Övningsvärdering - övning Marita från sjukvården Region Skåne

Transkript

1 Övningsvärdering - övning Marita från sjukvården Region Skåne Tisdagen den 6 Maj 2014 genomfördes en samverkansövning med deltagare från Ängelholm-Helsingborgs Flygplats, Räddningstjänst Nordväst, Polis och Sjukvård i Region Skåne. Övningen sågs från Region Skåne som en regional övning. Sjukhusen i Helsingborg och Ängelholm skulle öva sina katastrofeldningar och omhändertagande av skadade samt anhöriga detta planeras internt inom Region Skåne. Önskemål från sjukvården var följande: 1. Att larmkedjan testas från Tornet till SOS Alarm AB och att SOS Alarm larmar på sedvanligt sätt enligt larmplan 2. Ambulanssjukvården Vill öva med 8 enheter Samverkan och ledning - På flygplatsen, till SOS, till sjukhusen, till samverkande organisationer. Vill öva med den lift som finns för att plocka patienter ut från plan special Vill öva upprättande av uppsamlingsplats. Prioritering på skadeplats och uppsamlingsplats Omhändertagande av skadade ca 50 Registrering tillsammans med polis Avtransport 3. Sjukvårdsgrupp Vill öva 2 sjukvårdsgrupper Kommer framförallt att arbeta på uppsamlingsplats. 4. Sjukhuset Ängelholm Larmkedja från skadeplats till sjukhus. Omhändertagande av lätt/oskadade personer 20 Omhändertagande av anhöriga 15

2 Katastrofledningen på sjukhuset Rakelkommunikation Registrering av lätt/oskadade personer i samarbete med polisen 5. Helsingborgs lasarett Larmkedja från skadeplats till sjukhus Omhändetagande av ett större antal skadade 30 Omhändertagande av anhöriga 20 Rakelkommunikation Katastrofledningen på sjukhuset Registrering av skadade på sjukhuset Markörer: Ca 50 markörer på flygplatsen Ca 30 markörer som befinner sig i närheten av Helsingborgs lasarett Ca 20 markörer av de 50 som finns på flygplatsen transporteras till Ängelholms sjukhus med buss. Följande övade Sjukvården i Region Skåne: 1. Att larmkedjan testades från Tornet till SOS Alarm AB och att SOS Alarm larmade på sedvanligt sätt enligt larmplan 2. Ambulanssjukvården 4 enheter deltog med supervisor i varje ambulans Samverkan och ledning - På flygplatsen, till SOS, till sjukhusen, till samverkande organisationer. Upprättande av uppsamlingsplats. Prioritering på skadeplats och uppsamlingsplats Omhändertagande av skadade ca 50 Registrering tillsammans med polis Avtransport 3. Sjukvårdsgrupp 2 sjukvårdsgrupper deltog med supervisor till varje grupp Grupperna arbetade framförallt på uppsamlingsplats. Simulatorer ute på plats sköttes av personal från Practicum Clinical Skills Centre Skånes Universitetssjukhus 4. Sjukhuset Ängelholm Larmkedja från skadeplats till sjukhus. Omhändertagande av lätt/oskadade personer 20 Omhändertagande av anhöriga 15 Katastrofledningen på sjukhuset Rakelkommunikation Registrering av lätt/oskadade personer i samarbete med polisen 5. Helsingborgs lasarett Deltog ej på grund av att organisationen kring katastrofledningsgruppen inte var klar

3 Inbjudan gick ut till medarbetare om att: Övning Marita på Ängelholm/Helsingborg Airport tisdagen den 6 maj 2014 Samverkansövning polis, räddningstjänst och sjukvård. För sjukvården Region Skåne deltar Ängelholms lasarett, Sjukvårdsgrupp från Helsingborgs lasarett samt SUS Malmö/Lund, Ambulanssjukvården distrikt 3 och 2, Institutionen för hälsa, vård och samhälle Lunds Universitet, SOS alarm AB samt AKS med RMKL. Syftet med övningen: att testa insatsplan med larmkedja samt att öva prehospital sjukvårdsledning, prioritering på skadeplats och uppsamlingsplats, upprättande av uppsamlingsplats, omhändertagande av skadade samt registrering tillsammans med polis. Övningsbestämmelser: Övningsledare och säkerhetspersonal var markerade med gröna västar Börja alla sändningar med Övningsmeddelande Kodord om skarp situation uppstår är NÖDLÄGE Supervisors fanns på plats för sjukvården. Motspel från SOS-alarm AB samt RMKL med skarp Regional Tjänsteman i Beredskap. Samling klockan 08:30 Ambulansstationen i Ängelholm, Åsbogatan 26 där övningsförutsättningar gavs samt kaffe serverades. Ambulansteamen kontaktade övningsledare/sjukvård för att meddela vilken ambulans som användes så att larmet gick rätt. Ambulanser som deltog i övningen var tvungna att ha fungerande RAKEL utrustning samt att minst en ambulans dessutom skulle ha skarp sjukvårdsutrustning. Personal i sjukvårdsgrupp skulle kontakta sin katastrofsamordnare på sjukhuset för att gå igenom kläder och utrustning innan övningen. Sjukvårdsgrupperna skulle därefter ta med den utprovade personliga skydds- och övningsutrustningen till övningen inklusive RAKEL terminal, mobiltelefon samt eget fordon för transporter. Övningsvärderingar skulle ske ute på plats efter övningens slut i samband med kaffe. Tips som gavs var bla att läsa igenom insatsplanen för Ängelholms flygplats. Övningarna beräknades starta ca klockan och beräknades avsluta klockan

4 Övningsdagen 08:30 där övningsförutsättningar ges: Larmet går: Övningsobjekt: Ledningsplats:

5 Arbete på skadeplats: Uppsamlingsplats:

6 Arbete med simulatorer: I väntan på avtransport:

7 Under övning Marita deltog 26 medarbetare från Sjukvården Region Skåne ute på flygplatsen. Den skriftliga övningsvärderingen som gjordes ute på plats efter övningen visar att alla svar ligger mellan 8, Instämmer helt - på fråga 1-9 och på fråga 10 slutomdöme om övningen som helhet - högsta betyg 10 - Bra. Värderingen bifogas: 1. Övningens syfte och innehåll motsvarade genomförandet Instämmer ej 2. Övningens syfte är avpassad efter min yrkesroll Instämmer ej 3. Jag har tillräckligt med förkunskaper Instämmer ej Instämmer helt Instämmer helt Instämmer helt 4. Kontakt med samverkande organisationer ex räddningstjänst och polis fungerade bra Instämmer ej Instämmer helt 5. Jag har bidragit till att övningens syfte har uppnåtts Instämmer ej 6. Övningsledningen / supervisors har erforderlig kompetens inom område Instämmer ej 7. Övningsledningen / supervisors har skapat intresse och motivation Instämmer ej 8. Användbarhet: Hur tänker du använda det du lärt idag? Jag lägger det på minnet och tar fram det när det behövs Nej Instämmer helt Instämmer helt Instämmer helt Ja Jag kommer att genomföra det jag lärt mig Jag kommer att informera andra om det jag lärt mig Nej Nej Ja Ja

8 9. Kringarrangemang förutsättningar och utvärdering av insats exempelvis förplägnad har fungerat bra Instämmer ej Instämmer helt 10. Slutomdöme: Vad anser du om övningen som helhet Mindre bra Bra Kommentarer som skrevs var följande: Kommentarer som skrevs på övningsvärderingarna var följande: Väldigt bra God stämning Bra organisation Bra med simulatorer Bra upplägg behöver regelbundna möjlighetertill övningar Väldigt lärorikt måste hem och fylla på de teoretiska kunskaperna Fungerade bra med simulatordockorna ute i fält Stor inlevelse från personalen som arbetade med dockorna Bra putsning Mkt bra marktjänst Vi lär oss otroligt mkt att öva och får erfarenheter av varandra Mkt bra övningsupplägg många bra tips /trix till de övade Bra övning borde ha gått PS innan bra kontakt med SL och MA Bra övningsupplägg Viktigt at markörerna har klart för sig sin roll dock kan man informerar ungdomar utan att de hör Hade förmånen att arbeta med simulatordockorna mycket bra!!! Mkt bra övning Bra med riktiga markörer och att alla myndigheter är med i övningen bör fila på avtransport Spännande övning tack för att just jag fick delta Påminn om utrustning att ta med kartor så vi hittar!!! Måste fräscha upp organisationsstrukturen Inga problem med samverkan Bra information före övningen

9 11. Vilka rekommendationer skulle Du vilja ge inför planering av kommande övningar? Vad ska bibehållas som tidigare, vad skall förändras/utvecklas? Kommentar 12. Har Du förslag till något, som AKS/RSPE bör arrangera övning i? Fler övningar liknande övningar!!!! Tack!!! SOS alarm AB deltog i övningen med ambulansdirigent och efter övningen fick sjukvården bra betyg avseende kommunikation vindruterapport, verifieringsrapporter etc. Övningsledningen för sjukvården på plats var nöjda. Det var första gången som simulatordockor fanns med på en regional samverkansövning. Dockorna transporterads och togs omhand från skadeplats till uppsamlingsplats av ambulansteam och personal från sjukvårdsgrupperna med hjälp av räddningstjänst. Uppskattat av alla deltagare. Sjukvårdspersonal fick feedback enskilt vid lunchen av personal från Practicum efter övningen innan den stora gemensamma genomgången. Övningsledningen ser att simulatordockor är ett sätt att utveckla större övningar. Tankar för att underlätta framkörning till rätt bana på flygplatsen - kanske kan färg puckar användas.

10 Gemensam genomgång av övning Marita efter en välsmakande lunch. Vid genomgången framkom diskussion angående val av ledningsplats en diskussion som bör fortsätta inom blåljus myndigheterna. Därefter återsamlades sjukvårdens medarbetare för återkoppling och muntlig utvärdering av övningen på ambulansstationen i Ängelholm. Ett stort tack till alla engagerade medarbetare ni gör som vanligt ett bra arbete. Vid datorn Carina Ekdahl-Hallqvist Region Skåne Postadress: Region Skåne, Koncernkontoret, Området AKS, Region Skånes Prehospitala Enhet, Kristianstad Besöksadress: Kioskgatan 17, Lund Tfn/mobil +46 (0) carina.ekdahl-hallqvist@skane.se

11 Sammanfattande utvärdering av Övning Marita Ängelholms sjukhus 6/ Syftet för Ängelholms sjukhus deltagande var att testa larmkedjorna i stabsläge, förstärkningsläge, katastrofläge samt återgång till normalläge. Andra syften var att testa den nya organisationen på akutmottagningen, testa kommunikationen in till sjukhuset, bland annat Rakelkommunikationen, samverkan mellan olika interna och externa förvaltningar och enheter samt att öva omhändertagande av skadade. Larmkedjan internt På Ängelholms sjukhus har vi kvar snabbtelefoner som utnyttjas som ett sätt att snabbt få ut information genom gruppanrop om ett förhöjt beredskapsläge. Larmet slås ut av akutmottagningens sekreterare. Informationen har gått ut till samtliga avdelningar i stabs, förstärknings samt katastrofläget. Informationen har upplevts som tydlig förutom på Aleris ortopedi där meddelandena på snabbtelefonerna inte uppfattades på ett tydligt sätt. Den interna telefonkedjan har i stort sätt fungerat väl. Dock så blev det en miss i telefonkedjan till Dagkirurgiska enheten samt Aleris ortopedi som inte fick larmet den vägen. Vissa brister finns i larmkedjan vad gäller klinisk kemi där avlarmningen blev c:a tre timmar försenad på grund av att Labmedicin Skåne inte blev informerade om avblåst larm från akuten. Klinisk kemi i Ängelholm upplever att det finns ett för stort tidsglapp mellan larmet på sjukhuset (gruppanrop) och när larmet kommer från Labmedicin Skåne. Det finns ett önskemål från det lokala laboratoriet att få larmet direkt från ledningssjuksköterskan på akuten och att man själv i sin tur larmar Labmedicin Skåne. Information lades också ut på Vårt gemensamma intranät, VGI. Detta har uppmärksammats väl på avdelningarna. Dock så finns ett problem att få ut informationen till de externa vårdgivare på sjukhuset som inte har access till VGI. Aleris ortopedi som hade problem med snabbtelefonerna samt där det blev en miss i telefonkedjan hade svårt att få rätt information om händelsen. Förbättringsförslag: Klinisk kemi i Ängelholm och Labmedicin Skåne har att strukturera upp hur deras larmkedja ska fungera. Kanske ska det ingå i akutens larmkedja att larma klinisk kemi direkt från akuten. Problemet med information till de externa vårdgivarna borde lyftas regionalt. Kanske att det går att ha en övergripande hemsida, alternativt panellarm till de som ingår i larmkedjan eller masssms/mail. Larmkedjan extern Telefonväxelns tankar: På sjukhuset togs beslut på att sammankalla katastrofledningen redan i förstärkningsläget. Vanligt vis samlas inte katastrofledningen förrän i katastrofläge och då växeln ombads att

12 ringa in ledningen redan i förstärkningsläget uppstod viss förvirring angående vilket beredskapsläge som rådde. Alla i katastrofledningen blev larmade utom katastrofsamordnande sjuksköterskor som blev larmade först tjugo minuter efter utlyst katastrofläge, samt informationsansvarig sekreterare som anlände sent till ledningscentralen. Ett önskemål från televäxeln är en ökad tydlighet om vilket beredskapsläge som gäller. Förbättringsförslag: Att innan växeln rings upp, nedteckna vilken information som ska framföras. Utlarmningen till Securitas fungerade inte optimalt. Växeln hamnade i kö och när de kom fram visste inte vederbörande vad man skulle göra med informationen. Förbättringsförslag: Direktnummer till Securitas önskas. Samverkan med Securitas om vad som gäller för deras del vid en beredskapshöjning är önskvärd. Växeln fick inte information om att katastrofläge var utlyst på grund av att akutmottagningen missat att larma växeln. Detta ledde till en halvtimmes försening av växelns utlarmning till övriga mottagare. Förbättringsförslag: Följ rådande checklista, en person som larmar ut som inte måste vara ledningssjuksköterskan om denna har mycket annat som måste göras. Det är dock inte optimalt att dela på utlarmningen då risken för att missa någon på listan ökar. Ledningscentralen Katastrofledningen sammankallades av stabschefen via växeln redan i förstärkningsläget. Detta upplevdes som positivt eftersom man då fick en kontinuitet i händelsens utveckling. Ledningsstrukturen och samarbetet i ledningscentralen fungerade bra. Dock upplevdes att disciplinen var dålig när stabschefen avbröt för informations genomgång. Utifrån de scenarier som var, följde konstruktiva och bra diskussioner. Kontakten och kommunikationen med andra aktörer fungerade i stort sätt bra. Dock upplevdes det på akuten att mycket av den information som var ämnad för ledningssköterska kom till enhetschefen på akuten. Konstellationen i katastrofledningsgruppen har på grund av organisatoriska förändringar blivit förändrad. De åtgärdskort/checklistor som finns för var och en av funktionerna är därför inte helt optimala. Man saknade också bättre telefonlistor. VGI fungerade inte som det skulle på grund av ett större fel i hela regionen. Därför hade kommunikationsansvarig svårt att lägga ut information som en blänkare på VGI:n. Informationen lades därför ut som vanlig information samt via gruppmail till alla. Förbättringsförslag: Sammankalla katastrofledningsgruppen till ledningscentralen för att tillsammans gå igenom respektive funktioner och checklistor samt sammanställa gemensamma telefonlistor på relevanta kontakter. Genomgång i övrigt för vad som behövs för att arbetet i

13 ledningscentralen ska bli så effektivt som möjligt. Rutiner för vem på akuten som ska ha vilken information bör också arbetas igenom. Akutmottagningen Allmänt Utlarmning, sammankallning och fördelning av åtgärdskort/västar: Fungerade på det stora hela. Upplevdes av någon som lite rörigt och någon synpunkt framkom om att informationen gick för snabbt vid sammankallningen. Den nya organisationen på akuten med prioteam och teamledare: Upplevdes som positiv. Det gav en bra överblick vilket skapade ett lugnare klimat, det blev enkelt att hänvisa rätt personal till rätt team. Rapporteringen från ledningscentralen till akuten fungerade bra men informationen vidarebefordrades inte i tillräcklig utsträckning till ledningssköterskan. Positivt/negativt med åtgärdskort/västar: Det nya systemet med västarna var en succé. Det blev tydligt vem som var vem, både för medarbetarna på akuten men även för personal som kom från andra enheter för att delta i arbetet. Bra också för ledningssköterskan att snabbt kunna urskilja vem som var teamledare då det är denne hon ska kommunicera med. En liten brist var att läkare och sjuksköterskor som teamledare i samma team hade samma färg på västarna, vilket kan bli en förväxlingsrisk i en stressad situation. Det fanns inte åtgärdskort till alla funktioner, vilket upplevdes som negativt. Vidare har inte alla kategorier upplevt att de fått information om att man ändrat på vissa åtgärdskort vilket försvårat arbetet i dessa grupper. Förbättringsförslag: Viss översyn av åtgärdskorten behövs. Vidare bör rutiner utarbetas så att kommunikation sker direkt mellan ledningscentral och ledningssköterskan på akuten, och inte genom enhetschefen som nu skedde. Vad gäller västarna bör man ha olika färgen på teamledare läkare/sjuksköterska i samma team. Åtgärdskort bör utformas för alla kategorier. Slutligen så bör alla förändringar i rutiner och innehåll i åtgärdskorten kommuniceras till samtliga grupper på avdelningen. Ledningssköterska (L-ssk) Ledningssköterskan har en betydande roll vid alla beredskapshöjningar. Denna funktion sitter inne med den mesta kunskapen om vad som händer, vad som beslutats och vad som är utfört. En avgörande del av besluten går via denna funktion. På övning Marita upplevde L- ssk att det var svårt att hinna med att slå ut larmkedjan, samtidigt som hen skulle föra logg över de beslut som togs. Av den anledningen delade enhetschefen och L-ssk på utlarmningsuppgiften vilket ledde till att man missade att larma växeln i katastrofläget och att avlarma Labmedicin Skåne när övningen bröts. Förbättringsförslag Sätt en person på att ringa larmkedjan och som ev. kan hjälpa till att föra logg om det är mycket inkommande information.

14 Som alltid vid en allvarlig händelse är inledningen rörig, många frågor och inkommande information som ska tas hänsyn till. Man arbetar dock lugnt och metodiskt i ledningen på akuten. Man informerar akutens personal med sammankallning där all personal samlas och får samma information samtidigt. Man bör dock betänka att samla information så att man inte sammankallar allt för ofta utan för den skull inte missa att delge vital information till övrig personal. Vid informationen uppges att något hänt på F10 (gamla nedlagda flygflottiljen) och inte Flygplatsen, vilket följer med under hela övningen. Det är viktigt att man tar reda på och uppger rätt information så att det inte blir fel. Man söker information från Tjänsteman i beredskap (TiB) och från ledningssköterskan i Helsingborg, det kan väl påpekas att i ett skarpt läge finns troligtvis inte någon direkt information till vårt sjukhus att inhämta från L-ssk i Helsingborg. I första hand bör TiB användas för att söka information. Vid beställning av olika saker som behövs på akuten upplever L-ssk att hen inte får veta att det som beställts de facto anlänt då man inte kontaktar L-ssk när man avlämnat avsedda saker. Viktigt när man beställer att uppge vem som beställt och att man rapporterar till L-ssk att det är levererat. Man får kontinuerligt information från katastrofledningen om platsläget på sjukhuset, dels vad gäller sängplatser och dels lediga operationssalar och tillgänglig op-personal. Sekreterarna Registrering i Patientliggare och Melior fungerade till största delen bra. Samordning kan fungera bättre mellan sekreterare på akuten och de i ledningscentralen. Även samordning och kommunikation mellan sekreterarna på akuten kan förbättras. Det fanns en upplevelse av att vårdpersonalen på akuten hade dålig förståelse för att registrering tar tid. Vid registrering är det många olika uppgifter som ska in när man registrerar katastrofpatienter som polis-id, skadekortsnummer samt katastrof-id. Sekreterarna upplever att det är många som drar i dem; Ledningssköterskan bad sekreterare om hjälp med att föra logg (sekreterarna anser sig inte kunna hinna med detta), läkarna ville ha hjälp med att skriva röntgenremisser med mera, personer i katastrofledningen ville ha hjälp med att skaffa lösen till Patientliggaren och sekreteraren i receptionen har flertalet uppgifter som att ta hand om ordinarie patienter, göra gruppanrop, hänga upp skyltar, ha ansvar för två telefoner, lämna passerkort till personal med mera. På grund av att det fanns två poliser men endast en sekreterare i triaget så blev det köbildning. Datorer saknades dessutom för att arbetet skulle flyta snabbt. Förbättringsförslag: Strukturering av sekreterarnas olika roller vid ett förhöjt beredskapsläge genom att gå igenom åtgärdskorten. Klara och tydliga roller på de olika posterna. Diskussion med personalen på akuten om vad registrering innebär i tid och energi.

15 Ledningssköterska bör, om hen anser sig behöva mer resurser och hjälp för att klara sitt uppdrag, vända sig till enhetschefen som ska fungera som ett stöd till denne och bistå hen med de resurser som behövs. Titta över läkarnas åtgärdskort där det också bör stå vilka administrativa uppgifter som kan bli aktuella för dem att själva utföra. Stärka upp med ytterligare en sekreterare i triaget för att undvika köbildning. Förstärkning, eller omfördelning av arbetsuppgifter, för den sekreterare som är i receptionen. Förstärkning med laptops? Akutrummet (Simpad) Det initiala omhändertagandet enligt A-E fungerade bra. Dörren var öppen hela tiden. Integritet! De personalkategorier som fanns med i akutrummet var: en medicinläkare, en kirurgläkare, en anestesiläkare, en AT-läkare, en sjuksköterska samt en undersköterska. Det upplevdes att det var för få sjuksköterskor i akutrummet i förhållande till antalet doktorer. Snedfördelning läkare kontra sjuksköterskor blir tydlig när prover med mera ska ordnas. Rollfördelningen upplevdes som tydlig och kommunikationen fungerade bra. Omhändertagandet av patienten var bra men kan förbättras genom att till exempel se till att det finns ordentligt med infarter och att hen är ordentligt id-märkt. Pressen ville komma in och filma vilket teamledarna inte tillät vilket övrig personal var tacksamma för. Upplevdes positivt att arbeta/träna med Simpad. Dock kan det ha varit en brist att de inblandade inte fått någon träning innan övningen i denna typ av träning. Superviser får ingripa i scenariot ibland för att leda rätt. Genomgång i gruppen direkt efteråt upplevdes som positivt. Förbättringsförslag: Mer frekvent träning med Simpaddocka. Det ger realistisk träning. Inför övning där Simpadträning ingår bör berörd personal få tillfälle att få information om vad man kan göra/inte göra med dockan. A-HLR-rummet En HLR-situation uppstod som ett övningsscenario i övning Marita. Ett skarpt hjärtlarm skickades ut. Personalen på akuten påbörjade snabbt HLR och defibrillering. När hjärtteamet anlände avvek dock akutens personal och lämnade kvar hjärtteamet att sköta vidare behandling av patienten. I verkligheten ska akutpersonal stanna kvar hos patient och hjärtteam. Röntgen och klinisk kemi Dessa båda enheter var med och övade sin verksamhet. Klinisk kemi övade på oidentifierade patienter. Prov togs från en frivillig personal som delades upp på olika

16 oidentifierade patienter. Upplevdes som positivt och lärorikt. Man uppmärksammade även att det finns ett behov av någon form av ledningsstab på klinisk kemi. Röntgen övade undersökning och remissförfarande av oidentifierad patient samt kommunikation med akuten, vilket även här upplevdes som lärorikt. Intresse finns att även fortsättningsvis ta del av framtida övningar. Markörer (de som var på akuten) I vår interna utvärdering av hur markörerna upplevde övningen hade vi ställt fyra frågor. På frågan Hur upplevde du omhändertagandet på akuten blev svaret övervägande positivt. De flesta uttrycker att de blivit proffsigt omhändertagna, att personalen var kunniga, duktiga och de upplevde att de blev trevligt bemötta. Ett par av markörerna tyckte att väntan var för lång. Bland de saker som nämndes som bra på akuten var den trevliga och omtänksamma personalen, att man fick snabb hjälp, att det upplevdes som välorganiserat, att man fick tydliga instruktioner och att det upplevdes som lugnt utan stress. Bland de saker som kan göras bättre nämndes fördelning män/kvinnor, mer kommunikationen mellan personalen, lite bättre information bland annat till de som satt i väntrummet, kortare väntetid samt att markörerna hade önskat någon form av förtäring (övningsteknisk fråga). Övningen i stort upplevdes mestadels som positiv och rolig. Av vissa upplevdes det som rörigt på flygplatsen med mycket väntetider men bättre organiserat på sjukhuset. Någon efterlyser också ett bättre samarbete mellan flygplats och sjukhus. Förbättringsförslag: Övningstekniskt bör vi se till att markörer, som först har varit på olycksplats, får någon form av mat och dryck. Väntetiderna kan bli långa och markörerna har ofta varit igång sedan tidig morgon. Storsamlingen Utvärderingen i storsamling efter övningen upplevdes som bra. Alla grupper fick komma till tals efter att ha haft genomgång i respektive mindre grupper. Här följer en kort, schematisk översikt från genomgången.

17 Ledningscentralen Akutmottagningen Bra Samarbete Kommunikation med akuten Gruppanrop Tydligt med västar Stort rum för prio Gul Lednings-ssk Loggusk Förbättra Telefonlistor Checklistor Omhändertagande av pressen Kö i triage (endast en sekr) Registrering Patientliggare användningen Svårt för lednssk att hålla samman allt, dokumentationshjälp Larmteam(akuten) Simpad A-E fungerar bra För många doktorer och för få Usk och SSk ID märkning Larmteam(akuten) HLR Snabb HLR+deff Akutpersonal lämnade larmteamet Kommunikation kan förbättras Lab Heltimmesavstämning Västar Bra remissförfarande För länge innan info på VGI Transport av prover Ledningsstab Röntgen Bra med övning ID märkning RSTib OP DKE Vidarelarmning enligt larmkedja Ledn. central använde fel tel nummer Hade velat få (pappers)patienter Caverion Önskar utbildning i Rakel

18 Rakel Växel Polisen Övningsledning Alla kan få samma information samtidigt Bra samarbete i ambulansintaget Realistisk och bra övning Alla har engagerat sig på ett bra sätt Utbildningsbehov i Katastrofledningen Många som säger Vad ska jag göra? Tydliga direktiv för inlarmning av kat-ledning Är inte intresserade av vart patienterna skrivs ut Kan vara en nackdel att inte äga övningen själv. Svårare då att planera Utvärderingslappar delas ut före eller direkt efter i handen. Svårt få in annars. Sammanfattning övningsledning Ett allmänt intryck är att det var en givande övning. Att samordna en övning med annan aktör kan ha både sina fördelar och nackdelar. Till fördelarna hör att när man får in markörer från en olycksplats så blir tidsaspekten mer realistisk. Det blir tid att reflektera över att något har hänt. Stabsläge kan utlysas i lugn och ro och man hinner ta diskussionerna allt eftersom beredskapsläget höjs. Till nackdelarna hör att man inte äger övningen själv. Det blev bland annat tydligt när markörerna skulle transporteras in till sjukhuset i buss. Vi fick inte in alla de markörer som hade manus (endast hälften hade markörmanus för sjukhuset), anpassade för vår övning, vilket resulterade i en logistisk panikåtgärd för att det skulle fungera vid ankomsten till akuten. Övningsledningen är i händerna på andra och det kan bli svårt att arbeta i den takt man önskar. I denna övning upplevde vi att det tog tid innan vi fick de uppgifter om övningen som vi önskade för att kunna fortsätta med vår planering. En bättre kommunikation mellan de olika aktörerna är av nöd tvunget om det ska fungera optimalt. Som katastrofsamordnare tjänstgör vi endast en dag per vecka och därför blir vi beroende av att kunna ha en god framförhållning. Äger man övningen själv kan man planera över tid på ett annat sätt. Dock, det blev en givande övning och brister blottades som vi får ta itu med. Med glädje kan vi trots allt konstatera att vi har en i stort sett väl fungerande organisation och, som vi alla vet, ÖVNING GER FÄRDIGHET. Carina och Emma

19 Övning Marita Positiva erfarenheter Bra genomgång på morgonen före övningen. Det fungerade bra med utlarmningen av sjukvårdsgrupperna (Sjv.gr) Arbetet på uppsamlingsplatsen fungerade bra. Sjuv.gr klev in i sina roller och samarbetade bra med varandra, med ambulanspersonalen samt andra aktörer på plats. Reassessment av patienterna fungerade bra. Förtäringen var bra ordnat. Bra att ha en gemensam samling efteråt. 2 Erfarenheter som visar möjligheter till förbättring Markörer Bättre val av markörer är önskvärt i framtiden. De var för unga och hade för lite kunskap om sjukvård. Tyvärr förstod de inte innebörden av manuset och tog heller ej ansvar för detta. De lyssnade ej heller på instruktioner på plats. Avsaknad av tydlig marköransvarig Louise Godden & Birgitta Jönsson Katastrofsamordnare Helsingborgs Lasarett Skånevård Sund