Emelie Cramér-Wolrath Fil. dr och rådgivare

Transkript

1 Emelie Cramér-Wolrath Fil. dr och rådgivare

2 Hur händer det? JO orsaken till min forskning var att ta reda på hur svenskt teckenspråk, som modersmål, tillägnas över tid men det resulterade i att jag tittade ännu mer på hur tvåspråkighet medieras

3 Hur jag kom in på att forska om barns kommunikations och språkutveckling Undervisade föräldrar i teckenspråk från Pluggade teckenspråk på Stockholms universitet Tillsammans med föräldrar utvecklades 1995 en modell för habilitering i teckenspråk för föräldrar. MEN hur ser teckenspråksutvecklingen ut i svensk teckenspråk då fanns bara två svenska studier (Ahlgren, 1980; Malmström & Preisler, 1991). Nya studier (Bergman, 2012; Cramér-Wolrath, 2011; 2013).

4 Min forskning Döv familj med 2 döva och 1 hörande barn. Föräldrarna döva. Följde tvillingarna från 10 månader till 8 år. Hugo parallellt tvåspråkig. Diana fick CI, unilateralt, när hon var 3 år gammal. Dianas först ett språk och sedan ett andra språk - sekventiellt tvåspråkig.

5 Viktiga fynd av mediering Först en översikt sedan går jag in i kommunikationen

6 Vad har gjort barnens språktillägnande möjligt? Föräldrarnas lyhördhet och positiva inställning till att vilja förstå barnens kommunikation i alla dess former, gestuellt, vokalt och i handlingar. Barnens intressefokus har gjorts meningsfullt genom följa upp det och utveckla det vartefter i barnens utveckling (ZPD, Vygotsky 1987). Familjens uppmuntran att tidigt stötta kommunikation oavsett vilket språk som användes. Familjens tilltro till barnens förmåga att kunna kommunicera. Tidig kontakt med böcker, sagoläsning hemma och i förskolan.

7 Vad har gjort Hugos parallella tillägnande möjlig? Hugo visade redan på BB ett intresse för talad svenska. Föräldrarnas lyhördhet gjorde att de använde antingen svenska eller teckenspråk. I samtal med delar eller hela familjen användes teckenspråk. När Hugo var visuellt fokuserad på något annat infogades enstaka ord. Kommunikation mellan Föräldrarna och Diana gav tidig förståelse för att allt som kan uttryckas på teckenspråk också kan uttryckas på svenska. Tidig kontakt med böcker, sagoläsning hemma och i förskolan. Kontinuitet i förstaspråket, teckenspråk även när Hugo mellan 28 och 32 månaders ålder mest använde svenska.

8 Diana får ett cochleaimplantat Vid aktivering av CI får Diana CI-teamets instruktioner på teckenspråk via tolk. Genom att hon har ett språk - kan hon tala om vad hon hör - tala om när ljudvolymen blir för hög - hon förstår hur olika ljud ska formas och kan göra det. Enligt CI-teamet var det ovanligt lätt att aktivera implantatet eftersom Diana förstod vad de sa via tolk.

9 Efter 5 år med CI bedöms Dianas expressiva språk vara i relation till den tid hon haft CI det receptiva språkförståelsen är åldersadekvat på 8 års nivå (Cramér-Wolrath 2013).

10 Diana själv-stöttar med teckenspråk som förstaspråk Tecknar fullt. Två olika modaliteter med Hugo. Lägger till talljud med koppling till munformer först i teckenspråkets substantiv. I sitt teckenspråk lägger Diana simultant till stavelser och ord. Ord hon inte kan handalfabetas (Roos 2004) och får svar av mamma. När de båda språkens struktur krockar separeras språken och används var och ett för sig. Mediating activity model (Fritt efter Vygotsky 1978)

11 Vad har gjort Dianas sekventiella tillägnande möjlig? Tidig kontakt med böcker, sagoläsning hemma och i förskolan. Kommunikation mellan Föräldrarna och Hugo gav tidig förståelse för att allt som kan uttryckas på teckenspråk också kan uttryckas på svenska. Egen läsning vid 6-års ålder. Kontinuitet i förstaspråket, teckenspråk, viktigare än volymen av andra språket (Cummins 1996). Själv-stöttning för tillägnandet av andraspråket med förstaspråket och ett cochleaimplantat som verktyg.

12 Hur det hände

13 Tre kommunikativa segment 1. Föräldrarna initierar och kommunicerar mest. 2. När barnen benämner blir det de som initierar mest kommunikation. 3. När barnen använder multifraser blir initiering och konversation mer jämlikt fördelad.

14 1. Första segmentet Föräldrarna kommunicerar mest Föräldern är mycket uppmärksamma på barnen. Väntar till Diana ser upp ler nickar och benämner med få tecken vad Diana håller på med. Säger Hugo, om han ser på föräldern tecknar de om han fortsätter med det han håller på med använder de tal. Föräldern pekar, benämner pekar: med Diana tecken i hennes blicklinje eller synfält, med Hugo används språk beroende på var hans blick är.

15 Gemensam uppmärksamhet Om barnen tittar upp på föräldern då används tecken. Med Hugo sker benämningen med talad svenska samtidigt som han tittar på något. Gemensam uppmärksamhet simultaneous looking anses ge en viktig koppling mellan det konkreta och benämningen av det. Därmed en riskfaktor för döva barn som måste vända bort blickfokus för att få information om det.

16 Simultan-taktil-uppmärksamhet Tecken som vanligtvis tecknas på och framför tecknarens kropp tecknar Mamma istället på och framför Diana. Mamma tecknar BLOMMA på Diana. Hugo ser tecknen i sitt synfält samtidigt som han hör Mamma säga blomma. Diana eller Hugo behöver inte flytta blicken från bilden. Diana fick en tecknares perspektiv både visuellt och taktilt. MEN inte med hennes händer! Däremot användes t.ex. Dianas fötter som passiv hand SKO. Hugo fick perspektiv som tvåspråkig.

17 2. Andra segmentet Barnen benämner och initierar kommunikation oftare än föräldrarna Föräldrarna är fortfarande uppmärksamma på barnen. Barnen får vänta på varandras tur. Barnen pekar och benämner TECKEN. Hugo benämner med TECKEN, ord och TECKENORD, HUND/vovve. Barnens blick får hjälp att alternera för att upptäcka föräldrarnas ansiktsuttryck i teckenspråket t.ex. följer tecknet SKED från bild till mun BRUKAR NAM NAM pek-diana. Berättarstruktur: information med ögon-kontakt, berättar utan ögon-kontakt och avslutar med ögon-kontakt.

18 3. Tredje segmentet Mer jämlikt fördelad initiering och konversation Föräldrarna är inte ensidigt uppmärksamma på barnen. Föräldrarna ber barnen vänta och avbryter dem för att t.ex. fortsätta aktiviteten. Barnen förväntas kunna ta egna initiativ, delta och bidra med frågor, kommentarer och erfarenheter i konversationer, lekar och sagoläsning.

19 Vid 40 månaders ålder Barnen vet att språket kan användas inte bara till deras behov och önskningar utan också till att berätta historier och dekontextuella händelser samt tänka och resonera om dem. Språkets funktion. Hur språk används i olika situationer, pragmatik. Kan grunderna för språklig struktur, syntax & grammatik.

20 Sammanfattningsvis Meningsfull kommunikation Föräldrarna tog reda på var barnens intresse var genom att följa fokus för barnens blick, senare pekning och ännu senare fråga vad/vad t.ex. i bilden. Barnets fokus blev meningsfullt att vidareutveckla eftersom man får kontakt och kommunicerar om samma saker. Grundläggande är att de: försökte förstå varandra och har förväntningar på att barnen kan. Föräldrar och barn tog kontakt med varandra på olika sätt beroende på hur långt barnen kommit i sin kommunikations- och språkutveckling.

21 Artur var e LAMPAN?

22 Diskussion

23 Hur händer det när tecken används i grupp

24 Att tidigt få möjlighet till kommunikation och språk är grundläggande för en RÄTTVIS SKOLA! RÄTTVIS SKOLA! Tack för oss!