Konsekvensutredning av nytryck av TSFS 2014:96 fartyg i inlandssjöfart

Transkript

1 Konsekvensutredning 1 (7) Datum Dnr/Beteckning Handläggare Stefan Eriksson Sjö- och luftfart Konsekvensutredning av nytryck av TSFS 2014:96 fartyg i inlandssjöfart Transportstyrelsens förslag: Att införliva Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/1629 i myndighetens författningssamling genom ett nytryck av Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2014:96) om tekniska krav för fartyg i inlandssjöfart. 1 Allmänt 1.1 Vad är problemet eller anledningen till regleringen? Det tidigare tekniska direktivet för fartyg i inlandssjöfart 2006/87/EG har ersatts av direktiv (EU) 2016/1629. Ett nytryck av Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2014:96) om tekniska krav för fartyg i inlandssjöfart kommer därför att göras för att genomföra de förändringar av den EU-rättsliga regleringen som inte genomförs i lag eller förordning. Det nya direktivet ska vara genomfört i medlemsstaterna senast den 7 oktober 2018 varför ikraftträdandet har satts till det datumet. 1.2 Vad ska uppnås? Det som ska uppnås är ett genomförande av det nya tekniska direktivet om fartyg i inlandssjöfart. De flesta ändringar i förhållande till det tidigare direktivet är dock endast av redaktionell, strukturell eller förfarandemässig karaktär. Exempelvis har viss terminologi ändrats för att uppnå en anpassning till Lissabonfördraget. Bestämmelser om att kommissionen kan ändra direktivet genom delegerade akter och genomförandeakter har också införts med anledning av Lissabonfördraget. Dessutom har viss reglering flyttats från bilagorna till artiklarna för att uppnå en mer sammanhållen och ändamålsenlig struktur av direktivet. Den största materiella förändringen är att de tekniska kraven som fanns i bilaga II till det tidigare direktivet nu har ersatts av en hänvisning till de tekniska standarder som tas fram av den nya kommittén CESNI. Dessa standarder syftar till att uppnå en harmonisering av det tekniska regelverket mellan Rhensjöfarten och EU. Kommissionen kommer därför fortsättningsvis inte att ta fram några tekniska regler för fartyg i inlandssjöfart, utan endast genom delegerade akter uppdatera hänvisningen till CESNI:s standarder. TS2503, v2.0,

2 Datum Dnr/Beteckning 2 (7) 1.3 Vilka är lösningsalternativen? Effekter om ingenting görs? Sverige kommer att brista i sina internationella förpliktelser om direktivet inte genomförs Alternativ som inte innebär reglering För att Sverige ska uppfylla sina internationella förpliktelser finns det inte några alternativ som inte innebär reglering Regleringsalternativ Det enda regleringsalternativ som har övervägts är ett fullständigt införlivande av direktivet då Sverige i egenskap av medlemsstat har en skyldighet att genomföra tvingande unionslagstiftning. 1.4 Vilka är berörda? Fartygsägare som avser att certifiera fartyg med unionscertifikat för inlandssjöfart. I dagsläget finns inga sådana svenska fartyg. 1.5 Vilka konsekvenser medför regleringen? Företag (X) Regleringen bedöms inte få effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt. Samtliga konsekvenser för företagen beskrivs därför under 1.5.1, se även bilaga. ( ) Regleringen bedöms få effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt. Konsekvensutredningen innehåller därför ingen beskrivning under 5.1 utan samtliga konsekvenser för företagen beskrivs under avsnitt 3. Föreskriftförslaget innehåller referens till tre olika standarder men detta bedöms inte medföra effekter av betydelse för företagen, då de produkter som de standarder hänvisar till kan köpas enligt utförande som respektive standard anger. Pris ca 1000 kr per standard. Dessa är: ISO :2005 avseende livflottar EN 1306:1996 och EN ISO 8099:200 avseende utsläppsanslutning ES-TRIN 2015/1 innehåller i kapitel 30 regler för bränslen med flampunkt understigande 55 grader C vilket medger att fartyg som väljer LNG som bränsle kan certifieras med ett unionscertifikat för inlandssjöfart. Detta bedöms inte medföra effekter av betydelse utan ökar möjligheterna till val av bränsle för fartygens framdrift.

3 Datum Dnr/Beteckning 3 (7) Föreskriftförslaget medger en möjlighet att följa den tekniska utvecklingen effektivt genom att de tekniska kraven för fartyg samlats i ES-TRIN som revideras med jämna och återkommande intervall Medborgare Regleringen bedöms inte medföra några konsekvenser för enskilda medborgare då varken säkerhet, tillgänglighet eller pris ifråga om transporter påverkas av föreskriftförslaget Staten, regioner eller landsting och kommuner Möjligheten att använda LNG som bränsle bör kunna erbjuda fördelar ur miljösynpunkt. Kostnader för låga surhetsvärden i naturen som kalkning av insjöar minskar med låga svavelhalter i förbränt bränsle. Dessa kostnader betalas normalt av stat, region, landsting eller kommuner Externa effekter Möjligheten att använda LNG som bränsle kan ställa krav på tillgänglighet för detta ur bunkringssynpunkt. 1.6 Vilka konsekvenser medför övervägda alternativ till regleringen och varför anses regleringen vara det bästa alternativet? Regleringen anses vara det enda alternativet då Sverige i egenskap av medlemsstat har skyldighet att genomföra tvingande unionslagstiftning. 1.7 Vilka bemyndiganden grundar sig myndighetens beslutanderätt på? 1 kap. 7, 2 kap. 1 och 4, 3 kap. 2 4, 5 kap. 10, 6 kap. 4, 8 kap. 1 och 2 och 10 kap. 5 fartygssäkerhetsförordningen (2003:438) samt 4 kap. 1 förordningen (1980:789) om åtgärder mot förorening från fartyg. 1.8 Överensstämmer regleringen med eller går den utöver de skyldigheter som följer av EU-rättslig reglering eller andra internationella regler? Regleringen utgör ett införlivande av EU-rätt. Införlivandet görs med nationella avvikelser som sedan tidigare är notifierade och beslutade. Regleringen överensstämmer således med de skyldigheter som följer av EUrätten. Det saknas andra internationella regler att beakta.

4 Datum Dnr/Beteckning 4 (7) 1.9 Behöver särskild hänsyn tas när det gäller tidpunkten för ikraftträdande och finns det behov av speciella informationsinsatser? Direktivet ska vara genomfört i medlemsstaterna senast den 7 oktober Nödvändiga ändringar i lag och förordning träder därför i kraft det datumet. Transportstyrelsens ikraftträdande kan därför varken sättas till ett tidigare eller senare datum än den 7 oktober Det bedöms vara nödvändigt att information tillhandahålls på Transportstyrelsens webbplats i syfte att tydliggöra att de tekniska kraven för fartygen fortsättningsvis framgår av de standarder som finns tillgängliga på CESNI:s webbplats. 2 Transportpolitisk måluppfyllelse Det övergripande målet för svensk transportpolitik är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv i hela landet. Under det övergripande målet finns också funktionsmål och hänsynsmål med ett antal prioriterade områden. Funktionsmålet handlar om att skapa tillgänglighet för människor och gods. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Samtidigt ska transportsystemet vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. Hänsynsmålet handlar om säkerhet, miljö och hälsa. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt. Det ska också bidra till det övergripande generationsmålet för miljö och att miljökvalitetsmålen uppnås, samt bidra till ökad hälsa. 2.1 Hur påverkar regleringen funktionsmålet? Regleringen anses inte påverka funktionsmålet då den inte har någon påverkan på tillgänglighet eller jämställdhet. 2.2 Hur påverkar regleringen hänsynsmålet? Regleringen anses inte ha någon påverkan på hänsynsmålet eftersom den inte har någon direkt effekt på säkerhet, miljö eller hälsa.

5 Datum Dnr/Beteckning 5 (7) 3 Företag Konsekvenserna för företag anses inte vara av betydelse och har därför redovisats ovan under avsnitt Sammanställning av konsekvenser Berörd aktör Effekter som inte kan beräknas Beräknade effekter (tkr) Kommentar Företag Fördelar Nackdelar + / - Möjlighet att tillämpa utvecklad teknik som LNG för framdrivning Medborgare - Staten m.fl. Externa effekter Totalt Minskade kostnader för kalkning av insjöar m.m Infrastruktur för LNG Infrastruktur för LNG kr per standard och företag - Miljöeffekter svåra att uppskatta 0 0 Miljöeffekter svåra att uppskatta Om ni har några frågor med anledning av konsekvensutredningen eller synpunkter ni vill framföra får ni gärna kontakta: Stefan Eriksson stefan.eriksson@transportstyrelsen.se

6 Datum Dnr/Beteckning 6 (7) Bilaga Nedan redogörs för de huvudsakliga förändringar som görs i föreskriftsförslaget i förhållande till TSFS 2014:96. Gemenskapscertifikat för inlandssjöfart benämns numera unionscertifikat för inlandssjöfart i enlighet med den förändrade terminologin i direktivet. De svenska inre vattenvägarna biläggs inte längre föreskriften eftersom dessa vattenvägar nu anges i bilaga I till direktivet. De närmare förutsättningarna för att ersätta ett certifikat som har förkommit eller förstörts anges i föreskriftsförslaget i enlighet med direktivet. Hänvisningen till Transportstyrelsens föreskrifter om marin utrustning tas bort då den inte fyller någon väsentlig funktion. Föreskriften innehåller ett funktionsbaserat krav som avser all utrustning, och när rattmärkt utrustning krävs så anges detta särskilt i det enskilda utrustningskravet. Bestämmelsen om att Transportstyrelsen kan godta likvärdiga lösningar utgår då sådana likvärdighetsbedömningar numera ankommer på kommissionen att anta genom genomförandeakter. Vad gäller de tekniska kraven gjordes i TSFS 2014:96 direkta hänvisningar till bilaga II till direktivet där kraven fanns. Eftersom de tekniska kraven nu återfinns i standarder framtagna av CESNI är hänvisningarna till de tekniska kraven numera i stället indirekta, dvs. hänvisningarna görs även fortsättningsvis till bilaga II till direktivet som i sin tur hänvisar till den gällande standard som innehåller de tekniska kraven. Bestämmelsen om besiktning av tryckkärl utgår för att uppnå en bättre överensstämmelse med direktivet. Ändringen innebär att de tryckkärl som ska kontrolleras enligt direktivet (tryckkärl avsedda för drift av fartyg i inlandssjöfart) undantas från kontroll enligt Transportstyrelsens arbetsmiljöföreskrift för att undvika att komma i konflikt med direktivet då exempelvis besiktningsintervallen skiljer sig åt. Den bestämmelse som hänvisar till radioutrustningskraven i TSFS 2009:95 utgår för att undanröja en dubbelreglering då fartyg i inlandssjöfart omfattas av TSFS 2009:95. Vad gäller reningsanläggningar för toalettavfall anges inte längre specifika tekniska krav som dessa anläggningar ska uppfylla eftersom dessa krav i standarden omfattar samtliga fartyg i inlandssjöfart, och inte endast passagerarfartyg som tidigare. Den undantagsmöjlighet som förelåg för Transportstyrelsen att medge undantag för andra reningsanläggningar bedöms därmed i allt väsentligt också ha spelat ut sin roll då även andra

7 Datum Dnr/Beteckning 7 (7) fartyg än passagerarfartyg nu omfattas av de tekniska kraven för reningsanläggningar. Bestämmelsen om flyttbara stegar för tillträde till arbetsutrymmen utgår då det bedöms att motsvarande reglering föreligger enligt gällande standard. Hänvisningar till övergångsbestämmelserna i bilaga II till direktivet utgår eftersom övergångsbestämmelserna, i likhet med de tekniska kraven, nu kommer att omfattas av de indirekta hänvisningar som görs till gällande standard.