1 Vad är problemet/anledningen till regleringen?

Transkript

1 Konsekvensutredning 1 (9) Datum Dnr/Beteckning Handläggare Nicklas Berndtsson Sjö- och luftfartsavdelningen Enheten för marknad, miljö och analys Sektionen för miljö Konsekvensutredning Transportstyrelsens föreskrifter om ändring i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:96) om åtgärder mot förorening från fartyg Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:96) om åtgärder mot förorening föreslås ändras. Syftet är att ta bort omotiverade särkrav, minska den administrativa bördan för branschen samt öka möjligheterna för branschen att arbeta med alternativa tillvägagångssätt och nya tekniska lösningar. Ändringsförslaget består till stor del av att paragrafer med tvingande tillämpningar av HELCOM-rekommendationer tas bort och istället förs in som hänvisningar i ett allmänt råd. Vidare föreslås en ny definition av bunkring som gör att svenska bunkerfartyg slipper söka undantag från den tillståndsplikt som gäller för läktring av olja. Utöver ovan angivna syfte föreslås också att miljöhänsyn förs in som en ny parameter vid val av plats för bunkring och att bunkerfartygets befälhavare nu får ansvaret för val av plats. Dessutom föreslås ett antal korrigeringar av felaktiga hänvisningar och felskrivningar i föreskrifterna. Dessa bedöms dock inte medföra några förändringar i sak. 1 Vad är problemet/anledningen till regleringen? Branschen har gett signaler om att den nuvarande regleringen för bunkring (överföring av bunkerolja från ett bunkerfartyg till ett mottagande fartyg) och läktring (överföring av last mellan två fartyg) av olja är onödigt stelbent och i vissa delar svår att efterleva. När Sverige införlivade HELCOM-rekommendation 28/3 (Guidelines on Bunkering Operations and Ship to Ship Cargo Transfers of oils, subject to Annex I of MARPOL 73/78, in the Baltic Sea Area) gjordes detta i form av bindande krav. Undantagsmöjligheter saknas. Detta har gjort att regleringen

2 Datum Dnr/Beteckning 2 (9) inte tillåter alternativa tillvägagångssätt eller användande av nya tekniska lösningar, även om dessa är minst lika säkra och miljömässigt betryggande som de föreskrivna. Genom införlivandet av kapitel 8 till MARPOL 1 annex I (Prevention of pollution during transfer of oil cargo between oil tankers at sea) infördes regler för läktring av olja, där det bl.a. krävs en ansökan om tillstånd för läktring minst 48 timmar innan den genomförs. Dessa nya regler innebar oförutsedda negativa konsekvenser för bunkerbranschen som regelbundet läktrar olja mellan ett bolags olika egna fartyg i syfte att kunna göra affärer i en bransch med korta hålltider. MARPOLS:s internationella regler om läktring syftar till att reglera läktring som sker företrädesvis i samband med långväga transporter av olja med långa hålltider och gäller uttryckligen inte bunkeroperationer. Det sätt på vilket MARPOL:s regler har införlivats i det svenska regelverket påverkar det bunkerbranschen som ofta har mycket kortare hålltider än 12 timmar och alltså inte kan leva upp till kravet att ansöka om tillstånd för läktring minst 48 timmar innan den genomförs. Vid tiden för genomförandet av MARPOL:s bestämmelser hade Transportstyrelsen inte kännedom om den typen av oljehantering som bunkerbranschen genomför. Med den kunskap Transportstyrelsen nu har anser Transportstyrelsen att läktring mellan bunkerfartyg är att likställa med en bunkringsoperation. Mot bakgrund av att de aktuella fartygen ofta är inblandade i liknande operationer och dess besättningar kan anses vara väl förtrogna med gällande rutiner har Transportstyrelsen hitintills beslutat om tidsbegränsande undantag från krav om tillstånd för läktring. Dessa undantag måste alltså förnyas med jämna mellanrum, vilket skapar en administrativ börda för både företagen och Transportstyrelsen. Enligt det nuvarande regelverket ska Transportstyrelsen anvisa plats för bunkring som ska ske utanför hamnområde. Eftersom förutsättningarna för bunkringsoperationer varierar från tid till annan och många komplexa faktorer spelar in så är det inte möjligt att på förhand anvisa vissa givna platser. Till problemet hör att bunkring utanför hamnområde i realiteten ändå sker. I de nuvarande föreskrifterna (2010:96) förekommer ett mindre antal felaktiga hänvisningar och rena felskrivningar. Dessa behöver korrigeras då de riskerar att vilseleda den som tillämpar föreskriften och leda till felaktiga beslut. 1 International Convention for the Prevention of Pollution from Ships

3 Datum Dnr/Beteckning 3 (9) 2 Vad blir effekterna om någon lösning på problemet/någon reglering inte kommer till stånd? Att inte lösa problemen genom en ny reglering ger följande effekter: Branschen får fortsätta tillämpa ett regelverk den har svårt att följa Regelverket kommer fortsatt att stå i vägen för alternativa tillvägagångssätt och nya tekniska lösningar vad gäller bunkringar och läktringar. Företagen måste fortsätta med administration kring ansökningar om undantag från krav om tillstånd för läktring och Transportstyrelsen får fortsätta att handlägga dessa ärenden. Transportstyrelsen måste inleda ett projekt i syfte att lösa problemet med anvisningar av bunkringsplatser utanför hamnområden. Ett antal felaktiga hänvisningar och felskrivningar i föreskrifterna kommer att kvarstå. 3 Vad ska uppnås? Syftet med förslagen på ändringar är att: göra reglerna enklare för de som ska tillämpa dem ta bort omotiverade särkrav minska den administrativa bördan för branschen öppna för alternativa tillvägagångssätt och nya tekniska lösningar i regelverket göra tydligare skillnad på oljetransporter och bunkringsoperationer åtgärda problematiken med anvisningar av bunkringsplatser utanför hamnområden genom att förändra ansvarsfördelningen vad gäller valet av plats korrigera redaktionella felaktigheter. 4 Vilka möjliga lösningar finns? 4.1 Alternativ som inte innebär reglering Det finns inte några sätt att uppnå önskade effekter utan att ändra i föreskriften.

4 Datum Dnr/Beteckning 4 (9) 4.2 Regleringsalternativ Alternativ 1 Paragrafer med tvingande tillämpningar av HELCOM-rekommendationer tas bort och istället förs de in som hänvisningar i ett allmänt råd. Definition av bunkring skrivs om så att svenska bunkerfartyg inte behöver söka undantag från den tillståndsplikt som gäller för läktring av olja. Miljöhänsyn förs in som en ny parameter vid val av plats för bunkring och att ansvaret för val av plats läggs på bunkerfartygets befälhavare. Alternativ 2 Punktvisa ändringar i de paragrafer som innehåller tvingande tillämpningar av HELCOM-rekommendationer för att möta branschens behov. Behålla nuvarande reglering gällande läktring av olja och tillämpa den även för bunkerfartyg med fortsatt möjlighet att ansöka om undantag. Införa en undantagsmöjlighet till de paragrafer med tvingande tillämpningar av HELCOM-rekommendationer som möjliggör andra tillvägagångssätt och nya tekniska lösningar. Behålla kravet att Transporstyrelsen ska anvisa platser för bunkring utanför hamnområde. Det kan konstateras att detta alternativ medför ett antal nackdelar: Att endast genomföra punktvisa ändringar medför en risk att missa ändringar som också skulle behövas En splittrad bild skapas i det svenska regelverket gentemot vad som gäller inom HELCOM Att behålla nuvarande reglering ang. läktring även för bunkerfartyg löser inte problemet med företagens och Transportstyrelsens administration kring ansökningar om undantag. Att införa nya undantagsmöjligheter som skulle utnyttjas i stor utsträckning skapar mer administration både för företagen och Transportstyrelsen. Att i en föreskrift peka ut ett antal bunkringsplatser utmed hela Sveriges kust riskerar att resultera i ett stelbent system som gör det svårt att säkerställa komplexiteten avseende platsval vid bunkringsoperationer samt möta branschens behov av flexibilitet.

5 Datum Dnr/Beteckning 5 (9) Sammanfattningsvis innebär detta alternativ färre fördelar jämfört med alternativ 1 och utgör framför allt inte någon regelförenkling. Med anledning av detta utreds alternativ 2 inte vidare nedan. 5 Samhällsekonomisk analys 5.1 Företag Hur många företag berörs, i vilka branscher är företagen verksamma samt hur stora är företagen? Regleringen omfattar oljetankfartyg som har en bruttodräktighet om 150 eller mer. Totalt finns det 15 svenskflaggade oljetankfartyg (inklusive bunkerfartyg) av nämnda storlek. Det är svårt att avgöra exakt hur många fartyg som berörs av regleringen då den även gäller för utländska oljtankfartyg i svenska vatten. Det finns idag ett tiotal bunkerfartyg som, p.g.a. att de inte kan leva upp till kravet om att ansökan om tillstånd 48 timmar innan den utförs, har beviljats undantag från kravet om att ansöka om tillstånd. Regleringen omfattar också utländska bunkerfartyg i svenska vatten, men inga ansökningar om vare sig tillstånd eller undantag har inkommit från sådana fartyg Vilken blir tidsåtgången för de berörda företagen och vad innebär detta för företagens administrativa kostnader? Förslaget innebär ingen ökad tidsåtgång då det bl.a. syftar till att ta bort en administrativ börda, närmare bestämt ansökan om undantag från krav om tillstånd för läktring. Det antas att det är fartygets överstyrman som har tagit fram ansökan om undantag. En genomsnittlig överstyrman tjänar ca kr/mån. Att säga exakt hur lång tid det tar att framställa en ansökan är svårt men det är rimligt att anta att en timme är tillräckligt med tid. Förutsatt att en överstyrmans arbetstid är 40 timmar/vecka motsvarar detta en kostnad av 220 kronor, exklusive ev. tillkommande arbetsgivaravgifter. Tillsammans med Transportstyrelsens avgift för handläggning uppgår kostnaden enligt denna beräkning till ca :- per ansökan. Denna kostnad kommer alltså att försvinna med föreslagen reglering Vilka är de ekonomiska konsekvenserna för de berörda företagen och vilka följdändringar av verksamheten kan företagen behöva vidta? Utöver ovan beskrivna besparing innebär förslaget möjligheter att kunna utveckla nya kostnadseffektiva tillvägagångssätt. Att bedöma storleken av dessa eventuella besparingar är i princip omöjligt.

6 Datum Dnr/Beteckning 6 (9) En följd av föreslagen regelförenkling är att branschen måste känna till innehållet i HELCOM-rekommendation 28/3 då detta inte längre är återgivet i föreskriften. Detta torde dock inte vara någon förändring mot dagens situation, då branschen i allmänhet är väl medveten om dessa rekommendationer I vilken utsträckning påverkas konkurrensförhållandena för de berörda företagen? Någon påverkan på rådande konkurrensförhållanden kan inte förutses Behöver särskild hänsyn tas till små företag? Nej, eftersom bestämmelserna är fartygsspecifika och beroende av fartygs användningsområde I vilka andra avseenden påverkas de berörda företagen? Ändringen innebär bland annat att det blir möjligt att tillämpa andra tillvägagångssätt än de som rekommenderas i HELCOM-rekommendation 28/3, förutsatt att det kan visas att de uppfyller minst samma nivå av säkerhet och miljöskydd. T.ex. öppnas det upp för användande av nya tekniska lösningar som idag begränsas av den strikta regleringen. 5.2 Konsumenter Då den föreslagna regleringen endast förenklar för branschen kan det inte anses ha någon negativ effekt på transportköpare. 5.3 Statens finanser Transportstyrelsen har tidigare tagit betalt för de undantag från tillståndsplikt vid läktring som bunkerbranschen har ansökt om. Totalt har det sökts om undantag för 12 bunkerfartyg. För detta har Transportstyrelsen tagit ut avgift om totalt :-. Statens finanser påverkas alltså inte nämnvärt. 5.4 Samhället i övrigt Då föreslagen reglering innebär bibehållen säkerhetsnivå och inte innehåller några materiella förändringar förväntas den inte ha någon påverkan på samhället i övrigt. 5.5 Myndigheter och övrig offentlig förvaltning Tranportstyrelsen kommer med föreslagen reglering inte längre att behöva handlägga bunkerbranschens ansökningar om undantag från krav på ansökan om tillstånd för läktring.

7 Datum Dnr/Beteckning 7 (9) 5.6 Sammanställning av de samhällsekonomiska konsekvenserna Berörd aktör Företag Konsumenter Statens finanser Samhället i övrigt Myndigheter och andra offentliga organ Värderade effekter/prissatt a konsekvenser Icke värderade effekter/icke prissatta konsekvenser Nettoeffekt i tkr Fördelar Nackdelar Ökad möjlighet att arbeta med alternativa tillvägagångss ätt och nya tekniska lösningar Utveckling av ny teknik Ingen handläggning av ansökningar om undantag Det kan upplevas som mindre tydligt vad som krävs Marginellt minskad intäkt Total bedömning/ kommentar Fördelarna överväger nackdelarna Svagt negativt Positivt Positivt Totalt Starkt positivt Svagt negativt Fördelarna överväger nackdelarna 6 Fördelningsanalys Föreslagen reglering innehåller inga materiella ändringar och även om den gjorde det skulle den vara den samma för alla oavsett geografisk placering, kön, ålder och inkomstgrupp, varför någon djupare fördelningsanalys inte ses som nödvändig. 7 Analys av transportpolitisk måluppfyllelse Funktionsmål En reglering som minskar administrativa bördor och möjliggör för en bransch att tillämpa nya tillvägagångssätt och nya tekniker ökar den grundläggande tillgängligheten, dess kvalitet, användbarhet och utvecklingskraft i hela landet.

8 Datum Dnr/Beteckning 8 (9) Hänsynsmål Genom att ställa krav på att bunkring och läktring ska ske på ett miljömässigt betryggande sätt för den föreslagna regleringen in miljöhänsyn som en ny parameter. Detta bidrar till att miljökvalitetsmålen uppnås. 8 Vad är förslaget? Förslaget innebär att paragrafer med tvingande tillämpningar, med ursprung i HELCOM-rekommendation 28/3, tas bort och istället införs ett generellt krav att bunkring och läktring ska ske på ett säkert och miljömässigt betryggande sätt. I ett allmänt råd till denna paragraf anges att bunkring och läktring, för att uppfylla kraven i paragrafen, bör ske enligt anvisningarna i HELCOM-rekommendation 28/3. Förslaget innebär därmed inte någon förändring i den kravbild som gäller för tillämparen. Detta funktionsbaserade synsätt innebär ökade möjligheter för tillämparen att arbeta med alternativa tillvägagångssätt och nya tekniska lösningar. Vidare föreslås en ny definition av bunkring som omfattar läktring av oljehantering mellan bunkerfartyg. Detta innebär att svenska bunkerfartyg inte längre behöver söka undantag från den tillståndsplikt som gäller för läktring av olja. Dessutom görs en del mindre redaktionella ändringar som inte bedöms ha några negativa konsekvenser. 9 Överensstämmer regleringen med eller går den utöver de skyldigheter som följer av EU-rättslig reglering eller andra internationella regler Sverige ska följa? Området regleras inte av EU-rätt. Den befintliga regleringen är utformad i överensstämmelse med HELCOM och MARPOL. Den föreslagna förändringen innebär inga nya krav eller förändringar av krav utan är i allt väsentligt ett regelföreklingsförslag. Regleringen går i delar från bindande särreglering till en mer funktionsbaserad reglering.

9 Datum Dnr/Beteckning 9 (9) 10 Behöver särskild hänsyn tas när det gäller tidpunkten för ikraftträdande och finns det behov av speciella informationsinsatser? De undantag som medgetts svenska bunkerfartyg gäller t.o.m. 31 december För att branschen ska slippa ansöka om nya undantag krävs att ikraftträdande sker senast 1 januari Utöver den vanliga publiceringen av föreskriften på Transportstyrelsens hemsida bör en speciell informationsinsats göras gentemot bunkerbranschen. 11 Vilka bemyndiganden grundar sig myndighetens beslutanderätt på? Bemyndigandet för den föreslagna regleringen finns i 4 kap. 1 och 7 kap. 1 förordningen (1980:789) om åtgärder mot förorening från fartyg. Om ni har några frågor med anledning av konsekvensutredningen eller synpunkter ni vill framföra får ni gärna kontakta oss: Nicklas Berndtsson nicklas.berndtsson@transportstyrelsen.se