utflygningsprocedurer na, 5. den lägsta sektorhöjden, 6. ett upprättande, en förändring och en klassificering av luftrum met, 7. en avgränsning av luftrum met för särskilda aktiviteter, 8. ett inrättande av ett tillfällig t restriktionsområde, eller 9. ett inrättande av ett farlig t område. 8 En ansökan om godkännande enligt 6 ska s kickas till Transport - styrelsen i god tid innan förändringen är tänkt att genomföras med hänsyn tagen till bland annat handläggningstid, remisshantering, samt publicering i IAIP. 9 Om det utanför ordinarie kontorstid uppstår ett brådskande behov av beslut om restriktionsområde eller far ligt område ska ansökan om god - kännande enligt 7 göras hos AMC. 6

17 TSFS 2019: 10 Av 1 kap. 8 luftfartslagen (2010:500) framgår att regeringen be - slutar om sådana restriktionsområden som innebär förbud mot luftfart under en längre period än 14 dagar. 11 En ansöka n om godkännande enligt 7 ska i tillämpliga delar inne - hålla följande uppgifter : 1. S yftet med och en beskrivning av föreslaget luftrum eller av flyg - procedurer. 2. En redogörelse för trafikflöden a i luftrummet, omfattningen av det luftrum som krävs och påverkan på den luftfart eller annan verksamhet som berör området, inklusive risken för luftrumsintrång. 3. D e tider luftrummet behöver utnyttjas. 4. Samordning med berörda flygtrafikledningsenheter samt berörda användare av luftrummet. 4. T illgång en till infrastruktur för kommunikation, navigering och över - vakning. 5. En bedömning av flygsäkerhetspåverkan. 6. Ö verväganden om miljöpåverkan, inklusive åtgärder för att minska denna, samt samordning med berörda kommuner. 7. En redogörelse föridentifierade pro blem och överenskomna lösningar. 8. Ö nskat datum för ikraftträdande. Om ansökan avser en tillfällig förändring av luftrummets eller flyg - procedurernas utformning, eller av dess as användning får den begränsas till att omfatta endast vissa av punkterna ovan om det är tillräckligt i det enskilda ärendet. Utformning av luftrum och konstruktion av flygprocedurer 12 En organisation som konstruerar terminalområden, kontrollzoner, trafikinformationsområden, trafikinformationszoner, trafikzoner, in - och utflygnings procedurer, ATS - flygvägar, IFR - väntelägen eller lägsta sektor - höjder ska ha ett godkännande av Transportstyrelsen. För godkännande krävs följande: 1. Kunskap om de grundläggande krav som framgår av dokumenten i 1 och 6 avseende utformningen av luftrummet och konstruktion av flygprocedurerna. 2. Dokumentation som visar att personer som utövar uppgifter enligt första stycket har a) utbildning i tillämpningen av ICAO Doc 8168 Volume II, och b) erfarenhe t av procedurkonstruktion eller luftrumsutformning eller båda delarna. Utbildning en och erfaren heter na ska vara av sådan omfattning att de är till räckliga för den typ av konstruktion som ansökan avser. 3. Dokumentation som visar at t den sökande organisationen har förut - sätt ningar att be driva den verksamhet som ansökan avser. Beskrivningen av det som är av betydelse vid konstruktion av förslag till utformning av luftrum eller konstruktion av flyg procedurer ska minst omfatta a) organisation och ansvarsförhållanden, b) arbetsmetoder, 7

18 TSFS 2019: c) arbetsverktyg, d) system för kvalitetssäkring, e) checklistor, f) arbetsbeskrivningar, g) överenskommelser med andra leverantörer, och h) rutiner för arkivering av arbetsmaterial. 13 Den som utformar luftrum eller konstruerar flygprocedurer ska rege lbundet genomgå utbildning för att bibehålla sin kompetens och för att ta del av ändrade regelverk eller andra ändrade förutsättni ngar. Sådana åter - kommande utbildningar ska ske minst vart fem te år. Luftrummets användning Indelning av luftrummet 14 Vid e n instrumentflygplats är det lägsta kravet på luftrum en trafik - informationszon och ett trafikinformationsområde. 15 En kontrollerad flygplats ska ha en kontrollzon och ett terminal - område. 16 Om det finns ett särskilt behov av att skydda flygplatsen, kan flyg - platsens ledning ansöka hos Transportstyrelsen om att inrätta en trafikzon. APV - procedurer 17 En instrument flygplats ska ha en APV - procedur till varje ban riktning med instrument inflygning. APV - procedur en ska vara baser ad på satellitnavigering (GNSS) med en virtuell glidbana med stöd av tryckhöjd (Baro- VNAV) eller satellit baserad stöd funktion (SBAS). Det ska även finnas en LNAV - procedur som reserv vid bortfall av vertikalt stöd. Kontroll och validering av flygprocedurer 18 Den som driver en f lygplats ansvarar för att flygplatsens flyg - procedurer kontinuerligt ses över, så att flygprocedurerna är aktuella och uppdaterade med hänsyn till exempelvis hindersituation er, navigations - hjälpmedel och regelverk. Flygprocedurerna gäller som längst i fem år. Giltighetstiden på flygprocedurerna räknas från datumet för Transportstyrelsensenaste beslut om publicering av flygprocedurer till datumet för nästa ansökan om publicering. Flygprocedurerna ska även ses över och uppdateras vid för - ändringar. Allmän na råd En förändring kan till exempel vara att nya hinder tränger igenom flygplatsens hinderbegränsande ytor. 19 En h indermätning ska vara aktuell, uppdaterad och inte äldre än två år vid tillfället för ansökan om publicering av flygprocedurer. 8

19 TSFS 2019: 20 En översyn av flygprocedurerna ska bland annat omfatta 1. hindersituationen inom de områden som ingår i en procedur - konstruktion, 2. ändringar på flygplatsen, såsom b anlängd, bantrösklar eller glid banevinkel, 3. tillgången till navigationshjälpmedel med tillr äcklig prestanda, inklusive signaltillgång från satelliter, 4. ändringar av den magnetiska missvisningen, 5. omhändertagande av ändringar i styrande dokumenten för procedurkonstruktioner, 6. standarder för namngivning och publicering av flygprocedurer, 7. luftrummets utformning, och 8. utrustningen i de luftfartyg som trafikerar flygplatsen. 21 Den som driver en flygplats ska, i ansökan om godkännande av en flyg procedur med satellitbaserad stödfunktion (SBAS), RNP AR APCH eller PinS, bifoga en flygvalid eringsrapport och en rapport som bekräftar tillgång en till satellit signaler vid flygplatsen eller i dess närhet. Allmän na råd Säkerställandet av tillgången till signaler genom m ätning av signal - nivå kan göras i luften eller på marken. I nordligaste delen av landet är elevationsvinkel n för SBAS låg och där bör markbaserad mätning tillämpas. Markbaserad mätning bör ske över en tidsperiod som är tillräcklig för att registrera variationer under olika tider på dygn et och olika veckodagar. 22 En organisation som utför flygvalidering av flyg proce durer ska uppfylla kraven enligt ICAO Doc 9906 Vol ume 5 och vara godkänd av Transportstyrelsen. 2 3 En pilot som utför flygvalidering ska uppfylla kraven enligt ICAO Doc 9906 Vol ume 6 och vara godkänd av Transportstyrelsen. Områdesnavigering 2 4 V id flygning enligt IFR med motordrivet luftfartyg på flygnivå 95 eller högre inom svenskt kontrollerat luftrum ska specifikationen för RNAV 5 tillämpas. Undantag 25 Transportstyrelsen kan medge undantag från dessa föreskrifter. 1. Denna författning träder i kraft den xx xxxxx Genom denna författning upphävs Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2015:1) om användning och utformnin g av luftrum och flygprocedurer. 9

20 TSFS 2019: På Transportstyrelsens vägnar JONAS BJELFVENSTAM Föredragande ( S jö - och luftfart ) 10 Utgivare: Kristina Nilsson, Transportstyrelsen, Norrköping ISSN