Nattens lekar en lärarhandledning utifrån Stig Dagermans novell med samma namn

Transkript

1 Nattens lekar en lärarhandledning utifrån Stig Dagermans novell med samma namn Till läraren Det här är en lärarhandledning för dig som vill arbeta med Stig Dagermans novell Nattens lekar. Handledningen innehåller en planering med olika moment och arbetsuppgifter som sträcker sig över tre veckor. Naturligtvis går det lika bra att se handledningen som en inspiration och endast använda de delar man är intresserad av, modifiera efter sin egen klass behov osv. Idag pratar man ofta om Stig Dagerman som en av Sveriges största författare och att arbeta med något av hans verk i klassrummet kan därför vara intressant ur många aspekter. Dagerman skrev trots sitt korta liv flera romaner, noveller, pjäser och tidningsartiklar. I novellsamlingen Nattens lekar som utgavs 1947, där novellen som behandlas i denna handledning ingår och dessutom namngivit hela samlingen, visar Dagerman sin breda repertoar. Här samsas symboliska berättelser med vardaglig realism. I Dagermans verk skildras ofta en grym och tröstlös värld, där skuld är ett centralt tema. Dagerman föddes i Älvkarleby 1923 och led under sitt liv av flera djupa depressioner. Som en följd av detta gjorde han många självmordsförsök och tog slutligen sitt liv Vi har valt att använda oss av novellen Nattens lekar eftersom det är ett verk som tack vare sin behändiga längd är smidig att använda i en klassrumssituation - den bjuder dessutom in till många arbetsmöjligheter. Novellen känns än idag aktuell och det är förmodligen många som kan känna igen sig i berättelsens tematik. Dessutom är den en tydlig gestaltning av realismen. Vi har i detta arbete valt att utgå ifrån en gymnasieklass i årskurs två som läser på estetiska programmet med inriktning teater. Denna klass har tre timmar svenska per vecka, uppdelat på två lektioner á 1,5 timmar, och vi har därför anpassat vår lektionsplanering efter detta. Vi tror dock inte att man behöver läsa på teaterlinjen för att kunna arbeta med det dramatiserande momentet detta är något vi menar att alla elever kan ha nytta av! God läsning och lycka till! Joakim och Ellen

2 Mål och syfte Syftet är dels att öka intresset för läsning och skönlitteratur - detta görs genom att vi har använt en text som behandlar ett ämne vi tror att många kan känna för och som kan ge givande diskussioner och öppna för nya perspektiv. Dessutom erbjuds en inblick i en litteraturhistorisk epok, realismen. Temat om utsatthet är ständigt aktuellt och är viktigt att diskutera. Vi vill också ge eleverna en verktygslåda fylld med stilistiska begrepp och analysverktyg. Målet är att eleverna ska få en ökad förståelse för andra människors situation och livsvillkor, kunskap och kännedom om litterära stilgrepp, samt skapa sig en förmåga att reflektera över och producera skönlitteratur. Vad gäller läroplanerna finner vi under ämnets syfte att: Eleverna ska ges möjlighet att i skönlitteraturen se såväl det särskiljande som det allmänmänskliga i tid och rum. Undervisningen ska också leda till att eleverna utvecklar förmåga att använda skönlitteratur och andra typer av texter samt film och andra medier som källa till självinsikt och förståelse av andra människors erfarenheter, livsvillkor, tankar och föreställningsvärldar. Den ska utmana eleverna till nya tankesätt och öppna för nya perspektiv. Kunskaper om genrer samt berättartekniska och stilistiska drag, dels i skönlitteratur från olika tider, dels i film och andra medier. Förmåga att läsa, arbeta med och reflektera över skönlitteratur från olika tider och kulturer författade av såväl kvinnor som män samt producera egna texter med utgångspunkt i det lästa. Specifikt för svenskämnet i årskurs två är att relationen mellan samhällsutvecklingen och skönlitteraturen betonas till större grad, samt att litteraturvetenskapliga begrepp återigen benämns. Detta tar vi fasta på: Svenska och internationella författarskap, såväl kvinnliga som manliga, och skönlitterära verk, vilket även inkluderar teater samt film och andra medier, från olika tider och epoker.( ) Relationen mellan skönlitteratur och samhällsutveckling, dvs. hur skönlitteraturen har formats av förhållanden och idéströmningar i samhället och hur den har påverkat samhällsutvecklingen. Skönlitterära verkningsmedel. Centrala litteraturvetenskapliga begrepp och deras användning. Metod Vi vill ge eleverna möjlighet att komma djupare in i novellens olika nivåer och tänker att de estetiska uttryckssätten kan underlätta detta arbete. Vi tar utgångspunkt i elevernas egna erfarenheter då vi inleder med att låta dem skriva egna korta texter. Dessa texter blir sedan autentiska exempel där vi gemensamt kan finna stilistiska drag och få till en diskussion om hur en text kan vara uppbyggd. När eleverna har läst Dagermans novell och även analyserat

3 denna återkommer vi till en form av estetiska lärprocesser där en dramatisering/filmatisering står i fokus. Eleverna får här möjlighet att tillsammans ta sig djupare in i novellen. Arbetet med att skriva manus, diskutera roller osv gör att de tillsammans bygger föreställningsvärldar och på sätt och vis tvingas till ytterligare analys. De måste ta in varandras åsikter och skapa en gemensam tolkning. Dessutom finns det forskning som menar att man genom att få en mer kroppslig och sinnlig upplevelse av text också tar sitt lärande till en ny nivå (Widhe, 2015). Vi ger också eleverna möjlighet till självreflektion genom användandet av kontinuerligt skrivande i läslogg. Lektionsplanering Vecka 1, lektion 1 För att få en ingång till läsningen av Dagermans novell samt på ett autentiskt sätt få möjlighet att tala om litterära och analytiska begrepp tänker vi oss att eleverna ska få skriva sig in i texten. Dessutom tar man på detta sätt utgångspunkt i elevernas egna tankar/erfarenheter vilket kan väcka intresse och förhoppningsvis lust i arbetet. Första lektionen delas därför följande skrivuppgift ut: Tänk dig att det är natt. Någon känner sig ensammast i hela världen. Hen väntar på någon eller något och känner att hen inte kan sova innan detta inträffat. Vem är personen och var befinner hen sig? Finns det några andra personer där? Vem/vad väntar hen på? Vad gör hen under tiden - vilka tankar finns i omlopp? Skriv en kort flytande text där du funderar kring ovanstående frågor (välj de du blir inspirerad av). Du får 10 min på dig. När ca 8 minuter har passerat ber du eleverna att avsluta sina texter - kanske behöver du utöka tiden något. Var dock noga med att från början tala om att det här är den tid de får - och att deras texter naturligtvis också blir vad de blir utifrån dessa premisser. Vi skulle rekommendera att du tidigare under elevernas utbildning låtit dem göra liknande skrivövningar, alternativt att du arbetar en del med flödeskrivning inför denna uppgift. Eleverna får sedan sätta sig i grupper om 4-5 personer och läsa upp sina texter för varandra. Alla elever får möjlighet att berätta lite om sitt val av ämne, vilka bilder de sett framför sig osv. När de gjort detta ber du de att jämföra sina texter med varandra, vilka likheter och vilka olikheter kan de hitta? Vem är berättaren i de olika texterna? Varje grupp får nu välja ut en text att läsa upp i helklass och därefter kan ni gemensamt diskutera vad de olika grupperna har kommit fram till. Vilka olika typer av berättare kan en text ha? Vilka har vi fått höra/se exempel på här? Ta upp exempel på olika typer av berättare allvetande-berättare, jagberättare osv. Här finns även möjlighet att tala om fokalisering - ur vems synvinkel får vi ta del av historien? Hur kan man inleda en text - hur kan man avsluta? Vilken tematik har eleverna hittat i texterna? Har någon gjort kopplingar till andra verk - böcker? Filmer? Prata om intertextualitet och i litteratur ofta återkommande teman. Klassen som vi haft i åtanke när vi gjort planeringen är vana vid att arbeta med läslogg -

4 vilket de även ska få göra i detta projekt (förslagsvis i Google Drive eller liknande verktyg som direkt kan delas med läraren). De sista 10 minuterna på lektionen tänker vi oss att de får skriva ner sina tankar kring dagens lektion, om man vill kan man låta de svara på frågor i stil med: Vad tar du med dig efter denna lektion? Har du lärt dig något nytt? Var det något som var svårt? Vad och varför? Övriga tankar Vi har tänkt oss att läsloggen används som ett självreflekterande verktyg och som en möjlighet för läraren att få ta del av elevernas tankar och utveckling. Vecka 1, lektion 2 Denna lektion läser och analyserar vi Stig Dagermans novell Nattens lekar. Vi tänker oss att läraren läser högt för klassen och att hen i förväg bett eleverna att särskilt tänka på och göra anteckningar om litterära stilgrepp under läsningens gång (kopplat till det som diskuterats lektionen innan). Sedan får eleverna diskutera med varandra utifrån det de uppmärksammat, antingen i par eller i mindre grupper och även besvara nedanstående frågor. Vilka karaktärer är med i novellen? Vad berättas om dem och vilka tror ni att de är? Vilken stil skriver Dagerman i och hur ser vi det? (Denna fråga kräver möjligen att ni tidigare talat om realismen och dess kännetecken) Vad tror du händer sedan? När tror du att berättelsen utspelar sig? Varför? Tycker du att novellen är relevant idag? Hur? Varför? Vad tror du att titeln betyder? Varför tror du att författaren har valt just den? Detta leder sedan vidare till en diskussion i helklass, med elevernas tankar som grund. Diskussionen skulle med fördel kunna leda in på temat utsatthet samt realismen som litteraturhistorisk epok (hur kan man t.ex. se att novellen är skriven i en realistisk anda?). Här kan man även prata med eleverna om författaren - vem tror de att han är efter att ha läst novellen? Vad säger författaren och dennes liv om verket ifråga? Berätta om Stig Dagerman och prata om hur hans situation/tid/samhälle kan ha påverkat val av t.ex. tema för novellen. Efter diskussionen får eleverna skriva en kort sammanfattning, eventuella övriga frågor samt en kort kommentar om lektionen i sina läsloggar. Vecka 2, lektion 3 Denna vecka är det uppgiftsutdelning och förberedelse för den avslutande uppgiften som gäller. Nu presenteras slutuppgiften på Stig Dagermans Nattens lekar - en dramatisering eller filmatisering av novellen. Eleverna får själva välja sin tolkning av novellen, exempelvis kan de byta berättarperspektiv eller förlägga handlingen till en annan tid. För att få idéer skulle

5 man kunna visa ett kort klipp ur en filmatisering av Nattens lekar (finns på Youtube och SVT:s öppet arkiv). Väljer man att jobba med filmatiseringar kan det naturligtvis krävas en genomgång av hur man skapar en film, hur ett filmmanus kan struktureras etc. Idag finns många bra gratisverktyg att tillgå exempelvis i-movie om eleverna har tillgång till Apples produkter. Här finns även möjlighet att byta ut slutuppgiften till en mer traditionell skrivuppgift - med ungefär samma innehåll. D.v.s. eleverna kan skriva en egen novell där de byter perspektiv, skriver en fortsättning etc. Vecka 2, lektion 4 Eleverna fortsätter att arbeta med dramatiseringen eller filmatiseringen. Under arbetet i grupperna skrivs kontinuerlig läslogg dyker problem upp kan läraren omgående ta del av dessa och stötta där det behövs. Vecka 3, lektion 5 Dramatiseringarna och filmatiseringarna redovisas i helklass. Länkar Widhe, 2015: MLPROD048476?rendition=web (Nattens lekar, 2:33, engelska)